Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra Tändsticks-fabrik, impregnerade säkerhets-tändstickor" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)
Från 299 kr
Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety Matches" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)
Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets-tändstickor" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)
Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets/tändstickor" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)
Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three stars Safety Matches" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)
Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Two Stars Safety Matches" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)
'Monterad vit räv. :: :: Text till bilden: ''Hvita räfven eller Fjellrackan är ej känd för att vara så slug som den röda räfven. Den finnes i nordliga länder af både gamla och nya verlden, till och med på Spitsbergen. I Skandinavien förekommer han i synnerhet i fjellbygderna, långt upp vid den ständiga snön, men under vintren stöfvar han ned åt bygden och har till och med ofta skjutits i landets sydligaste delar. Han lefver af fogel och små däggdjur och skall till och med hålla tillgodo med grodor. I så kallade Lemmelår mår han särdeles väl, ty dessa smådjur äro för honom en kär spis. Han blir i sistnämda afseende nyttig för nybyggaren i fjellbygden, men då skinnet af fjellrackan, ej är stort värderat, är ej derpå mycket att förtjena.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
Pigan Tilda Karlsson sitter barfota vid spisen med en kopp kaffe på fat med tesked i. Hon har grånande hår i knut, en blus med hög krage, smalrandig kjol och ett smutsigt ljusrandigt förkläde. På spisen och bänken bakom henne syns kaffekannor och olika typer av kärl. Till höger om henne hänger ett par yllestrumpor och till vänster grytlappar. Till höger syns en ugnslucka till en brödugn. Gjutjärnsspisen till vänster har en tank för uppvärmt vatten. På trasmattorna framför henne på golvet sitter två katter, den ena lapar ur en skål.
Insamling av päron. Aina Stensiö, iklädd vit klänning och studentmössa står lutad med händerna fulla av päron. Eugén Stensiö sitter på huk vid ännu en korg med ett päron i ena handen. Med den andra klappar han en kattunge. Han är iklädd ljus randig skjorta, väst, lappade byxor och hatt. I bakgrunden syns en grov stam av ett päronträd. Marken runtom bär spår av slåtter och är täkt av päron. Framför Aina står en större flätad korg full med päron samt en mindre tom korg. Mellan dem syns ännu en kattunge. Bakom päroträdet syns en gärdesgård i trä bunden med ståltråd, över vilken ett slitet tygstycke hänger. Bakom den syns en bostadsbyggnad.
Porträtt av två unga herrar sittandes på en bänk utanför Stensiögården med varsitt dragspel. Till höger är Bengt Stensiö, iklädd kostym och hatt med band. Pojken till vänster bär en finrutig kostym och fluga samt studentmössa. I bakgrunden syns Stensiögården med veranda med snickarglädje och tandsnitt. Mot verandans tak står två metspön i bambu lutade. Vid verandans staket syns ett nät i metall. Från verandans trappa löper en grusgång. Till vänster syns tre hinkar i zink hängandes på stolpar ovanför någon typ av plantering. I fruktträdet ovanför Bengts huvud hänger ett orv till en lie. Längst bort syns en gärdesgård i trä.
Morfars hus i Stensjö by. En trappa leder upp till den öppna dörren. Vid takdroppet syns en hängränna i trä. I dörröppningen står Judit Karlsson och framför henne sitter Martin Karlsson. Judit bär en kortärmad klänning eller blus med ett bredaxlat smutsigt förkläde med påsydda band eller broderi. Martin bär en vit skjorta med mörk väst och mörka byxor. Till höger i bild syns fruktträd och en gärdesgård bunden med vidjor. På den hänger ett tygstycke. I förgrunden syns en upptrampad stig i gräsmattan. På trappan står en hink och till höger om trappan en större balja samt en hink, alla i zink.
Vy i Stensjö by. Eugén Stensiö och Hilma Nilsson sitter på farstutrappan till Morfars hus. Eugén bär mörk kavaj med vit skjorta och hatt. Hilma bär en kofta med en ljus skjorta under, huckle och ett randigt förkläde. Dörren till huset är öppen. I förgrunden syns en upptrampad stig i vilken det ligger nedtrampade brädor. Till höger syns en trägärdesgård bunden med vidjor samt blommande äppelträd. På gärdesgården hänger det ett flertal hinkar och kärl. Till vänster om trappan hängre en skära och en kniv på väggen. På marken syns en riskvast och någon typ av träkonstruktion täckt med granris. Under taket syns en hängränna i trä.
Emma Johansson står barfota vid Torget i Stensjö by. Hon bär huckle, rutig blus med sidoknäppning och en mörk kjol. Över vägen hänger en gren av ett äppelträd. Till höger syns ett staket och en vedbod samt en hög med ved. Vid vägen i förgrunden av bilden ligger huggna flisor av ved. I bakgrunden syns två uthus. Mot väggen på den vänstra står flera plankor och störar lutade. Vid foten på den vänstra ligger ett flertal olika redskap för jordbruk och stockar. Längst till höger syns en höna.
Vy över Emmas stuga med trädgård. En ljus ny byggnad med tvåkupigt tegeltak och veranda med enkel snickarglädje i form av stjärnor. I fönstrarna hänger gardiner i spets. På verandan sitter Emma Johansson i rutig kofta och mörk ljust prickig blus. Ena dörren in i huset är öppen och där skymtar en rutig mönstrad tapet. Runt trädgården löper ett staket med en grind. Till vänster skymtar ett upplag av ved eller virke och en upp och nedvänd pall. Till höger syns en bänk och en tvättlina.
Nygatan mot norr med kv Jägaren till höger och kv Pärlan till vänster. Bortom Pärlan syns byggnader i kv Månen. Mycket snö, kanske en halv meter. Trottoarena är skottade och snön ligger i vägbanan. I kv Pärlan ligger Utskänkningsbolagets brännvinsmagasin, vars skylt hänger ut över gatan. På fasaden på ett av husen i kv Jägaren syns delar av en välvd skylt som sitter mot väggen. Det som kan utläsas är ÖL dricks ning. Utanför Brännvinsmagasinet står fyra pojkar och en man kommer gående mot dem. En av pojkarna har något i handen, kan vara en tidning eller ett paket.
Bild 1 Glommakraft En grupp kreativa människor med anknytning till Glommen har sedan några år haft en återkommande utställning. Den har kunnat ses i Glommens samlingslokal. Konstnärer, fotografer, hantverkare, författare i samarbete med Glommens Samhällsförening. Bild 2 Förberedelser in i det sista. Bengt Johansson och Käte Laurent. Bild 3 Lena Björnquist hänger sina akvareller med strandmotiv. Bild 4 Halsband av klor från egenfångade krabbor såldes av Lars Wikander. Bild 5 Ordföranden i Glommakraft 2009, Bengt Winblad, hälsar välkommen vid vernissagen. Bild 6 Trubaduren Bengt X underhöll med sköna visor vid invigningen av årets Glommakraft. Bild 7 Museichefen Debbie Thompson invigningstalade och öppnade utställningen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.