Masse har tagit två intressanta bilder av ladugårdens baksida. Vi ser att ladugården är rätt tagen av tidens tand och hela uthuskoplexet ersattes 1926 med en mycket stor vinkelbyggd ladugård med lada. åldern på denna ladugård är svårbedömd, men 1800-talets första hälft kan vara rimlig. Fähusdelen är byggd i sten och laddelen sannolikt i bulteknik. Foderloftet i resvike med spåntak bör ha kommit till på 1880-talet, här håller man på och lappar spåntaket vid stegarna. Ursprungligen hade alltså ladugårdens väggar samma höjd som det ålderdomliga bulbakbygget med agtak. Om bulbakbygget är en rest av en äldre ladugård som stått på denna plats, eller om den flyttats hit är okänt. Det ser ut som om den innehållit ett fähus, den har en hoimdlucka på gaveln. Hur som helst är den äldre än ladugården i övrigt. Bilderna är inte tagna samtidigt.
Från 299 kr
Masse har tagit två intressanta bilder av ladugårdens baksida. Vi ser att ladugården är rätt tagen av tidens tand och hela uthuskoplexet ersattes 1926 med en mycket stor vinkelbyggd ladugård med lada. Åldern på denna ladugård är svårbedömd, men 1800-talets första hälft kan vara rimlig. Fähusdelen är byggd i sten och laddelen sannolikt i bulteknik. Foderloftet i resvike med spåntak bör ha kommit till på 1880-talet, här håller man på och lappar spåntaket vid stegarna. Ursprungligen hade alltså ladugårdens väggar samma höjd som det ålderdomliga bulbakbygget med agtak. Om bulbakbygget är en rest av en äldre ladugård som stått på denna plats, eller om den flyttats hit är okänt. Det ser ut som om den innehållit ett fähus, den har en hoimdlucka på gaveln. Hur som helst är den äldre än ladugården i övrigt. Bilderna är inte tagna samtidigt.
Artisten Didrik von Essen vid ett landskapsmotiv i vardande. Titeln artist var i tiden synonymt med en skapande yrkesutövning, ofta konstnär, och som sådan hade von Essen verkat i Linköping från det sena 1880-talet. Vid sidan av sitt måleri är han för eftervärlden mer känd som fotograf. När det äldre Linköping illustreras sker det inte sällan genom hans fotografier av staden före vår tids uttryck, dess hus och gatumiljöer. Den mer och mer bohemiske von Essen var i sin levnad en välkänd person för Linköpingsborna. Om än respekterad blev han alltmer gradvis ökänd. Den odaterade bilden visar emellertid en till synes välmående konstnär i ett välordnat hem. Ingen adress är angiven i anslutning till bilden, men mycket talar för dåvarande Barnhemsgatan 5 (Rosendal 2), som var konstnärens hem under åren 1893-1903.
Gruva i Västerrönninge, 1880-talet. Huset till vänster på bilden är södersidan av Västerrönningen 9.Har flyttats ett par meter åt söder ( närmare kameran). Gruvdriften pågick endast några få år. Påstods vara en guldgruva men guld fann man aldrig. Däremot påträffades långa "glasstavar" (kristall ? ) vilket gjorde att någon utomstående person finanserade brytningen. Flickan längst till vänster Stina Vedin (?) Flickan i mitten Stina Nyströn (?) som var dotter till Olle Nyström. Sittande till vänster Lindén (?) Längst till höger Olle Nyström som startade gruvföretaget Olle Nyströms farbror var arbetsledare. Troligen mannen med repet Olle Nyström, son till Olle N. och Kalle Lund, båda 15-åriga är pojkarna på bilden. En person med namnet Berglund skall även finnas med på bilden. En del av arbetsstyrkan skall ha varit "utsocknes" dvs. ej Oppala-bor.
Ryds herrgård belägen väster om Linköpings centrum. När den sista privata ägaren av godset avled 1921 visade sig gården vara svårsåld, varför Linköpings stad bestämde sig för att förvärva anläggningen. Den utarrenderades för att från 1951 fungera som Sveriges första kollektivjordbruk, Ryds Sambruksförening. Jordbruket drevs på detta sätt tills kommunen i början av 1960-talet började planera för en expansion av staden. Vid tiden för bilden har området ännu inte påverkats av den omfattande byggnation som kraftigt förändrade området med start år 1966. Planen var att anlägga den nya stadsdelen Ryd för cirka 10 000 invånare.
Vy mot den mäktiga ladugården till Ryds Herrgård. Rimligtvis uppförd under Carl Thersmedens tid som ägare av godset under åren 1890-1919. När den sista privata ägaren av godset avled 1921 visade sig gården vara svårsåld, varför Linköpings stad bestämde sig för att förvärva anläggningen. Den utarrenderades för att från 1951 fungera som Sveriges första kollektivjordbruk, Ryds Sambruksförening. Jordbruket drevs på detta sätt tills kommunen i början av 1960-talet började planera för en expansion av staden. Vid tiden för bilden har området ännu inte påverkats av den omfattande byggnation som kraftigt förändrade området med start år 1966. Planen var att anlägga den nya stadsdelen Ryd för cirka 10 000 invånare.
Serie om tre fotografier som visar en sommarstuga med fastighetsbeteckning Gårda 2:45 och adress Varvsvägen 13 i Gårda, Lindome, i Mölndals kommun. Fotografierna är tagna under slutet av 1960-talet. Stugan uppfördes år 1944. Den införskaffades år 1965 av Harry och Margit Johansson som bodde på Eklandagatan 54c i Göteborg. Den tidigare ägaren hette Asp. Köpeskillingen var då 16 000 kr. Byggnaden var en sommarstuga utan isolering, men var utrustad med både vedspis i köket och öppen spis i stora rummet. Ett mindre sovrum fanns också samt ett utedass. Vägen fram till stugan var en enda gyttjepöl på våren. Det bodde då tre permanentfamiljer på området. Resten av tomterna bestod av sommarstugor.
Likvisning i gamla begravningskapellet på Norra kyrkogården i Kalmar. Kapellet, invigt 1911, användes för jordbegravningar. Senare tillkom krematoriet för brandbegravningar. Under 1960-talet byggdes Korsets kapell, nu Heliga korsets kyrka, och alla begravningsmässor koncentrerades dit. Krematoriet blev endast en tjänstebyggnad. Numera är det ombyggt till konfessionslös begravningslokal där man kan hålla borgerliga begravningar samt begravningar av personer med annan tro än kristen. I samband med denna ombyggnad inrättades ett muslimskt kvarter på Norra kyrkogården. Gamla begravningskapellet är f n (2021) nyttjat som ekonomibyggnad men diskussioner om dess framtid pågår.
Nordiskt förbund för kvinnogymnastik har kurs för 225 kvinnliga gymnaster i Sigtuna 1935. Deltagarna kom för att ta del av Elli Björksténs gymnastiksystem. Hon ansåg att tidigare gymnastik varit för könsneutral och hade utvecklat en egen form för kvinnor. Den kom att ha stor påverkan. Enligt de nya riktlinjerna kunde flickor och pojkar utföra samma övningar fram till puberteten. Men då skildes de åt. Åtskillnaden gällde även under 1940- och 1950-talen, till och med ända in på 1960-talet, enligt en undersökning som Skolöverstyrelsens gymnastikkonsulenter gjorde 1962.
Sportmössa med skinnbräm. 27 december 1944. L Haglund & Co, med varumärket Elhå, grundades som en affär för mössor, hattar och pälsvaror av Lars Haglund 1872. Butiken utvidgades till grosshandel av pälsvaror och tillverkning av bland annat sportmössor, vegamössor, hattar, barn- och damvaror startades. Sonen David blev delägare 1894 och ensamägare 1905. När David Haglund avled 1918 övertog hans bröder Sven och Bror rörelsen. 1935 flyttades företaget från Drottninggatan till Hantverkargatan 29-31 där den befintliga fastigheten, tidigare Gefle Orgelfabrik, byggdes ut med ett nytt stenhus i tre våningar. Konkurrens genom ökad import och minskad efterfrågan gjorde att fabriken upphörde i slutet av 1960-talet.
Nora, bostadshus. Hörnet av Rådmansgatan/Storgatan. Huset var restaurang 47:an. Samma ingång hade nedre våningens ölstuga. I andra änden på detta hus fanns Systembolagets försäljning i Nora. Där brann denna lokal en natt på 1960-talet. Lilla huset med två skorstenarna är "Åkar-Axels hus i korsningen Rådmansgatan / Borgmästargatan. Åkar-Axels hus finns ännu bevarat (år 2016). Strax hitom Åkar-Axels hus byggdes sedermera badhuset som ännu finns kvar ( år 2016), men inte som badhus. Observera brandlarmsskåpet där man skulle trycka in ett glas för att larma brandkåren.
Vykort, "Halmstad, Stortorget". Marknadsdag med flera träbodar på torget, där de uppslagna luckorna bildar tak över kunderna. Till vänster står boden för Halmstads Ångkorvfabrik, som vid tiden för fotografiet påbörjat sin expansion. Ägaren Fredrik Johansson lät uppföra en gårdsbyggnad med nya fabrikslokaler (de gamla var för små) och bostad på Brogatan 41 i staden, som stod klart 1907. Affärerna gick mycket bra och flera butiker med Ångkorven öppnades över åren. 1934 lämnade man torghandeln och flyttade in i Saluhallen istället. I början av 1960-talet övertog bröderna Gustaf och Åke Bengtsson fabriken och affären vid Brogatan, då namnet ändrades till Halmstads Charkuterifabrik (HCF). Verksamheten fortsatte fram till slutet av 70-talet, då den lades ner.
Sommarstuga med fastighetsbeteckning Gårda 2:45 och adress Varvsvägen 13 i Gårda, Lindome, i Mölndals kommun. Fotografiet är taget under slutet av 1960-talet. I trädgården ses Margit Johansson med svärdottern Monica. Stugan uppfördes år 1944. Den införskaffades år 1965 av Harry och Margit Johansson som bodde på Eklandagatan 54c i Göteborg. Den tidigare ägaren hette Asp. Köpeskillingen var då 16 000 kr. Byggnaden var en sommarstuga utan isolering, men var utrustad med både vedspis i köket och öppen spis i stora rummet. Ett mindre sovrum fanns också samt ett utedass. Vägen fram till stugan var en enda gyttjepöl på våren. Det bodde då tre permanentfamiljer på området. Resten av tomterna bestod av sommarstugor.
Sommarstuga med fastighetsbeteckning Gårda 2:45 och adress Varvsvägen 13 i Gårda, Lindome, i Mölndals kommun. Fotografiet är taget en vinter under slutet av 1960-talet. Stugan uppfördes år 1944. Den införskaffades år 1965 av Harry och Margit Johansson som bodde på Eklandagatan 54c i Göteborg. Den tidigare ägaren hette Asp. Köpeskillingen var då 16 000 kr. Byggnaden var en sommarstuga utan isolering, men var utrustad med både vedspis i köket och öppen spis i stora rummet. Ett mindre sovrum fanns också samt ett utedass. Vägen fram till stugan var en enda gyttjepöl på våren. Det bodde då tre permanentfamiljer på området. Resten av tomterna bestod av sommarstugor.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.