Uddevalla 251:1
Från 299 kr
dragfärja, å, hus, hamn
Hotell-entrén. Grand Centralhotellet. Gävle. Byggdes år 1875-1876 efter stadsbranden 1869. Huvudfasaden låg mot Norra Centralgatan och hotellet hette Prins Oscar Ägare var Axel Bergström på Stadshotellet. Hotellet byggts ut med en fasad mot Nygatan döptes det om till Centralhotellet, genomgick under åren till 1919 ett flertal ägarbyten, då det köptes av Oscar Zedrén. Under tiden byggts ut på norra sidan, mot Ruddammsgatan, med restaurang, kafé och trädgård
Hotellentrén. Grand Centralhotellet. Gävle. Byggdes år 1875-1876 efter stadsbranden 1869. Huvudfasaden låg mot Norra Centralgatan och hotellet hette Prins Oscar Ägare var Axel Bergström på Stadshotellet. Hotellet byggts ut med en fasad mot Nygatan döptes det om till Centralhotellet, genomgick under åren till 1919 ett flertal ägarbyten, då det köptes av Oscar Zedrén. Under tiden byggts ut på norra sidan, mot Ruddammsgatan, med restaurang, kafé och trädgård
Portierlogen. Grand Centralhotellet. Gävle. Byggdes år 1875-1876 efter stadsbranden 1869. Huvudfasaden låg mot Norra Centralgatan och hotellet hette Prins Oscar Ägare var Axel Bergström på Stadshotellet. Hotellet byggts ut med en fasad mot Nygatan döptes det om till Centralhotellet, genomgick under åren till 1919 ett flertal ägarbyten, då det köptes av Oscar Zedrén. Under tiden byggts ut på norra sidan, mot Ruddammsgatan, med restaurang, kafé och trädgård
Restaurang Möllan i Morup med hissade nordiska flaggor och parkerade bilar utmed vägen. Kvarnen uppfördes 1844 av A J Jönsson som var gästgivare på Morups Gästis. Det är en spånklädd s k hättekvarn av holländsk modell. Hundra år senare, 1944 köptes den av Hugo Eklund och Svea Augustsson som gjorde om kvarnen till ett konditori och serveringsställe. Med sitt läge utmed dåvarande riksväg 2 blev "Möllan" mycket populär och kompletterades med uthyrningsrum.
Trygghetsboendet Aspen under uppförande 1975. 76 lägenheter skulle det komma att bli vid sidan av restaurang och andra biutrymmen. Namngivet efter kvartersnamnet Aspen. Av akademisk betydelse byggdes större delen av anläggningen i det utsorterade kvarteret Arbetaren, som uppgått i Aspen efter att den planerad Biblioteksgatan inte kom att realiseras. Av större intresse är den blandning av hus som kom att ingå i anläggningen. Utvalda huskroppar ur det äldre bestånden renoverades och integrerades med behövlig nyproduktion.
Korsningen Nygatan-Bokhållaregatan i Linköping med kameran vänd mot norr. Motivet var ingen slump för fotografen som satte värde i att dokumentera förändringar i hemstaden. Här tog den snart 86-årige före detta översten Fritz Lovén fasta på att traditionstyngda restaurang Druvan rivits och lämnat en glugg i gatubilden. Året var 1930 och nästkommande år kom utrymmet vara fyllt med ett nytt och modernt affärs- och bostadshus.
Kafébolaget uppförde i början av 1950-talet ett nytt restaurang- affärs och bostadshus i hörnet St: Larsgatan och Göran Dyks gata. Byggnaden förutsatte tidsödande sprängningsarbeten. Mitt i bilden ser man det kraftigt ombyggda, men bevarade jugendhuset på Göran Dyks gata. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
I januari öppnade en servering på Lasarettet i Linköpings så kallade sommarpaviljong. Den förestods av Rosa Lanemo, som här ses servera sysslomannen Edvard Mauroy och sjukhusets husmor Anna-Greta Hofting. Café. Servering. Restaurang. Sjukhus. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Den första smörgåsautomaten sattes upp på Storgatan 1 år 1950. Automaten sålde smörgåsar och fick betydande uppmärksamhet. Senare fanns även automater på flera ställen i Linköping. Den här smörgåsautomaten ägs av restaurang Göran Dyk på St Larsgatan. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Tre pojkar läser serietidning år 1948. Platsen är trottoaren utanför Bredgränd 3, där pojken i mitten bodde - Lars O. Fältskog. Han minns att han köpte sin Kalle Anka-tidning i tobaksaffären på Östra Storgatan 98-100 på väg hem från skolan (Östra folkskolan). På var sin sida om Lars sitter bröderna Kurt och Tomas Hellberg. De bodde tvärs över gatan, i huset där restaurang Munken låg redan då. Där var deras far källarmästare.
Sjöfart Fartygsbilder Barken Viking, Göteborgs hamn. Barken Viking byggdes 1906 på Burmeister & Wains skeppsvarv i Köpenhamn. Viking byggdes för att utbilda sjömän till en växande dansk handelsflotta. När hon byggdes var det sjöduglighet och lastförmåga som prioriterades. I juli 1909 loggade kaptenen fartygets toppfart på 15,5 knop då hon var på väg hem fullastad med vete från Australien . Barken Viking köptes av Göteborgs stad för att bli sjömans- och kockskola 1951. Ägs sedan 1998 av Liseberg och används som hotell, konferensanläggning och restaurang.
Storgatan i höjd med Apotekaregatan i Linköping. I hörnet den vid tiden välbekanta Hallbergs Tobak och längre ner det minst lika inarbetade Slöjdmagasinet. Äldre stadsbor kunde dock ännu förknippa huset med apotek Vasen. Inte så konstigt då apotekets 175 år långa historia i huset varat en bit in i 1900-talet. Inte fullt så gamla associerar platsen med restaurang Hamlet, men då i det som skulle komma att bli Filbyterhuset. Fotoår 1971.
Hållplats anlagd 1923 med liten envånings stationsbyggnad i trä, rödfärgat med vita knutar och papptak. Stationshuset är byggt enligt typritningar av SJ:s chefsarkitekt Folke Zettervall. Stationen hade banhall 1902 - 1923. 1904 byggdes stationen ut med en restaurang och några hotellrum. Spår fanns till 1993. Banhallen köptes efter rivningen 1923 av LKAB, som återuppförde hallen som två byggnader i Narvik, en lok- och en vagnverkstad. Båda byggnaderna var kvar 1995.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.