Ladugård, kommen från Stommen i Dalum vintern 1928. Märkt för ny uppsättning 1929. Detta system var allmänt på Falbygden.
Från 299 kr
Sofiero, f.d. kungligt lustslott i Helsingborgs kommun, Skåne (Skåne län) Sofiero byggdes i en våning med fem torn 1864-65 åt dåvarande prins Oscar och hans gemål Sofia och påbyggdes 1874-75 med en andra våning efter ritningar av Ernst Jacobsson. Slottet överläts 1905 till dåvarande prinsparet Gustaf Adolf och Margareta. Prinsessan Margareta lade grunden till dagens slottspark och de välkända rododendron- planteringarna; redan 1907 planterade hon sin första rododendron i strandbranterna mot väster. Parken utvecklades efter hennes död 1920 under Gustaf Adolfs (sedermera kung Gustaf VI Adolf) ledning. Vid kungens bortgång 1973 fanns närmare 5.000 rododendronplantor i parken; i dag är antalet ca 10.000. Sofiero ägs sedan 1973 av Helsingborgs kommun och är öppet för allmänheten.
Åseda är en tätort och centralort i Uppvidinge kommun. Ortnamnet Åseda har genom tiderna förändrats och första gången det omnämnts är 1345 i Svenskt Diplomatarium. Sedan dess har namnformen växlat, Aseda (1429), Aaseda (1451), Oseda (1470) och Åsheda fram till 22/10 1927. Åseda är en huvudsakligen modern ort som uppstod för drygt hundra år sedan som en järnvägsknutpunkt på småländska höglandet (normalspåriga järnvägen Nässjö-Sävsjöström-Nybro och smalspårsbanan Växjö-Klavreström-Virserum och så småningom till Hultsfred där smalspåret till Västervik anslöt). Åseda var municipalsamhälle mellan 1910 och 1942, och därefter köping. Åseda landskommun som köpingen bildades i inkorporerades i köpingen 1965. Åseda är sedan 1971 centralort i Uppvidinge kommun, men vissa centrala förvaltningar finns i Lenhovda och Älghult.
Flygkarta över södra delen av Mölndals kommun. Kållered och Lindome. Här ser du södra delen av Mölndals kommun, Kållered och Lindome. Även denna del är rik på sjöar. I mitten på kartan på gränsen mellan Mölndal och Råda syns Hålsjön, och strax söder därom ligger Tulebosjön. Andra sjöar är Sagsjön, Norra och Södra Barnsjön, Råsjön och Sandsjön. I närheten av Sandsjön ligger Sandsjöbacka naturreservat. Längst upp till vänster på gränsen till Askim ligger Sisjön, nära Balltorp. Sisjön är en fin badsjö med klart och rent vatten. Där har kommunen ordnat en omtyckt badplats. Detsamma gäller Tulebosjön i Kållered och Södra Barnsjön i Lindome. Kållereds centrum upptäcker du mitt på kartbilden och Lindome centrala delar söder därom. Den vita linjen är motorvägen till Kungsbacka, och även Västkustbanan och vägen till Hällesåker framträder ganska tydligt.
Bergslagskanalen invigdes år 1857 och byggdes för att underlätta de tunga järn- och malmtransporterna. Hela kanal- och slussystemet har en fallhöjd av 20 meter. Kanalen som är ca 65 km lång sträcker sig från Karlskoga i söder, genom Storfors kommun upp till Filipstad i norr. Färden går genom tio sjöar, tre älvar, sju sund och sex slussar. Man passerar Knappfors sluss, Bjurbäckens slussar och Asphyttans sluss
Storfors-Bjurbäckens Kanal. Bergslagskanalen invigdes år 1857 och byggdes för att underlätta de tunga järn- och malmtransporterna. Hela kanal- och slussystemet har en fallhöjd av 20 meter. Kanalen som är ca 65 km lång sträcker sig från Karlskoga i söder, genom Storfors kommun upp till Filipstad i norr. Färden går genom tio sjöar, tre älvar, sju sund och sex slussar. Man passerar Knappfors sluss, Bjurbäckens slussar och Asphyttans sluss. Källa: Sluss.
Bergslagskanalen som invigdes år 1857 och byggdes för att underlätta de tunga järn- och malmtransporterna. Hela kanal- och slussystemet har en fallhöjd av 20 meter. Kanalen som är ca 65 km lång sträcker sig från Karlskoga i söder, genom Storfors kommun upp till Filipstad i norr. Färden går genom tio sjöar, tre älvar, sju sund och sex slussar. Man passerar Knappfors sluss, Bjurbäckens slussar och Asphyttans sluss.
Bergslagskanalen invigdes år 1857 och byggdes för att underlätta de tunga järn- och malmtransporterna. Hela kanal- och slussystemet har en fallhöjd av 20 meter. Kanalen som är ca 65 km lång sträcker sig från Karlskoga i söder, genom Storfors kommun upp till Filipstad i norr. Färden går genom tio sjöar, tre älvar, sju sund och sex slussar. Man passerar Knappfors sluss, Bjurbäckens slussar och Asphyttans sluss.
Lektor Ludvig Lindroth i ungefärlig tid för sitt giftemål med Louise af Burén 1872. Lindroth var då sedan en tid knuten till Beskowska skolan i Stockholm och där verksam som huvudlärare i latin och grekiska. En längre period var han även skolans föreståndare och utgav en rad böcker i sina ämnen. En tid efter makans död 1904 slog han sig ned på gården Kvissberg nära Vadstena och innehade där ett flertal förtroendeuppdrag i församling och kommun.
Storgatan söderut sedd från S:t Laurentii kyrktorn. I bakgrunden "Fältströmska magasinet" och tillvänster i bakgrunden Falkenbergs Tegelbruk, i förgrunden den del av "gamla torget" som kallades Lilla Torg eller i folkmun "Gåsatorget". Bild nr 2 finns i sk. Bratt albumet, kommun- arkivet, FBG. Ytterligare tre "äldre" kopior finns, men om de kommer från samma plåt är osäkert, skillnaden är en oskärpa i nedre vänster hörn. En kopia finns i kommunarkivet i ett "blått album", två kopior i Bratt albumet.
Vykort, "Eken vid Hallarna" med Hallarnas Hembygdsgård i bakgrunden. Eken blev år 2017 det åttonde naturminnet i Falkenbergs kommun. Kommuner och länsstyrelser kan besluta om naturminnen och de är tillsammans med nationalparker de äldsta formerna av områdesskydd i Sverige. De kom till i den första svenska naturskyddslagen som beslutades 1909. Eken i Boberg vid Suseån bedöms vara 450-500 år och har en omkrets på ca 535 cm.
Harbergska gården, detalj av målning på väggen målad 1886, signerad A. Roth. Axel Roth var en kringresande målare, verksam bland annat i pataholmstrakten, med naiva beställningsbilder av bond- och herrgårdar. Harbergska gården är ett byggnadsminne som ligger i Pataholm, Mönsterås kommun. Det är en köpmansgård som troligen är uppförd på 1840-talet. Gården är timrad i två våningar under tegeltak och har locklistpanel. I bottenvåningen finns inredning från 1880-talet, då huset användes för bad- och brunnsverksamhet.
Veranda i bottenvåningen Svensknabben bebyggdes under 1880-talet av Leonard Jeansson och ärvdes sedan av konsul John Jeansson som 1901-1902 lät uppföra den stora putsade byggnad som ännu står. Svensknabben bebyggdes under 1880-talet av Leonard Jeansson och ärvdes sedan av konsul John Jeansson som 1901-1902 lät uppföra den stora putsade byggnad som ännu står. Fastigheten såldes 1962 till Kalmar kommun som använde huvudbyggnaden till privata fester. 1984 såldes fastigheten till Capitex som kontoriserade husen. Idag inrymmer de ett flertal tjänsteföretag.
Stationen byggd 1885 av KIJ. Förlängd och påbyggd m flygel .Station från 1885. Stationshus av banans större typ. Det finns kvar år 1991 och är sedan 1987 vandrarhem. Vattentornet i tegel från 1885 står kvar som kulturminne och ägs av Östra Göinge Kommun. Godsmagasinet har rivits i sen tid. Lokstall med vändskiva försvann betydligt tidigare .Trafikplats anlagd 1885. Envånings stationshus i trä, två gavlar mot banan KIJ , Kristianstad - Immelns Järnväg
Oläslig / svårtolkad text på baksidan Stationen byggd 1885 av KIJ. Förlängd och påbyggd m flygel .Station från 1885. Stationshus av banans större typ. Det finns kvar år 1991 och är sedan 1987 vandrarhem. Vattentornet i tegel från 1885 står kvar som kulturminne och ägs av Östra Göinge Kommun. Godsmagasinet har rivits i sen tid. Lokstall med vändskiva försvann betydligt tidigare .Trafikplats anlagd 1885. Envånings stationshus i trä, två gavlar mot banan KIJ , Kristianstad - Immelns Järnväg
Prästgården sedd från trädgården 1920. Som ett unikum kan nämnas att Prästgården under medeltiden och fram på 1800-talet ej räknades till stadens område. Enligt Kungl. Maj:ts utslag den 14 mars 1879 förordnades att kyrkoherdebostället med 1880 års ingång judiciellt, administrativt och ecklesiastikt hänseende skulle skiljas från Luttra socken och Vartofta härad samt att i stället förenas med Falköpings stad. Som vederlag skulle staden under 20 år till Luttra kommun erlägga ett belopp, motsvarande kommunalutskylderna för prästgården.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.