Genarp 121:1
Från 299 kr
Ven
Marsvinsholm
Norränge
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Sverige, 1952. Motiv av Olaus Petri (Phase): "Mäster Olof": 1493-1552. Svenska kyrkans reformator Kyrklig författare Stockholm Stads sekreterare. -400-årsminnet av hans död: 1552-1952.
Två bilder med en grupp män, där några av dem bär s k teknologmössor med lång tofs. På bild 1 står de på på en hängbro över ett vattendrag och på bild 2 är de samlade på en brygga intill en byggnad. Har du någon information till bilderna? Meddela gärna oss i så fall! Fotografierna sitter i ett album som har tillhört Ingegerd Berggren född 1906 i Knäred, gift Willners. Många bilder i albumet visar byggnation av kraftverken i Knäred och Majenfors 1906-1910, så kanske är männen involverade i detta? Man nr 2 från höger på bild 2 verkar vara något av de privata bildernas centralfigur. Några av dem förekommer i olika konstellationer på andra bilder i albumet. (Se övriga bildnr i denna serie VMA12190 K1e, t ex nr 18, 67 och 69.)
Information avskriven från aktomslag runt fotokortet: "Originalet 'Almenacka' (Almenackan). Han är mycket omskriven i hembygdslitteraturen om Mölndal och Göteborg. Han vandrade vida omkring och vandrade igenom vår bygd ibland. Uppgifterna om honom är osäkra. Han skall ha hetat Johannes. Efternamnet var Andersson, Kortvett eller Olsson. Enligt någon uppgift var han född i Kållered, enligt andra i Örgryte." Fotografiet är något fläckigt och har gulnat med tiden, men det går ändå att se "Almenacka" i helkroppsfigur. Lägg även märke till att han verkar halvstå eller luta sig bakåt mot någonting som kan liknas vid en smal, hög pall eller motsvarande. Orsaken till detta antagande är för att mellan hans fötter syns ett träben, liknande på en hög pall, skymta fram. Dessutom syns tydligt hur han har händerna i byxfickorna, vilket skulle kunna vara möjligt om fotografen har bett om att få en mer avslappnad bild.
Amatörfotografen Lars Fredrik "Fritz" Lovéns fotografiska kvarlåtenskap är lyckligtvis bevarad och skänkt till Östergötlands museum. Sannolikt var det inte Lovéns tanke att hans fotografier skulle leva vidare och spridas långt efter sin död. Som ofta med en privat produktion saknar bilderna önskvärd information. Detta motiv är ett av flera exempel som svårligen låter sig lokaliseras. Lyckligtvis finns hängivna lokalhistoriker till vår hjälp och den nu kända miljön kan presenteras som trädgårdsinteriör från Huitfeltska gården i Linköping. Fotoåret var redan tidigare givet, 1929. Gårdens gatuhus utmed Ågatan kom att nedmonteras 1949 och bli första hus att uppföras i friluftsmuseet Gamla Linköping. Bildens enklare byggnader låg i trädgården och kom att behandlas mindre pietetsfullt och revs i det beskrivna sammanhanget. Huset med brokig fasad bar upplysningsvis en spännande historia nära förbunden med nykterhetsrörelsens tidiga historia i Linköping.
Wittenströms anteckning: Fotografi av Haridwar vid Ganges strand. Haridwar ligger vid foten av Himalaya, och är den första stora staden vid floden Ganges, där floden mynnar ut vid slätterna. Välsignad av treenigheten Lord Shiva, Vishnu och Brahma har Haridwar alltid varit en viktig vallfärdsort för hinduer. Platsen besöks årligen av stora mängder pilgrimer, som från alla delar av Indien infinner sig för att bada i Ganges heliga vatten. Gustaf Wittenström köpte i London en kamera, då han var på väg till Indien. Han lärde sig att fotografera och sedan tog en lång rad fantastiska bilder. Wittenströms bilder är en rik källa till information om arbetet och miljön i Indien. De visar bland annat skillnaderna mellan styrande britter, svenska ingenjörer, utbildad brittisk arbetskraft och outbildade indiska arbetare. Fyra grupper - tre kulturer - som skulle arbeta tillsammans.
Registrerat och information från 2003: Båten Annie, byggd på varv som fanns i Åsen. Berättelse av Pelle A Frisk, 9 januari 2018. Galeasen Annie är byggd i Sjötorp år 1897 av skeppsbyggmästare Groht. Under 20 år hade hon sin hemvist i Björsätersviken, i vattnet utanför godset Åsen som ägdes av Wallenius, som också var redare. Hamn fanns ej vid Åsen utan sskutan fick ankras upp. Efter 1920 fick hon sin hemmahamn i Mariestad. Hon ägdes av Wallenius och Ernst Gustav Frisk (som var min farfar). Min far Gotthard seglade under många år med M/S Annie. Berättelse om E. G. Frisk finns i en skrift: Sjökaptenen Ernst Gustav Frisk "Den siste vikingen" Skriften, som är författad av sonsonen Pelle A Frisk, kan rekvieras å Qvarnstensgruvan i Lugnås.
En tvåvåningsbyggnad med torn och en mindre byggnad på var sida alldeles vid sjökanten. Bakom skogen syns taket av en långsträckt byggnad, med frontespis och takkupor, samt en fladdrande flagga. "Tornvillan Hornsjön" säger bildförteckningen. Men sannolikt är det byggnader vid Helsjön, även kallad Hällesjö, som tillhörde f d Helsjöns gyttjebad och kuranstalt invigd år 1888, numera folkhögskola. Stora Hornsjön ligger ca femhundra meter nordöst om platsen. Tornvillan var ursprungligen ett varmbadhus, vars ångpanna exploderade 1904 och endast tornet blev kvar från den det gamla huset vid återuppbyggnaden. Huset bakom skogsridån är då sannolikt huvudbyggnaden från 1930 med badinrättning i källaren, restaurang och på övervåningen gästrum. Den gamla restaurangen brann 1929. (Läs hänvisning under Information och Referenser Se även bild nr EA1262)
Åltomta bro. U 911.
Drottning Blanka, 1877 - Albert Edelfelt
scener, övriga
Umeå stad 128:1
Skellefteå stad 140:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.