En äldre man och fyra barn utomhus. Mannen bär det yngsta barnet på axlarna. Deb yngsta barnet är Bertil Andersson, äldste sonen till givarens morbror Evert som bodde på Ridön i Mälaren. Den äldre mannen är barnens morfar Karl Johan Andersson. De äldre barnen är, från vänster till höger: Britta Andersson (givarens syster), en pojke vid namn Fridolf och Per Andersson (givarens bror). Lars givaren antar att Britta bör vara ca 7 år och då bör bilden vara tagen ca 1923. Han tror att bilden kan vara tagen på Ridön i Mälaren. Men enligt kompletterande uppgifter från givarens släkting Marianne Kindgren är bilden tagen vid gården Karlshem på Barkarö i Mälaren, troligen 1926. Fridolf var en kusin till de övriga barnen på bilden.
Från 299 kr
Denna 9 år äldre bild av ladugården visar att den var mycket sliten redan omkring sekelskiftet. Man får intryck av att ladan är äldre, men det är svårt att veta. Det är lite märkligt att ladan nästan inte har någon puts, det ser nästan ut som om den aldrig har varit riktigt putsad. Gödselhögar ligger utanför fähusen och en liten halmstack utanför ladan. Tunen håller på att rasa ihop. T v står en flovedstrave och en trave bjälkar ligger intill, troligen gamla som skall bli ved. Vid gaveln står en stor mängd nysågade trolar till bandtunar och bakom dem ses en glimt av astu byggningi, grannens bostadshus.
Masse skriver "gamblä häusi", men det här är inte så gammalt! Visserligen kan det vara en äldre stenladugård, men som rätt nyligen moderniserats med foderloft och en mängd spröjsade fönster och många dörrar och luckor. T h syns porten till ladan med en vädringslucka öppen, samt tröskhuset. Dessa byggnader är nog äldre än ladugården. Ett vagnsflak är uppställt mot väggen. Man håller på att ta in hö. Från vänster ser vi Vilhelm Karlsson 30 år, hustrun Alma 26 och Almas far Christen Christensson 72 år.
I rik kulturbygd och med ett vackert läge invid sjön Järnlunden ligger Hallstad säteri. Som så ofta för en gammal gård bär den på en komplicerad historia som här skulle föra för långt att redogöra för. Mer ovanligt är att gården i äldre tid ståtade med två mangårdsbyggnader, båda resta under 1700-talet, en rent av tidigare. I början av 1830-talet övergick det gamla säteriet i bondesläkt och något senare delades gården i två enheter. Bilden visar den troligtvis något äldre mangårdsbyggnaden som vid fototillfället 1951 stod under renovering.
Utan att värdera hennes livsval eller förbise en kvinnas inskränkta möjligheter i äldre tid valde Karin Wallinder likt många döttrar i den borgliga miljön att välja den öppna vägen att bli lärare. Som dotter till makarna Magnus och Mathilda Wallinder, där fadern var läroverksadjunkt, växte hon upp i Linköping där familjen var bosatt i en våning invid Repslagaregatan. En äldre syster gick före i utbildning och yrket och de bägge syskonen kom att följa varandra livet genom. Så länge föräldrarna var i livet bodde de hemma, därefter tillsammans så länge det var möjligt och som så ofta inom yrket förblev de ogifta. Karin Wallinder avled strax före jul 1956.
Trindyxa från Skedemosseutgrävningarna, 16 maj 1962. Trindyxa, är en grönstensyxa med oval eller trind profil. Endast eggen är slipad, resten av yxan oftast fint bultad. Trindyxan tillhör äldre stenålder, men förekommer också i stort antal under den äldre delen av yngre stenålder. Särskilt vanlig i Mellansverige och södra Norrland. Förekommer även ofta i östra Småland, på Gotland, i Bohuslän och Skåne. Är mera sällsynt i östra Danmark och i Finland, dock rätt så vanlig på gropkeramiska boplatser på Åland. Lösfynd kan sällan dateras till någon särskild period. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia).
Pensionärslunchen, 3 mars 1966 På bilden centralt syns det en äldre dam och en äldre herre vid ett matbord på en restaurang. Damen har glasögon på sig och hon är klädd i klänning med en brosch i form av en blomma på. Herren bredvid henne är klädd i en mörk kostym, en ljus skjorta med slips. Han har en borstliknande mustasch. Ytterligare en herre sitter till höger i bild. I bakgrunden skymtar serveringsdisken med glas, koppar och fat i montrar. På bordet ligger en rutig duk. Där finns också tillbringare med mjölk, glas med mjölk i samt tallrikar fyllda med mat, knivar och gafflar. Pensionärerna är i full färd med att äta.
Anundsjö kyrka. Årtalet 1437 finns uppgivet som byggnadsår för den nuvarande kyrkan. Den ersatte en äldre kyrka från 1200-talet. Den nuvarande kyrkan är uppförd i vitputsad sten i gotisk stil. Taket hade sannolikt lägre resning än nu. När stjärnvalv slogs ca 1500 höjdes taket och fick det nuvarande höga, branta takfallet. Taket täcks av spån och har tre spånklädda takryttare. Målningarna överkalkades på 1700-talet. En del äldre inredningsdetaljer finns bevarade bl.a ett krucifix från ca 1500. Från 1600-talets slut och 1700-talet finns en del fast inredning kvar som predikstol och dopfunt. Klockstapeln klädd med spån är uppförd 1759 av Pehr Zackrisson i Kubbe.
Anundsjö kyrka. Årtalet 1437 finns uppgivet som byggnadsår för den nuvarande kyrkan. Den ersatte en äldre kyrka från 1200-talet. Den nuvarande kyrkan är uppförd i vitputsad sten i gotisk stil. Taket hade sannolikt lägre resning än nu. När stjärnvalv slogs ca 1500 höjdes taket och fick det nuvarande höga, branta takfallet. Taket täcks av spån och har tre spånklädda takryttare. Målningarna överkalkades på 1700-talet. En del äldre inredningsdetaljer finns bevarade bl.a. ett krucifix från ca 1500. Från 1600-talets slut och 1700-talet finns en del fast inredning kvar som predikstol och dopfunt. Klockstapeln klädd med spån är uppförd 1759 av Pehr Zackrisson i Kubbe.
Resterna efter en äldre byggnad bevarad under en kurtinmur hörande till Bastion Carolus, en del av Jönköpings slott i centrala Jönköping. I den äldre byggnaden dokumenterades en tegelmurad ugn samt ett golvlager och syllträ. Huset, som kan ha varit uppemot 20 meter långt, förefaller vara identiskt med den byggnad med pyramidtak och en bred, centralt placerad skorsten som finns avbildad på Hans Flemings första perspektivritning över slottsbygget, framställd 1605 (SFP Jönköping nr 001). Byggnaden ger intryck av att ha haft någon sorts verkstads- eller ekonomifunktion och bör ha uppförts efter år 1567. Ugnskonstruktionen var murad av återanvänt tegel och man hade nyttjat grå lera till sammanfogning istället för kalkbruk.
Mangårdsbyggnaderna på Mostorps egendom omkring 1902, den äldre i trä från omkring sekelskiftet 1800 till vänster och den nya i sten som stod klar år 1880. Godsets folk poserar både på veranda och balkong och mellan husen står ett hästekipage med kusk. I förgrunden brusar Mostorpsån med kvarnen och dess hjul till vänster. Ägare var då Rolf von Braun, gift med Ester von Segebaden som var dotter till Ludvig von Segebaden vilken 1854 köpte Mostorp och slog samman det med fyra andra äldre gårdar. Därmed blev Mostorp en av Hallands största gods. Han lät uppföra slottet till ritningar av arkitekt Thorvald Bindesböll och lät dottern och mågen ta över år 1893.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.