Gävle Manufaktur AB, Strömsbro. 28 april 1951.
Från 299 kr
Skultuna sn, Västerås, Åkesta. Arbetarbostaden vid Åkesta kvarn, 1965.
Boxholm, Ekenäs. Till höger i bild arbetarbostaden Ekholmen.
Ekonomibyggnad vid arbetarbostaden Långkatekesen vid Karlslunds herrgård, 1981
Källegården (var i början av 1900-talet en mindre gård, vilken senare inköptes av kalkbolaget). Där byggdes en arbetarebostad med liggande timmer innehållande 4 enrumslägenheter i två våningar. Dessa var under rivning 1975. Brädfodring och papp borttagen till vänster vid regelverket. Från början var här öppna verandor. Vid dessa reglades och spikades brädfodring utvändigt och panel invändigt. Här blev förrådsutrymme, vilket på sommaren kunde användas som sovplats.
Västerås, Lögarängen. "Gårdskarlen" Albert Karlsson med hustrun Hulda, i arbetarbostaden vid Västerås Hytta. 1920-tal.
Gökstorp med gamla arbetarbostaden, senare potatislager. Den stora jordkällaren för potatis. Hönshus och garage.
Arbetarbostaden "Ettan" (till vänster), Brukskontoret och Röda kvarn (till höger) från norr. Vykortsmotiv.
Vägfoto vid vägkorsningen upp till bruksvägen. Arbetarbostaden kallas för "Galtabolet" (1871).
Tändsticksarbetarbostaden. Utställningen består av en miljöinteriör med kök och rum för en tändsticksarbetarfamilj i Jönköping omkring 1900. I miljön är dockor placerade med tidsenliga kläder. I köket utför två av familjens äldre barn hemarbete åt Jönköpings Tändsticksfabrik i form av tillverkning av tändsticksaskar. I taket hänger nätramar där de nyklistrade askarna ligger på tork. I fonden sysslar modern med torkning av disken. Tändsticksarbetarbostaden är uppbyggd utifrån en verklig arbetarbostad från en fastighet i Jönköping, som tillhörde Svenska Tändsticksaktiebolaget (STAB). Jönköpings läns museum fick möjlighet att förvärva en lägenhet när byggnaden skulle rivas 1971. Köksskåp, fönster, dörrar, golv, järnspis och järnvask med rör nedmonterades i bostaden, och överfördes till länsmuseet. Museilektor Eva Londos producerade basutställningen. Tändsticksarbetarbostaden visades på länsmuseet under åren 1971-1990. År 1994 överfördes den till Tändsticksmuseet i Jönköping. De ursprungliga dockorna var skyltdockor från butiker. Tändsticksmuseet ersatte dem omkring 2009 med dockor tillverkade av dockmakare Oscar Nilsson.
Tändsticksarbetarbostaden. Utställningen består av en miljöinteriör med kök och rum för en tändsticksarbetarfamilj i Jönköping omkring 1900. I miljön är dockor placerade med tidsenliga kläder. I bostadens rum ligger morfar, tidigare tändsticksarbetare, sjuk i utdragssoffan och hostar. På golvet sitter familjens yngsta dotter och leker med kottedjur. Hon känner sig övergiven och gråter. På matbordet ligger bland annat en medlemsbok för Svenska Grof- och Fabriksarbetareförbundet. Tändsticksarbetarbostaden är uppbyggd utifrån en verklig arbetarbostad från en fastighet i Jönköping, som tillhörde Svenska Tändsticksaktiebolaget (STAB). Jönköpings läns museum fick möjlighet att förvärva en lägenhet när byggnaden skulle rivas 1971. Köksskåp, fönster, dörrar, golv, järnspis och järnvask med rör nedmonterades i bostaden, och överfördes till länsmuseet. Museilektor Eva Londos producerade basutställningen. Tändsticksarbetarbostaden visades på länsmuseet under åren 1971-1990. År 1994 överfördes den till Tändsticksmuseet i Jönköping. De ursprungliga dockorna var skyltdockor från butiker. Tändsticksmuseet ersatte dem omkring 2009 med dockor tillverkade av dockmakare Oscar Nilsson.
Tändsticksarbetarbostaden. Utställningen består av en miljöinteriör med kök och rum för en tändsticksarbetarfamilj i Jönköping omkring 1900. I miljön är dockor placerade med tidsenliga kläder. I bostaden pågår bland annat hemarbete åt Jönköpings Tändsticksfabrik i form av tillverkning av tändsticksaskar. Tändsticksarbetarbostaden är uppbyggd utifrån en verklig arbetarbostad från en fastighet i Jönköping, som tillhörde Svenska Tändsticksaktiebolaget (STAB). Jönköpings läns museum fick möjlighet att förvärva en lägenhet när byggnaden skulle rivas 1971. Köksskåp, fönster, dörrar, golv, järnspis och järnvask med rör nedmonterades i bostaden, och överfördes till länsmuseet. Museilektor Eva Londos producerade basutställningen. Tändsticksarbetarbostaden visades på länsmuseet under åren 1971-1990. År 1994 överfördes den till Tändsticksmuseet i Jönköping. De ursprungliga dockorna var skyltdockor från butiker. Tändsticksmuseet ersatte dem omkring 2009 med dockor tillverkade av dockmakare Oscar Nilsson.
"1935. 28. Bron sönder vid Munkedals fabrik." "Munkedalsälven. Emballagevirke i buntar, liten såg, gavelspetsen på arbetarbostaden i bakgrunden."
Nedre dammen, Gammelstilla. Nya arbetarbostaden med badhuset till höger. I ekan vid årorna Gustav Englund, Prästhyttan och i aktern sittandes till höger Einar Larsson.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.