Marma - Långrörs AB. Sulfitfabriken. Hå - Vallvik, lok 5, före detta Statens Järnvägar, SJ N6p 3163, ursprungligen Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 16.
Från 299 kr
Foderjäst, en biprodukt från Sulfitfabriken, Korsnäsverken. Den 2 november 1948. Korsnäs AB är ett av Sveriges ledande skogsindustriföretag som tillverkar kartong, säck- och kraftpapper, fluffmassa till hygienprodukter och sågade trävaror.
Frånö järnvägsstation. Stationen öppnades för trafik 12 december 1893. Otto Hugo Anshelm Ahl blev den första stationsförmannen. Godstrafiken var ibland ganska intensiv på grund av transporter till och från den närbelägna sulfitfabriken. Stationshuset revs 1976.
Ursprungligen var Böksholm en herrgård med ett järnbruk. 1901 lades driften om till att producera sulfitmassa. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979.
Pappersbruket i Böksholm. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979 och sprängde huvuddelen av byggnaderna 1982.
Handkolorerat vykort, "Stationen. Oskarström." Vykortsförlag: Lorentz Larsson Lund. Järnvägsstationen ligger längs Halmststad-Nässjö Järnväg på bandelen mellan Halmstad-Landeryd, anlagd 1877. En kombinerad banvaktsstuga och station uppfördes då, men på 1880-talet (troligen 1882) uppfördes denna stationsbyggnad i två våningar med utvändig trappa upp till en veranda. Från stationen byggdes stickspår både till Jutefabriken och Sulfitfabriken.
Fabriken i Bergvik. Grundad av Carl Daniel Ekman 1874. Sulfitfabriken kom att vara den första i sitt slag i världen. Verksamheten kom under de följande åren utökas med uppköp av flera sågverk. 1890 genomfördes förvärvet av de s.k. Hamrångeverken, som tillförde bolaget 24 000 hektar skog. 1897 förvärvades 91 000 hektar skog samt sågverk och snickerifabrik i Askesta med tillhörande lastageplats i Sandarne från Svartviks AB. Med på köpet följde även MarmaSandarne Järnväg
Fabriken i Bergvik. Grundad av Carl Daniel Ekman 1874. Sulfitfabriken kom att vara den första i sitt slag i världen. Verksamheten kom under de följande åren utökas med uppköp av flera sågverk. 1890 genomfördes förvärvet av de s.k. Hamrångeverken, som tillförde bolaget 24 000 hektar skog. 1897 förvärvades 91 000 hektar skog samt sågverk och snickerifabrik i Askesta med tillhörande lastageplats i Sandarne från Svartviks AB. Med på köpet följde även Marma–Sandarne Järnväg
År 1894 anlades sulfatfabriken. År 1900 sulfitfabriken. Både sulfat och sulfitmassa var i produktion år 1901. En terpentinfabrik år 1903. År 1909 en sprit-fabrik, år 1912 kvistpappersbruket. Under 1920-talet moderniserades Sulfat- och sulfitfabrikerna. 1931 stod en blekerianläggning klar. År 1932 pesenterades ett blekt barrsulfatmassa, som blev känd över världen. År 1961 presenterades ett blekt lövträd (björk) sulfatmassa. Fabriken har under hela 1900-talet byggts ut ett antal gånger. Tillverkning av sulfitmassa lades ner 1976. Fluff är en specialtillverkning för bland annat hygienprodukter och startade år 1969. Stora Kopparberg gick 1998 samman med finländska Enso vilket resulterade i Stora Enso.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.