Minnesten rest till minne av freden i Knäred 1613, som blev slutet för Kalmarkriget 1611-1613. Stenen står i Sjöared, vid den gamla riksgränsen en mil öster om Knäred eftersom det var där som fredstraktatet gjordes upp den 20 januari 1613. Därav kallas monumentet vanligtvis för Sjöaredsstenen och restes av Hallands museum år 1925.
Från 299 kr
Kolorerat vykort, "Wästra Folkskolan, Halmstad", stämplat 1916. Skolbyggnaden ritades av dåvarande stadsarkitekten Sven Gratz (1864-1931) och invigdes 1908. Det sägs att Sven Gratz hade låtit sig inspireras av Lunds domkyrka och därför försåg den gedigna tegelbyggnaden med två torn. På 1930-talet började skolan kallas för Brunnsåkerskolan, eftersom platsen den byggts på hade benämnts som Brunnsåkern, eller Olssonska lyckan. (Se även bildnr F9264)
Vykort, "Folkskolan, Wester, Halmstad." Skolbyggnaden ritades av dåvarande stadsarkitekten Sven Gratz (1864-1931) och invigdes 1908. Det sägs att Sven Gratz hade låtit sig inspireras av Lunds domkyrka och därför försåg den gedigna tegelbyggnaden med två torn. På 1930-talet började skolan kallas för Brunnsåkerskolan, eftersom platsen den hade byggts på hade benämnts som Brunnsåkern, eller Olssonska lyckan.
Sjuksköterskorna Elsa Hallbäck, Elsa Sjöberg (nattsköterska), Judit Johansson och Lisa Niklasson vid invigningen av det nya köket 1959 på Kustsanatoriet Apelviken. Som kuriosa kan nämnas att servisen är signerad av Stig Lindberg 1948 och heter "Medicinalväxter", men eftersom den användes på sjukhus kallas den även "Sjukhusservisen".
Denna vy är tagen från kyrktornet i Istorps kyrka. Det vita huset kallas Villan och inrymde en lanthandel som stängdes på 1980-talet. Under affärens tid byggdes huset till något och det står ännu kvar. Stengärdesgårdarna utmed vägen är däremot i princip borttagna.
Sjuksköterskan Magda Bengtsson och trädgårdsmästare Gustaf Johansson vid invigningen av det nya köket 1959 på Kustsanatoriet Apelviken. Som kuriosa kan nämnas att servisen är signerad av Stig Lindberg 1948 och heter "Medicinalväxter", men eftersom den användes på sjukhus kallas den även "Sjukhusservisen".
Överläkarfrun Frida Ahlberg samtalar med landshövding Reimer Johansson vid invigningen av det nya köket 1959 på Kustsanatoriet Apelviken. Som kuriosa kan nämnas att servisen är signerad av Stig Lindberg 1948 och heter "Medicinalväxter", men eftersom den användes på sjukhus kallas den även "Sjukhusservisen".
Gymnastikdirektör Eva Forssén och okänd herre vid invigningen av det nya köket 1959 på Kustsanatoriet Apelviken. Som kuriosa kan nämnas att servisen är signerad av Stig Lindberg 1948 och heter "Medicinalväxter", men eftersom den användes på sjukhus kallas den även "Sjukhusservisen".
Sjuksköterskorna Judit Johansson t v och Lisa Niklasson t h vid invigningen av det nya köket 1959 på Kustsanatoriet Apelviken. Som kuriosa kan nämnas att servisen är signerad av Stig Lindberg 1948 och heter "Medicinalväxter", men eftersom den användes på sjukhus kallas den även "Sjukhusservisen".
Vykort, "Varberg, Kustsanatoriet Apelviken." Sanatoriet med havsstrand och klippor i förgrunden. Till höger ses de två vattentornen som kallas Albert och Frida. Det första uppfördes 1916, men hade för snål kapacitet för sanatoriets ständiga tillväxt, så 1926 uppfördes ytterliare ett. Bilden tagen är före 1935.
Slåttanna hos bröderna Larsson omkring 1910 (uppgifter insamlade av Margareta Grafström). Från vänster: 1) ?; 2) Petter Larsson, född 1886; 3) Johanna, kallas Hanna född 18830927, gift1905 Larsson; 4) Lars Larsson, född 18480114 död 19220627, 5) Alfred Larsson, född 1890 6) Janne (Johan) Pettersson; 7) ?; 8) ?; 9) Lovisa Holmberg i Tuvan; 10) ?.
Sällstorp 6, gården kallas "Bernts". Anna-Kristina och Aron Johansson sitter vid manhusbyggnadens veranda. Bakom dem står från vänster barnen Emelia, Berta, Edit, Johan och Klara. Gårdsytan täcks av stora stenhallar och vid stengärdsgården står ett ungt träd. Verandan är dekorerad med intrikat snickarglädje, särskilt runt takfoten. I bakgrunden skymtar en omålad ekonomibyggnad.
Vy från Kapelludden. Kapelludden har en forn och kulturminnesplats. Där ett tre meter högt klöverkors finns i närheten av en kapellruin som heter Sankta Birgittas kapell, kallas också Långöre kapell. En fyr finns också på platsen. På bilden syns inte dessa utan den visar en vik vid området.
Huset kallas Domkapitelhuset och ligger numera på Nygatan 14. Uppfördes 1844 som gymnastik- och sånghus för Härnösands gymnasium efter ritningar av arkitekt C.G. Blom-Carlsson. Alltsedan 1882 inryms här kontor och sessionslokaler för domkapitlet. År 1973 flyttades byggnaden från kvarteret Rådhuset vid Nybrogatan till nuvarande plats. Byggnaden restaurerades då exteriört efter orginalritningar. Byggnadsminnesmärke 1935
Huset kallas Domkapitelhuset och ligger numera på Nygatan 14.; Uppfördes 1844 som gymnastik- och sånghus för Härnösands gymnasium efter ritningar av arkitekt C.G. Blom-Carlsson.; ; Alltsedan 1882 inryms här kontor och sessionslokaler för domkapitlet.; ; År 1973 flyttades byggnaden från kvarteret Rådhuset vid Nybrogatan till nuvarande plats.; Byggnaden restaurerades då exteriört efter orginalritningar.; Byggnadsminnesmärke 1935
Lantmannaskola. Byggnaden på bilden är direktörsbostaden eller rektorsvillan som den kom att kallas på 1940-talet. Den brann ner natten mot den 1 mars 1947. Rektor Wilhelm Andersson uppgav senare i skolans årsskrift att byggnaden var över 100 år gammal, dvs. den var troligtvis uppförd före 1847. Liggande längst till höger rättaren vid Galtström.
I Västergötlands museums samlingar. Inv.nr. 7798 Pietà , framställning av den sörjande jungfru Maria, sittande med den döde Kristus i sitt knä. Motivet har sin bakgrund i senmedeltidens passionsmystik och uppstod i Rhenområdet i början av1300-talet. Det blev därefter vanligt i både måleri och skulptur. En ensam sörjande Maria kallas mater dolorosa. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=283310
I Västergötlands museums samlingar. Inv.nr. 7798. Pietà , framställning av den sörjande jungfru Maria, sittande med den döde Kristus i sitt knä. Motivet har sin bakgrund i senmedeltidens passionsmystik och uppstod i Rhenområdet i början av1300-talet. Det blev därefter vanligt i både måleri och skulptur. En ensam sörjande Maria kallas mater dolorosa. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=283310
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.