LEVERANS 2-5 DAGAR OCH FRAKTFRITT ÖVER 599 KR
Eget foto
Sök Sök
Favoriter
Favoriter

Varukorg Varukorg
Varukorg

tillägg
+kr
Summa: kr

Sökresultat för Johan karlsson

Antal träffar: 967
Olof Jonssons text: Husdalen 28 juli 1912 Det är ett familjefoto taget i Husedalens trädgård. För att följa släktskapsförhållandena börjar vi med damen längst till höger som är Anna Beata Carlsdotter, Hjärtum (Husdalen) 1845-02-23. Beata var sedan 1909 änka efter maken Johan Peter Andersson Dahl, de var hemmansägare i Husedalen sedan 1880-talet. Tidigare hade Beatas far och farfar varit hemmansägare i Husedalen ända sedan 1812. Beata dog 1912-08-24, alltså mindre än en månad efter fotot togs. Nummer 2 från höger sitter Beatas dotter Ida Charlotta Dahl, Forshälla 1869-10-04 (Aspekärr) och intill sitter hennes make August Olsson, Hjärtum 1863-09-20. Kvinnan i mitten är Viktoria Dahlberg född Hansson 1878 i Brastad, hon var änka sedan 1909 efter Beatas son Karl Albin Dahlberg. Nästa dam är Beatas dotter Hulda Ulrika Dahl, Hjärtum 1888-05-25 (Husedalen). Den sista damen från höger räknat är Dagny Armida Kunigunda Carlsdotter gift Ryberg. Dagny var född Haga Göteborg 1892-02-25, dotter till Beatas halvsyster Lotta Carlsdotter som dog i barnsäng. Dagny kom som fosterdotter till Husedalen bara några månader gammal. Längst till vänster sitter Dagnys make Axel Ryberg född 1887 i Uddevalla. Barnen är från höger Åke Dahlberg född 1905 i Fjällbacka och Karl Göte Dahlberg född 1902 i Brastad, båda söner till Viktoria och Karl Albin Dahlberg. De två sista pojkarna är Ida och Augusts fosterbarn tvillingarna Fredrik och Emil Karlsson födda 1901-05-30 på Kungsholmen.

Olof Jonssons text: Husdalen 28 juli 1912 Det är ett familjefoto taget i Husedalens trädgård. För att följa släktskapsförhållandena börjar vi med damen längst till höger som är Anna Beata Carlsdotter, Hjärtum (Husdalen) 1845-02-23. Beata var sedan 1909 änka efter maken Johan Peter Andersson Dahl, de var hemmansägare i Husedalen sedan 1880-talet. Tidigare hade Beatas far och farfar varit hemmansägare i Husedalen ända sedan 1812. Beata dog 1912-08-24, alltså mindre än en månad efter fotot togs. Nummer 2 från höger sitter Beatas dotter Ida Charlotta Dahl, Forshälla 1869-10-04 (Aspekärr) och intill sitter hennes make August Olsson, Hjärtum 1863-09-20. Kvinnan i mitten är Viktoria Dahlberg född Hansson 1878 i Brastad, hon var änka sedan 1909 efter Beatas son Karl Albin Dahlberg. Nästa dam är Beatas dotter Hulda Ulrika Dahl, Hjärtum 1888-05-25 (Husedalen). Den sista damen från höger räknat är Dagny Armida Kunigunda Carlsdotter gift Ryberg. Dagny var född Haga Göteborg 1892-02-25, dotter till Beatas halvsyster Lotta Carlsdotter som dog i barnsäng. Dagny kom som fosterdotter till Husedalen bara några månader gammal. Längst till vänster sitter Dagnys make Axel Ryberg född 1887 i Uddevalla. Barnen är från höger Åke Dahlberg född 1905 i Fjällbacka och Karl Göte Dahlberg född 1902 i Brastad, båda söner till Viktoria och Karl Albin Dahlberg. De två sista pojkarna är Ida och Augusts fosterbarn tvillingarna Fredrik och Emil Karlsson födda 1901-05-30 på Kungsholmen.

Från 299 kr
Manbyggnaden är en stor parstuga med källare, därför de rätt höga väggarna. Det brutna tegeltaket med frontespis är typiskt för tiden 1835-1850, se den andra Böndeparten, Liffride och Anderse. Teglen ligger jäms med gavlarna, även på frontespisen. Huset är asymmetriskt, vilket kan tyda på etapper i byggandet. Dörren med överljusfönster är av 1700-talstyp. Enligt Lauboken är både manbyggnaden och brygghuset uppförda 1860, men den uppgiften stämmer nog bara för brygghusets tillbyggnad. Kan murstumpen t v vara en byggnadsrest? Längst tv står ett enkelt dass. Enligt Lauboken kom denna part till på 1840-talet, men det finns 4 stenhusresolutioner, en 1771 och tre 1810, till var och en av parterna. Således måste denna part vara äldre. Lars Jacobsson ägde denna part och byggde stenhus på den 1810, vilket skulle betyda att manbyggnaden härstammar från denna tid och att den senare höjts och försetts med brutet tak, så som troligen skett på granngården Liffride. Sonen Jakob Larsson född 1808 tog över denna part, gift 1832 med Christina Olofsdotter född 1805 från Burs. Deras äldsta dotter Greta född 1840, gift 1861 med Karl Johan Levander från Liffride i Alskog ägde gården fram till 1898 och därefter ärvdes den av Karl Johans brorson Reinhold Levander. Reinhold sålde en del mindre delar av gården, men huvuddelen köptes 1916 av August Jakobsson född 1877 gift 1905 med Hilma Karlsson född 1878 från Bönde, se Bild 670. Dottern Margit Jakobsson född 1907 och hennes man Karl Ahlgren född 1899 från Alskog tog över 1949, men Karl försörjde sig huvudsakligen som snickare. Margit sålde gården 1987 till Gunlög Pettersson född 1956 från Kauparve. Gunlögs dotter Jorun är född 1990.

Manbyggnaden är en stor parstuga med källare, därför de rätt höga väggarna. Det brutna tegeltaket med frontespis är typiskt för tiden 1835-1850, se den andra Böndeparten, Liffride och Anderse. Teglen ligger jäms med gavlarna, även på frontespisen. Huset är asymmetriskt, vilket kan tyda på etapper i byggandet. Dörren med överljusfönster är av 1700-talstyp. Enligt Lauboken är både manbyggnaden och brygghuset uppförda 1860, men den uppgiften stämmer nog bara för brygghusets tillbyggnad. Kan murstumpen t v vara en byggnadsrest? Längst tv står ett enkelt dass. Enligt Lauboken kom denna part till på 1840-talet, men det finns 4 stenhusresolutioner, en 1771 och tre 1810, till var och en av parterna. Således måste denna part vara äldre. Lars Jacobsson ägde denna part och byggde stenhus på den 1810, vilket skulle betyda att manbyggnaden härstammar från denna tid och att den senare höjts och försetts med brutet tak, så som troligen skett på granngården Liffride. Sonen Jakob Larsson född 1808 tog över denna part, gift 1832 med Christina Olofsdotter född 1805 från Burs. Deras äldsta dotter Greta född 1840, gift 1861 med Karl Johan Levander från Liffride i Alskog ägde gården fram till 1898 och därefter ärvdes den av Karl Johans brorson Reinhold Levander. Reinhold sålde en del mindre delar av gården, men huvuddelen köptes 1916 av August Jakobsson född 1877 gift 1905 med Hilma Karlsson född 1878 från Bönde, se Bild 670. Dottern Margit Jakobsson född 1907 och hennes man Karl Ahlgren född 1899 från Alskog tog över 1949, men Karl försörjde sig huvudsakligen som snickare. Margit sålde gården 1987 till Gunlög Pettersson född 1956 från Kauparve. Gunlögs dotter Jorun är född 1990.

Från 299 kr
Det här är manbyggnaden på den försvunna parten uppe vid ursprungsparten av Bjärges. Masse har mycket påpassligt förevigat byggnaderna innan de revs bort pga skiftet och markens uppstyckning. Stina Jakobsson född Nilsdotter från Kauparve Johan Karlssons part var 61 år detta år och änka. Sonen Oskar Jakobsson ärvde gården, men han och hans familj flyttade och byggde ett litet hus med en liten ladugård ensligt nere vid Aiksmör i socknens utkant. Stina bodde troligen kvar så länge som möjligt på gården innan den revs bort. Vart hon sedan tog vägen är inte känt. Gårdsmiljön var alldeles enastående och dess rivning innebar en stor kulturhistorisk förlust, men så såg man inte på det då. Denna part av Bjärges tillkom genom delning av ursprungsparten omkring 1750, men manbyggningen tillkom först 1795. Det är en parstuga, först byggd som enkelstuga och sedan med salen t h tillagd. Eftersom salen byggdes större än vardagsstugan t v blev huset asymmetriskt. Taket är täckt med breda falar och eftersom skorstenarna sitter bakåtskjuta från nocken, är troligen falar husets ursprungliga takmaterial. Nockåsen som falarna var instoppade i, vilade på skorstenarnas sidor, därför är de bakåtskjutna. Annars var nog flis det brukliga taktäckningsmaterialet på 1700-talet. Huset har en entrédörr på framsidan med överljusfönster. Däremot har salen inget fönster på husets framsida. Här stod troligen de väggfasta sparlakanssängarna istället för på baksidan, vilket annars var det vanliga. Men baksidan vette mot söder och kanske ville man ha in solljuset. På platsen för vardagsstugans fönster stod en bod med flackt tak. Eftersom den saknade skorsten och fönster kan den ha använts som källare. Taket har troligen varit täckt med flis. Se Bild 556. En stenmur skiljde storgården från lillgården på traditionellt vis. Grinden som hade rombrutor upptill och var täckt nertill så att inte ens kycklingarna skulle kunna smita in i lillgårdens trädgård, tycks ha varit vanlig i Lau på 1800-talet, se tex Bild 550 och 569. T v skymtar grannpartens brygghus och manbyggning.

Det här är manbyggnaden på den försvunna parten uppe vid ursprungsparten av Bjärges. Masse har mycket påpassligt förevigat byggnaderna innan de revs bort pga skiftet och markens uppstyckning. Stina Jakobsson född Nilsdotter från Kauparve Johan Karlssons part var 61 år detta år och änka. Sonen Oskar Jakobsson ärvde gården, men han och hans familj flyttade och byggde ett litet hus med en liten ladugård ensligt nere vid Aiksmör i socknens utkant. Stina bodde troligen kvar så länge som möjligt på gården innan den revs bort. Vart hon sedan tog vägen är inte känt. Gårdsmiljön var alldeles enastående och dess rivning innebar en stor kulturhistorisk förlust, men så såg man inte på det då. Denna part av Bjärges tillkom genom delning av ursprungsparten omkring 1750, men manbyggningen tillkom först 1795. Det är en parstuga, först byggd som enkelstuga och sedan med salen t h tillagd. Eftersom salen byggdes större än vardagsstugan t v blev huset asymmetriskt. Taket är täckt med breda falar och eftersom skorstenarna sitter bakåtskjuta från nocken, är troligen falar husets ursprungliga takmaterial. Nockåsen som falarna var instoppade i, vilade på skorstenarnas sidor, därför är de bakåtskjutna. Annars var nog flis det brukliga taktäckningsmaterialet på 1700-talet. Huset har en entrédörr på framsidan med överljusfönster. Däremot har salen inget fönster på husets framsida. Här stod troligen de väggfasta sparlakanssängarna istället för på baksidan, vilket annars var det vanliga. Men baksidan vette mot söder och kanske ville man ha in solljuset. På platsen för vardagsstugans fönster stod en bod med flackt tak. Eftersom den saknade skorsten och fönster kan den ha använts som källare. Taket har troligen varit täckt med flis. Se Bild 556. En stenmur skiljde storgården från lillgården på traditionellt vis. Grinden som hade rombrutor upptill och var täckt nertill så att inte ens kycklingarna skulle kunna smita in i lillgårdens trädgård, tycks ha varit vanlig i Lau på 1800-talet, se tex Bild 550 och 569. T v skymtar grannpartens brygghus och manbyggning.

Från 299 kr
1906 Levererad av D Goekoop J:r som Barbro till Stockholms Transport och Bogserings AB, Stockholm. Godstrafik på Strömsholms kanal. 1915 Ombygd till kombinerat last- och passagerarfartyg och omdöpt till Strömsholms kanal. Ny huvudmaskin, av fabrikat Bolinder, 40 hk, 29 kW, installeras. Ommätt. Nytt tonnage 75 brt, 52 nrt. 1924 Övertas av Stockholms Enskilda Bank, Stockholm efter att Stockholms Transport och Bogserings AB gått i konkurs. 1925-01 Såld till Stockholms Nya Transport- och Bogserings AB, Stockholm. 1926-10 Stockholms Nya Transport- och Bogserings AB byter namn till Stockholms Transport och Bogserings AB, Stockholm. 1927-08 Såld till AB Nyman & Schultz, Stockholm. 1927-11-15 Överförd till det nystartade Trafik AB Strömsholms Kanal, Stockholm och omdöpt till Strömsholm. Ny huvudmaskin, 80 hk, 59 kW, installeras. 1929-04 Trafik AB Strömsholms Kanal byter namn till AB Ströka, Stockholm 1929-04-24 AB Ströka går i likvidation. 1929-08 Såld till Trafik AB Strömsholms Kanal, Stockholm 1933-07 Såld till Simon Carlsson, Stockholm 1933-09 Såld till Rederi AB Nobel-Standard, Helsingfors, Finland för 10.000 kr och omdöpt till Standard II. Ombyggd till tankfartyg. 1948-11 Såld till AB Nobel-Standard Oy, Helsingfors. 1949-04 Såld till Viktor Koivisto och Hannes Tukkanen, Helsingfors och omdöpt till Esa. Nytt tonnage 70 brt, 22 nrt. 1950-07 Hannes Tukkanens andel såld till Margareta Helena Eriksson. 1951-09 Såld till Johan Alexander Johansson, Vestanfjärd. 1952-03 Såld till Hjalmari Einari Linnamäki, Vestanfjärd. 1954 Ny hemort, Salo. 1955-04 Såld till Gösta Isaksson och Kurt Sjöberg, Salo. 1956-12 Gösta Isakssons andel såld till Birger Johannes Wiklund, Kimito. 1957-04 Kurt Sjöbergs andel såld till Birger Johannes Wiklund, Kimito som nu är ensam ägare till fartyget. Omdöpt till Tina. 1961-03 Såld till Yrjö Eero Hotanen och Sulho Feliks Sakarias Leinonen, Kustavi. 1968-02 Omdöpt till Tiina. 1975-11 Sulho Feliks Sakarias Leinonen andel såld till Leo Johannes Hellsten. 1976-01 Yrjö Eero Hotanens andel såld till Leo Johannes Hellsten som nu är ensam ägare till fartyget. 1976-04 Såld till Kai Olin, Åbo. 1976-11 Såld till Konopajaliike Amper & Söderlund, Åbo. 1979-06 Såld till Bror Göran Mäklin, Saltvik. 1980-07 Såld till Antti Olavi Itälä, Sagu. 1981-12 Avförs ur Fiska skeppsregistret som ej länge handelsfartyg. Uppges vara såld till Åbo och ombyggd till slåttermaskin för vass. 1990 Övergiven i vassen vid Päisterpää, Sauvo-Sagu. (Skärgårdsbåtar.se)

1906 Levererad av D Goekoop J:r som Barbro till Stockholms Transport och Bogserings AB, Stockholm. Godstrafik på Strömsholms kanal. 1915 Ombygd till kombinerat last- och passagerarfartyg och omdöpt till Strömsholms kanal. Ny huvudmaskin, av fabrikat Bolinder, 40 hk, 29 kW, installeras. Ommätt. Nytt tonnage 75 brt, 52 nrt. 1924 Övertas av Stockholms Enskilda Bank, Stockholm efter att Stockholms Transport och Bogserings AB gått i konkurs. 1925-01 Såld till Stockholms Nya Transport- och Bogserings AB, Stockholm. 1926-10 Stockholms Nya Transport- och Bogserings AB byter namn till Stockholms Transport och Bogserings AB, Stockholm. 1927-08 Såld till AB Nyman & Schultz, Stockholm. 1927-11-15 Överförd till det nystartade Trafik AB Strömsholms Kanal, Stockholm och omdöpt till Strömsholm. Ny huvudmaskin, 80 hk, 59 kW, installeras. 1929-04 Trafik AB Strömsholms Kanal byter namn till AB Ströka, Stockholm 1929-04-24 AB Ströka går i likvidation. 1929-08 Såld till Trafik AB Strömsholms Kanal, Stockholm 1933-07 Såld till Simon Carlsson, Stockholm 1933-09 Såld till Rederi AB Nobel-Standard, Helsingfors, Finland för 10.000 kr och omdöpt till Standard II. Ombyggd till tankfartyg. 1948-11 Såld till AB Nobel-Standard Oy, Helsingfors. 1949-04 Såld till Viktor Koivisto och Hannes Tukkanen, Helsingfors och omdöpt till Esa. Nytt tonnage 70 brt, 22 nrt. 1950-07 Hannes Tukkanens andel såld till Margareta Helena Eriksson. 1951-09 Såld till Johan Alexander Johansson, Vestanfjärd. 1952-03 Såld till Hjalmari Einari Linnamäki, Vestanfjärd. 1954 Ny hemort, Salo. 1955-04 Såld till Gösta Isaksson och Kurt Sjöberg, Salo. 1956-12 Gösta Isakssons andel såld till Birger Johannes Wiklund, Kimito. 1957-04 Kurt Sjöbergs andel såld till Birger Johannes Wiklund, Kimito som nu är ensam ägare till fartyget. Omdöpt till Tina. 1961-03 Såld till Yrjö Eero Hotanen och Sulho Feliks Sakarias Leinonen, Kustavi. 1968-02 Omdöpt till Tiina. 1975-11 Sulho Feliks Sakarias Leinonen andel såld till Leo Johannes Hellsten. 1976-01 Yrjö Eero Hotanens andel såld till Leo Johannes Hellsten som nu är ensam ägare till fartyget. 1976-04 Såld till Kai Olin, Åbo. 1976-11 Såld till Konopajaliike Amper & Söderlund, Åbo. 1979-06 Såld till Bror Göran Mäklin, Saltvik. 1980-07 Såld till Antti Olavi Itälä, Sagu. 1981-12 Avförs ur Fiska skeppsregistret som ej länge handelsfartyg. Uppges vara såld till Åbo och ombyggd till slåttermaskin för vass. 1990 Övergiven i vassen vid Päisterpää, Sauvo-Sagu. (Skärgårdsbåtar.se)

Från 299 kr
1906 Levererad av D Goekoop J:r som Barbro till Stockholms Transport och Bogserings AB, Stockholm. Godstrafik på Strömsholms kanal. 1915 Ombygd till kombinerat last- och passagerarfartyg och omdöpt till Strömsholms kanal. Ny huvudmaskin, av fabrikat Bolinder, 40 hk, 29 kW, installeras. Ommätt. Nytt tonnage 75 brt, 52 nrt. 1924 Övertas av Stockholms Enskilda Bank, Stockholm efter att Stockholms Transport och Bogserings AB gått i konkurs. 1925-01 Såld till Stockholms Nya Transport- och Bogserings AB, Stockholm. 1926-10 Stockholms Nya Transport- och Bogserings AB byter namn till Stockholms Transport och Bogserings AB, Stockholm. 1927-08 Såld till AB Nyman & Schultz, Stockholm. 1927-11-15 Överförd till det nystartade Trafik AB Strömsholms Kanal, Stockholm och omdöpt till Strömsholm. Ny huvudmaskin, 80 hk, 59 kW, installeras. 1929-04 Trafik AB Strömsholms Kanal byter namn till AB Ströka, Stockholm 1929-04-24 AB Ströka går i likvidation. 1929-08 Såld till Trafik AB Strömsholms Kanal, Stockholm 1933-07 Såld till Simon Carlsson, Stockholm 1933-09 Såld till Rederi AB Nobel-Standard, Helsingfors, Finland för 10.000 kr och omdöpt till Standard II. Ombyggd till tankfartyg. 1948-11 Såld till AB Nobel-Standard Oy, Helsingfors. 1949-04 Såld till Viktor Koivisto och Hannes Tukkanen, Helsingfors och omdöpt till Esa. Nytt tonnage 70 brt, 22 nrt. 1950-07 Hannes Tukkanens andel såld till Margareta Helena Eriksson. 1951-09 Såld till Johan Alexander Johansson, Vestanfjärd. 1952-03 Såld till Hjalmari Einari Linnamäki, Vestanfjärd. 1954 Ny hemort, Salo. 1955-04 Såld till Gösta Isaksson och Kurt Sjöberg, Salo. 1956-12 Gösta Isakssons andel såld till Birger Johannes Wiklund, Kimito. 1957-04 Kurt Sjöbergs andel såld till Birger Johannes Wiklund, Kimito som nu är ensam ägare till fartyget. Omdöpt till Tina. 1961-03 Såld till Yrjö Eero Hotanen och Sulho Feliks Sakarias Leinonen, Kustavi. 1968-02 Omdöpt till Tiina. 1975-11 Sulho Feliks Sakarias Leinonen andel såld till Leo Johannes Hellsten. 1976-01 Yrjö Eero Hotanens andel såld till Leo Johannes Hellsten som nu är ensam ägare till fartyget. 1976-04 Såld till Kai Olin, Åbo. 1976-11 Såld till Konopajaliike Amper & Söderlund, Åbo. 1979-06 Såld till Bror Göran Mäklin, Saltvik. 1980-07 Såld till Antti Olavi Itälä, Sagu. 1981-12 Avförs ur Fiska skeppsregistret som ej länge handelsfartyg. Uppges vara såld till Åbo och ombyggd till slåttermaskin för vass. 1990 Övergiven i vassen vid Päisterpää, Sauvo-Sagu. (Skärgårdsbåtar.se)

1906 Levererad av D Goekoop J:r som Barbro till Stockholms Transport och Bogserings AB, Stockholm. Godstrafik på Strömsholms kanal. 1915 Ombygd till kombinerat last- och passagerarfartyg och omdöpt till Strömsholms kanal. Ny huvudmaskin, av fabrikat Bolinder, 40 hk, 29 kW, installeras. Ommätt. Nytt tonnage 75 brt, 52 nrt. 1924 Övertas av Stockholms Enskilda Bank, Stockholm efter att Stockholms Transport och Bogserings AB gått i konkurs. 1925-01 Såld till Stockholms Nya Transport- och Bogserings AB, Stockholm. 1926-10 Stockholms Nya Transport- och Bogserings AB byter namn till Stockholms Transport och Bogserings AB, Stockholm. 1927-08 Såld till AB Nyman & Schultz, Stockholm. 1927-11-15 Överförd till det nystartade Trafik AB Strömsholms Kanal, Stockholm och omdöpt till Strömsholm. Ny huvudmaskin, 80 hk, 59 kW, installeras. 1929-04 Trafik AB Strömsholms Kanal byter namn till AB Ströka, Stockholm 1929-04-24 AB Ströka går i likvidation. 1929-08 Såld till Trafik AB Strömsholms Kanal, Stockholm 1933-07 Såld till Simon Carlsson, Stockholm 1933-09 Såld till Rederi AB Nobel-Standard, Helsingfors, Finland för 10.000 kr och omdöpt till Standard II. Ombyggd till tankfartyg. 1948-11 Såld till AB Nobel-Standard Oy, Helsingfors. 1949-04 Såld till Viktor Koivisto och Hannes Tukkanen, Helsingfors och omdöpt till Esa. Nytt tonnage 70 brt, 22 nrt. 1950-07 Hannes Tukkanens andel såld till Margareta Helena Eriksson. 1951-09 Såld till Johan Alexander Johansson, Vestanfjärd. 1952-03 Såld till Hjalmari Einari Linnamäki, Vestanfjärd. 1954 Ny hemort, Salo. 1955-04 Såld till Gösta Isaksson och Kurt Sjöberg, Salo. 1956-12 Gösta Isakssons andel såld till Birger Johannes Wiklund, Kimito. 1957-04 Kurt Sjöbergs andel såld till Birger Johannes Wiklund, Kimito som nu är ensam ägare till fartyget. Omdöpt till Tina. 1961-03 Såld till Yrjö Eero Hotanen och Sulho Feliks Sakarias Leinonen, Kustavi. 1968-02 Omdöpt till Tiina. 1975-11 Sulho Feliks Sakarias Leinonen andel såld till Leo Johannes Hellsten. 1976-01 Yrjö Eero Hotanens andel såld till Leo Johannes Hellsten som nu är ensam ägare till fartyget. 1976-04 Såld till Kai Olin, Åbo. 1976-11 Såld till Konopajaliike Amper & Söderlund, Åbo. 1979-06 Såld till Bror Göran Mäklin, Saltvik. 1980-07 Såld till Antti Olavi Itälä, Sagu. 1981-12 Avförs ur Fiska skeppsregistret som ej länge handelsfartyg. Uppges vara såld till Åbo och ombyggd till slåttermaskin för vass. 1990 Övergiven i vassen vid Päisterpää, Sauvo-Sagu. (Skärgårdsbåtar.se)

Från 299 kr
1906 Levererad av D Goekoop J:r som Barbro till Stockholms Transport och Bogserings AB, Stockholm. Godstrafik på Strömsholms kanal. 1915 Ombygd till kombinerat last- och passagerarfartyg och omdöpt till Strömsholms kanal. Ny huvudmaskin, av fabrikat Bolinder, 40 hk, 29 kW, installeras. Ommätt. Nytt tonnage 75 brt, 52 nrt. 1924 Övertas av Stockholms Enskilda Bank, Stockholm efter att Stockholms Transport och Bogserings AB gått i konkurs. 1925-01 Såld till Stockholms Nya Transport- och Bogserings AB, Stockholm. 1926-10 Stockholms Nya Transport- och Bogserings AB byter namn till Stockholms Transport och Bogserings AB, Stockholm. 1927-08 Såld till AB Nyman & Schultz, Stockholm. 1927-11-15 Överförd till det nystartade Trafik AB Strömsholms Kanal, Stockholm och omdöpt till Strömsholm. Ny huvudmaskin, 80 hk, 59 kW, installeras. 1929-04 Trafik AB Strömsholms Kanal byter namn till AB Ströka, Stockholm 1929-04-24 AB Ströka går i likvidation. 1929-08 Såld till Trafik AB Strömsholms Kanal, Stockholm 1933-07 Såld till Simon Carlsson, Stockholm 1933-09 Såld till Rederi AB Nobel-Standard, Helsingfors, Finland för 10.000 kr och omdöpt till Standard II. Ombyggd till tankfartyg. 1948-11 Såld till AB Nobel-Standard Oy, Helsingfors. 1949-04 Såld till Viktor Koivisto och Hannes Tukkanen, Helsingfors och omdöpt till Esa. Nytt tonnage 70 brt, 22 nrt. 1950-07 Hannes Tukkanens andel såld till Margareta Helena Eriksson. 1951-09 Såld till Johan Alexander Johansson, Vestanfjärd. 1952-03 Såld till Hjalmari Einari Linnamäki, Vestanfjärd. 1954 Ny hemort, Salo. 1955-04 Såld till Gösta Isaksson och Kurt Sjöberg, Salo. 1956-12 Gösta Isakssons andel såld till Birger Johannes Wiklund, Kimito. 1957-04 Kurt Sjöbergs andel såld till Birger Johannes Wiklund, Kimito som nu är ensam ägare till fartyget. Omdöpt till Tina. 1961-03 Såld till Yrjö Eero Hotanen och Sulho Feliks Sakarias Leinonen, Kustavi. 1968-02 Omdöpt till Tiina. 1975-11 Sulho Feliks Sakarias Leinonen andel såld till Leo Johannes Hellsten. 1976-01 Yrjö Eero Hotanens andel såld till Leo Johannes Hellsten som nu är ensam ägare till fartyget. 1976-04 Såld till Kai Olin, Åbo. 1976-11 Såld till Konopajaliike Amper & Söderlund, Åbo. 1979-06 Såld till Bror Göran Mäklin, Saltvik. 1980-07 Såld till Antti Olavi Itälä, Sagu. 1981-12 Avförs ur Fiska skeppsregistret som ej länge handelsfartyg. Uppges vara såld till Åbo och ombyggd till slåttermaskin för vass. 1990 Övergiven i vassen vid Päisterpää, Sauvo-Sagu. Skärgårdsbåtar.se

1906 Levererad av D Goekoop J:r som Barbro till Stockholms Transport och Bogserings AB, Stockholm. Godstrafik på Strömsholms kanal. 1915 Ombygd till kombinerat last- och passagerarfartyg och omdöpt till Strömsholms kanal. Ny huvudmaskin, av fabrikat Bolinder, 40 hk, 29 kW, installeras. Ommätt. Nytt tonnage 75 brt, 52 nrt. 1924 Övertas av Stockholms Enskilda Bank, Stockholm efter att Stockholms Transport och Bogserings AB gått i konkurs. 1925-01 Såld till Stockholms Nya Transport- och Bogserings AB, Stockholm. 1926-10 Stockholms Nya Transport- och Bogserings AB byter namn till Stockholms Transport och Bogserings AB, Stockholm. 1927-08 Såld till AB Nyman & Schultz, Stockholm. 1927-11-15 Överförd till det nystartade Trafik AB Strömsholms Kanal, Stockholm och omdöpt till Strömsholm. Ny huvudmaskin, 80 hk, 59 kW, installeras. 1929-04 Trafik AB Strömsholms Kanal byter namn till AB Ströka, Stockholm 1929-04-24 AB Ströka går i likvidation. 1929-08 Såld till Trafik AB Strömsholms Kanal, Stockholm 1933-07 Såld till Simon Carlsson, Stockholm 1933-09 Såld till Rederi AB Nobel-Standard, Helsingfors, Finland för 10.000 kr och omdöpt till Standard II. Ombyggd till tankfartyg. 1948-11 Såld till AB Nobel-Standard Oy, Helsingfors. 1949-04 Såld till Viktor Koivisto och Hannes Tukkanen, Helsingfors och omdöpt till Esa. Nytt tonnage 70 brt, 22 nrt. 1950-07 Hannes Tukkanens andel såld till Margareta Helena Eriksson. 1951-09 Såld till Johan Alexander Johansson, Vestanfjärd. 1952-03 Såld till Hjalmari Einari Linnamäki, Vestanfjärd. 1954 Ny hemort, Salo. 1955-04 Såld till Gösta Isaksson och Kurt Sjöberg, Salo. 1956-12 Gösta Isakssons andel såld till Birger Johannes Wiklund, Kimito. 1957-04 Kurt Sjöbergs andel såld till Birger Johannes Wiklund, Kimito som nu är ensam ägare till fartyget. Omdöpt till Tina. 1961-03 Såld till Yrjö Eero Hotanen och Sulho Feliks Sakarias Leinonen, Kustavi. 1968-02 Omdöpt till Tiina. 1975-11 Sulho Feliks Sakarias Leinonen andel såld till Leo Johannes Hellsten. 1976-01 Yrjö Eero Hotanens andel såld till Leo Johannes Hellsten som nu är ensam ägare till fartyget. 1976-04 Såld till Kai Olin, Åbo. 1976-11 Såld till Konopajaliike Amper & Söderlund, Åbo. 1979-06 Såld till Bror Göran Mäklin, Saltvik. 1980-07 Såld till Antti Olavi Itälä, Sagu. 1981-12 Avförs ur Fiska skeppsregistret som ej länge handelsfartyg. Uppges vara såld till Åbo och ombyggd till slåttermaskin för vass. 1990 Övergiven i vassen vid Päisterpää, Sauvo-Sagu. Skärgårdsbåtar.se

Från 299 kr
46 47 48 49

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår