Dokumentation av Falu rödfärg. Harpning av gruvvarp, dvs grovstenar siktas ut, finfraktionen körs genom slammeriet. Traktorföraren heter Åke Eriksson, känd under namnet "Bernad". Denna tjänst köps av J-Hs åkeri i Falun.
Från 299 kr
Dokumentation av Falu rödfärg. Ingo Tomazich tar prov på torkugnen för att se om torkningen är tillfredställande. I samband med torkningen av slammet bildas cm-stora kulor. En kula tas ut och delas, normalt skall kula vara genomglödgas.
Dokumentation av Falu rödfärg. Äldre Rödfärgskokeri, byggt 1978. De två undre tankarna är s k svalningskar där färgen tappas från kokaren (övre plåtinklädd tank) till svalken, rödfärgen svalnar under omrörning från 99° ner till ca 50° det tar ca 5 tim. Därefter fylls burkarna på. Rund plåtburk med lock "skorsten" (fyrkantig) är en blandningsmaskin för Falu Rödfärg, som säljes i torrblandning fungerar som en betong-tombola, fyllning av kartonger sker i våningen under.
Teckning av Falu koppargruva, 1687. Koppar har brutits i Kopparberget minst sedan 1200-talet. Under 1600-talet var Falu gruva Sveriges största arbetsplats och en hörnpelare i stormaktsbygget. Fram till 1687 bedrevs brytningen mestadels i dagbrott. Man började dock spränga på 1620-talet. Till en början skedde detta planlöst och det anlades gruvgångar in under dagbrotten. Midsommarhelgen 1687 störtade dagbrotten samman, ner i gruvgångarna. Än idag är gropen efter detta 500 meter bred och ungefär 100 meter djup. Då alla arbetare hade ledigt för helgen krävdes inga dödsoffer. Under 1800-talet utökades verksamheten med skogs- och pappersindustri. 1992 slogs Stora Kopparberget samman med finska Enso och blev en renodlad skogsindustri. Idag, 2024, tllverkas endast den berömda slamfärgen i Falun. Gruvan har i stället utvecklats till en stor turistattraktion. Sedan 2001 är Falu koppargruva ett av UNESCOs världsarv.
Karl Mathias Kullzén, född 22/11 1894 i Kalmar, död 25/7 1939 i Kalmar. Son till Karl och Karolina Kullzén. Bror till Henning, Signe och Rut. På baksidan av fotografiet står skrivet med blyerts. "Vid utställning som brandman vid Falu Brandkår år 1922, Kalle"
Dokumentation av Falu rödfärg. Bilden är tagen ovanpå slambassängerna. Röret som syns framför takstolen, är ett varmluftsrör, ovanpå brännugnen finns en kanal som tar tillvara en del av strålningsvärmen från ugnen, som blåses in till slambassängerna för att förhindra frysning av slammet under vintern.
Dokumentation av Falu rödfärg. Kontrollpanel för malning av pigmentet. Pigmentet males med en kulkvarn och fraktioners hjäp av vindsikt och cyklon.. Som mediabärare i systemet används luft. För att ha kontroll på flöden och undertryck i malningssystemet är samtliga mätpunkter samlade till en kontrollpanel.
Oskar Jakobsson har byggt en fin liten ladugård. Den är intressant för han har byggt fähusdelen i bulteknik, vilket är mycket sent i början på 1900-talet. Man ser att virket är klent, men välgjort. Foderloftet är i resvirke och taket är täckt med halm. Ladugården är mörk på bilden, så antingen är den tjärad eller struken med Falu rödfärg. På baksidan har Oskar precis byggt ett skjul.
Dokumentation av Falu rödfärg. Varje timme tas ett prov av pigmentet från brännugnen. Här ser man hur pulvret mortlas ner och jämförs i kulörerna. Varje skiftlag har sin egen bricka märkt med A-E, skiftets längd är 8 timmar, efter skiftet skall det finnas 8 prov på brickan. När arbetsledaren kommer på morgonen tar han ut en del av sista provet, från varje bricka, som går till samlingsprov för analys. På bilden framgår det att prov är uttagna från bricka D och E.
Dokumentation av Falu rödfärg. Tvättad varp från slammeriet går via ett transportband ut till en platta. De s k "buttarna", som syns längst upp på bilden som tar emot grovfraktionen från avskiljningen i slammeriet och pumpas ut. Grovfraktionen sedimenterar i butterna och vattnet går via ledningen tillbaka in i slammeriet. Med jämna intervalerl tömmes grovfraktionen ut ur butterna och ner på plattan varifrån traktorn bär ut det på upplag.
Här ser vi hela den moderna ladugården med nedervåningen i sten med vitkalkad puts och foderloftet i trä målat med falu rödfärg, där är fönstren vita. Nedervåningens dörrar, portar och fönster är säkerligen gulbruna. Taket är täckt med halm. Till vänster ser vi tröskhuset, frågan är om det verkligen innehåller en tröskvandring, den tiden var nog egentligen förbi, socknen hade köpt in en lokomobil i slutet av 1800-talet, vilken troligen användes som kraftkälla både till sågning och tröskning. I hörnet är ladan och i mitten de tre fähusen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.