Interiör från kvarteret Vårdtornet i Norrköping. Timmerhuset uppförde 1760 av sadelmakare Michelson. Bilden är taget som dokumentation inför rivning 1958. Vy mot söder.
Från 299 kr
Parti av Västgötegatan ner mot Järnbron och Swartsiska huset. Byggnaderna på vänster sida ligger inom kvarteret Vårdtornet och fotografiet tas i samband med rivningsansökan. Byggnaderna revs då Västgötegatans nedre del skulle breddas i slutet av 1950-talet.
En sparsamt förekommande vy från Linköping. Tiden är omkring 1895 och vi ser staden i dis från Sankt Larsgatans norra ände. Omedelbart till vänster om korsningen med Järnvägsavenyn/Vasavägen ligger ännu stadens gasverk. Det kommer inom kort att flyttas till ett säkrare läge i stadens norra utkant och tomten ge plats för Linköpings Litografiska AB. Mittemot gasverket, på motstående sida av Sankt Larsgatan, är tomten för det blivande Frimurarehotellet ännu obebyggd. I fonden märks Sankt Larskyrkan som alltjämt bär sin gamla tornhuv. Med konstraterad arkitektur ser vi i bildens absoluta förgrund en enkel byggfutt, som möjligtvis skvallrar om bygget av fotografens utsiktsplats, dagens fastighet Sankt Larsgatan 5.
Ett vardagligt ögonblick i Linköping sommaren 1938. En glimt in på tomten till von Lingens gård utmed Storgatan.
I hörnet av Nygatan och Läroverksgatan i Linköping låg fram till 1970 detta hus på adressen Nygatan 41. Märk väl att gatunumret varierat genom åren. Dokumentation av Östergötlands museum kort före rivningen.
En del av Linköping som fullständigt bytt skepnad sedan bilden togs 1933. Korsningen Ågatan-Platensgatan med kameran riktad mot kvarteret Baggens sydvästra hörn. Till vänster annonserar restaurang Druvan (senare Svarta Tjuren, Platå etc), vilket kan hjälpa orienteringen.
Vinterbild från Djurgårdsgatan i Linköping. Tiden är omkring förra sekelskiftet. Pojken på bilden står framför ingången till den så kallade Wallenbergska trädgården, namngiven efter landssekreterare Adolf Wallenberg som från 1867 till sin död 1895 bodde där med sin familj.
Parti av Drottninggatan i Linköping. Gatan lades ut under senare delen av 1800-talet och bildade i stora drag stadens bebyggelsemässiga gräns i söder. Husen gavs en ståndsmässig karaktär, varav ett antal ännu kvarstår. Två sådana exempel är husen närmast till vänster i bild, Drottninggatan 37 följt av 35. Båda uppfördes runt förra sekelskiftet av byggmästare Anders Ohlsson, som troligen även gjort ritningarna till gatufasaderna.
Trots att den så kallade Westmanska gården invid Stora torget i Linköping revs så sent som 1907, har påfallande få fotografier av huvudbyggnaden bevarats för eftervärlden. Här hade den i övrigt så skicklige fotografen Didrik von Essen uppenbara bekymmer med det sena kvällsljuset, men hans vy från 1901 ger oss ändå en god föreställning om hur bebyggelsen i torgets sydvästra del tog sig ut vid tiden. Gatuhuset mot torget torde uppförts kort efter den stora stadsbranden i Linköping år 1700, som för övrigt startade i just denna gård. Gården blev under det sena 1700-talet säte för familjen Westmans blomstrande handelsrörelse och huvudbyggnaden bär tydliga spår av senare utförda om- och tillbyggnader för att bättre passa den förmögna släkten. Vid tiden för bilden ägdes stadsgården ännu av en Westman, den för Linköpings kulturliv så betydelsefulle Henric Westman, men han höll huset uthyrt och bodde själv på sin gård Valla väster om staden. I gatuplanet drevs i det centralt belägna huset som brukligt handel. Störst yta upptogs av AB Sundquists & Co, en snus- och tobaksaffär som drevs av änkefru Mathilda Ekström. I husets andra ände hade Tannefors Nya Valskvarn handel med mjöl, gryn och torrjäst, men plats gavs även för systrarna Lovisa Charlotta och Johanna Augusta Johanssons kaffeservering. I den storslagna montern mot hörnet av Bokhållaregatan gjorde fotografen Swen Swenssons reklam för sina alster. Gården revs 1907 för att ge plats för det så kallade Centralpalatset.
Suddig men unik vy från Linköping. Enligt påskrift visar bilden Nygatan sedd från Magasintorget. Fototiden uppskattad till omkring 1865.
Det vackra gatuhuset till Follingegatan 34 i Skänninge 1952. I senare tid har fönstren bytts ut och fasaden slätputsats, vilket dessvärre givit fasaden ett livlösare uttryck.
Parti av Hospitalsgatan i Söderköping. Framför husen angör Folkungagatan från höger och Braskens gränd löper från till vänster. I blickfånget ses Hospitalsgatan 2. Dokumentation av Östergötlands museum 1945.
I hörnet av Repslagaregatan och Kungssgatan i Linköping låg fram till 1970-talets början denna bedagade skönhet. Dokumentation av Östergötlands museum kort före rivningen.
Vy mot de pampiga husen mot Järnvägsparken i Linköping. De uppfördes 1889-90 och gavs en rik fasadutsmyckning ämnad att imponera på tågresenärerna. Huset närmast betraktaren kom i folkmun att ges namnet Överstehuset efter hyresgästerna, tillika överstarna Hemming Gadd och Wilhelm Reuterswärd. Husens byggmästare var den mycket produktive Johan August Johansson, "Veranda-Johansson".
Apotekaregatan 15 Linköping från gårdssidan. Dokumentation av fastigheten kort före rivning. Foto 1966.
Panorama över Linköping. Vy från utsiktstornet Belvederen i Linköpings trädgårdsförening. Tiden är 1890-talet.
Nygatan 17 och 19 i Linköping 1967. De bägge byggnaderna kommer att rivas inom kort och ge plats för det kontors- och affärshus som restes i invid Gyllentorgets västra sida.
Stora Bastugatan i Linköping. Den lilla gatan med det vida namnet förbinder Hospitalstorget med Trädgårdstorget. Närmast till vänster ses gaveln till Babtistkyrkan och i fonden ses baksidan av pampiga Hospitalstorget 1, uppfört efter ritningar av Axel Brunskog från 1910.
Linköpingsvy som kan tillskrivas amatörfotografen Fritz Lovén. Panorama från söder omkring 1895.
Storgatan i Linköping. Vy mot öster vid skärningen med Repslagaregatan. Gården närmast till vänster uppfördes i slutet av 1700-talet av garvaren Magnus Söderqvist. I området, nuvarande kvarteret Braxen, hade det upplysningsvis länge bedrivits garveriverksamhet och gjorde ännu så när bilden togs 1904. Ett helt annat tillkännagivande är att den nämnda fastigheten utgjorde bostad för kanalbyggaren Baltzar von Platen med familj under åren 1816-1827. Fastigheten bortom den Söderqvistska rymde mycken historia. Det var tidningen Östgötens första hus i Linköping och därifrån lät den frispråkige grundaren Isidor Kjellberg sprida sina radikala åsikter, så till den grad att han 1881 dömdes till fängelse i ett tryckfrihetsmål. Som ett minne av hans tid i USA, och som symbol för obundenhet, kan skarpsynta skönja kopian av Frihetsgudinnan på fasaden. Stundom lät Kjellberg även flankera den med både svenska såsom den amerikanska flaggan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.