Kyrkoherdebostället i Veta mötte fotografen i välskött prakt denna sommardag 1931. Huvudbyggnaden uppfördes 1805 och gav över åren husrum för tiotalet kyrkoherdar innan prästgårdsboende föll ur modet. Vid tiden för bilden disponerades gården av kyrkoherde Magnus Liljedorff med familj.
Från 299 kr
Säter, Gustafs, Enbacka. Prästgården.
Östra flygeln till Landeryds kyrkoherdebostad (Hageby). Tidigare gårdens huvudbyggnad men senare i bruk som expedition och arkivlokal. Än senare i privat ägo. Foto 1954.
Den gamla prästgården i Gryt söker sina äldsta delar till det sena 1600-talet. Husets rådande proportioner kom till efter en om- och tillbyggnad 1825. Sedan 2010 i privat ägo.
Den påkostade prästgården i Ringarum uppfördes 1792 på samma plats som en äldre och vid tiden utdömd tjänstebostad för socknens herde. Fotoåret 1954 disponerades gården sedan länge av kontraktsprost Baltzar Jennes. Vy från söder.
Skravestad tillika Örtomta kyrkoherdeboställe. Uppförd omkring 1780.
Prästgården, Grödinge
Medfaren men unik dokumentation av den äldre kyrkoherdebostaden Gräsnäs i Styrstad socken. Tiden tolkas till 1870-tal och därmed torde vi se kyrkoherdeparet Johan Fredrik Boström och Sophia Ulrika Möller med familj. Kyrkoherdebostället kom att ersättas med en nybyggnation 1885.
Hageby tillika Landeryds kyrkoherdeboställe. Dokumenterad våren 1938 av museichefen Bengt Cnattingius i samband med föräldrarnas avflyttning då fadern och kyrkoherden Nils Cnattingius låtit pensionera sig.
Furingstad kyrkoherdeboställe som miljön tog sig ut 1950.
Domprostgården i Linköping omkring 1945. Byggnaden uppfördes i början av 1800-talet genom landskamrer Johan Olog Hertzmans försorg. År 1897 blev den domprostgård. Bilden visar fastighetens ursprungliga läge. År 1953 flyttades byggnaden några tiotal meter mot norr för att göra Storgatans breddning möjlig. Vy från öster.
Vreta kloster kyrkoherdeboställe. Ursprungligen uppförd år 1754 i ett plan. Byggnadens nuvarande utformning kom till vid en ombyggnad år 1791. Mangårdsbyggnaden består av ett reveterat tvåvåningshus i för tiden typisk stil med mansardtak och en trekantsgavel på takfallet över entrén. Dokumentation av Östergötlands museum omkring 1944.
Röks kyrkoherdebostad 1936. Vid tiden disponerades den av kyrkoherde Karl Axel Påhlman. Vy från söder.
Suddigt men unikt fotografi mot Stora Åby kyrkoherdeboställe. Enligt påskrift daterad 1867. Vid tiden disponerades bostället av kyrkoherde Johan Gabriel Schenström.
Prästgården i Gistad dokumenterad en vårdag 1949. Vid tiden diponerades tjänstebostaden av komminister Arthur Knutsson med maka och barn. Huset bär i övrigt det sena 1700-talets prägel, vilket väl svarar mot det antagna byggåret 1780.
Den präktiga prästgården i Hällestad uppfördes omkring 1730 och speglar väl socknens rika historia av industri och bergslag.
Den ståtliga prästgården i Vallerstad uppfördes ursprungligen 1765. Den har sedan dess grundligt renoverats och ombyggts, bland annat 1815 och 1938. Här en dokumentation kort efter den senare moderniseringen. Vid tiden disponerades bostaden av komminister Carl Erik Svenstedt med maka och barn.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.