Överste Paul Melin född 1823. Laura Larsson, f.1825, drev den första fotografiska ateljén i Åmål 1860-1864. Ateljén övertogs av hennes bror Axel Larsson.
Från 299 kr
Kapten Paul Henric Melin. Laura Larsson, f.1825, drev den första fotografiska ateljén i Åmål 1860-1864. Ateljén övertogs av hennes bror Axel Larsson.
Kapten Ludvig Leonard Löwegren f. 1817, officer 1838 I 16. Laura Larsson, f.1825, drev den första fotografiska ateljén i Åmål 1860-1864. Ateljén övertogs av hennes bror Axel Larsson.
Löjtnant Carl Pontus Lilliehök på I 16. Laura Larsson, f.1825, drev den första fotografiska ateljén i Åmål 1860-1864. Ateljén övertogs av hennes bror Axel Larsson.
inv.nr. 89642:684. Har tillhört Anna och Gustav Barthelson. Laura Larsson, f.1825, drev den första fotografiska ateljén i Åmål 1860-1864. Ateljén övertogs av hennes bror Axel Larsson.
Jägarmästare Erland Björklund. Foto: Waldemar Dahllöf´s, fotografiska Atelier. Sprängkullen vid Haga Kyrka, Göteborg. Waldemar Dahllöf var bror till Robert Dahllöf.
Fröken Olivia Melin. Laura Larsson, f.1825, drev den första fotografiska ateljén i Åmål 1860-1864. Ateljén övertogs av hennes bror Axel Larsson.
Rakt fram AB Gustav Sandvall och till vänster på hörnan Hasselblads fotografiska AB med skylten KODAKS på Östra Storgatan i Jönköping.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Linser med sfäriska ytor(dvs klotformad yta som buktar lika mycket överallt). Den tänkta linje, som sammanbinder medelpunkterna till linsens båda krökta ytor (linjerna mellan M1 och M2) kallas för linsens optiska axel eller huvudaxel. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 51.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Snitt genom modernt färgpositivmaterial med de 3 olika skikt som vardera är känsligt för respktive blått, grönt och rött. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 996.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. [SKC6497,SKC6498, SKC6499 är utsnitt av Fig.79-81 Handbok 1 sid. 84] Den kromatiska aberrationen vid en positiv och en negativ lins samt felets upphävande genom en kombination av de båda linserna till en akromat. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 84.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-58. Motiv föreställande "Sambandet mellan förstoringsgrad och exponeringstid för papper av olika värden (enligt Schwarldzschiska exponenten) vid användande av kondensoapparat vars objektivbrännvidd är 1,3 gånger större än kondensorns" (för mer text se bilden). För mer info se Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1958-59. s. 649 under kapitel Förstoringsteknik.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Fyra olika smalfilmer. Från vänster: 16 mm Agfa (färg), 9,5 mm Pathé, 8 mm (svart filmbas), 8 mm Kodak (klar filmbas). För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1266-1267.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Förstoring av bildytan i en djuptrycksform vid konventionellt djuptryck. Alla rasterpunkterna är fördjupningar med samma form och utsträckning men med olika djup. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1575.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Blixtar i glaskolv. Till vänster, kolvblixt av den första komersiella typen med aluminiumfolie. Till höger, kolvblixt med trådfyllning av dragen magnesiumaluminiumlegering. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 766.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Svärtningskurva visande sambandet mellan erhållen svärtning S och exponeringen log It. På kurvan märkes slöjan 1, tröskelvärdet 2, maximalsvärtningen 6 och solarisationen 7. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 266-272.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Tre bilder tagna från samma punkt (från Slottsbacken mot Gustav Adolfs torg, Stockholm). Denna bild är tagen med optik med brännvidden 24 cm. Jämför SKC6356 och SKC6355. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 58.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Fördelning av klarhetsgrad och färgstyrka inom färgtonsnittet. De heldragna linjerna binder samman färger med samma klarhetsgrad, de streckade färger med samma färgstyrka. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 942.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Två porträtt av samma person utförda med vidvinkelobjektiv. Då denna bild togs satt personen i den optiska axelns förlängning och har alltså avbildats vid negativets mitt. Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 163.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Filmprojektorns huvuddelar. A=Filmhjul, B=Bildfönster, C=Upptagningsfilmhjul, D=Intermittens-mekanism, E=?, F=Film, H+M=Matarehjul med anliggare, K=Kondensor, L=Lampa, O=Objektiv, S=Slutare. Tolkning av figuren bygger på figur 1432 i Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1346.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.