Hantverksmässan anordnades av Kalmar Fabriks- och Hantverksförening i parken vid Norrgård i slutet av maj 1914. Bild ett är ett grupporträtt över mässans deltagare, bild två är deltagarlistan som upprättades av Viktor Elmqvist 2 november 1982 och bild tre visar grupporträttet med en pålagd stencil som är numrerad efter deltagarlistan. Mässans deltagare: 1 Guldsmedsmästare G. Hentzell. 4 Fabrikör Ernst. Aldén. 5 Fabrikör G. Göransson. 7 Skräddarmästare J.P. Linden. 8 Fabrikör A.T. Sandbäck. 9 Brandchef E.R. Brantenberg. 10 Trädgårdsdirektör Edvaed. Schuvert. 11 Hovkonditor Frans Holmgren. 13 Disponent Gustav Sandbäck. 16 Byggmästare S.J. Arvidsson. 17 Fabrikör Kaleb. Elgqvist. 19 Målaremästare Viktor Petersson. 26 Målaremästare Viktor. Elmqvist. 27 Åkare David. Jonsson 28 Fotograf Klas Herman Sandberg. 35 Åkare Östberg. 39 Disponent Gustav. Sandbäck. 41 Konstnär Ahlgren. 43 Hanskmakare August. Petsche. 44 Smedmästare J. Albert Johansson. 46 Kopparslagare Berg. 50 Viktor-Hugor. Elmqvist. 60 Fru Byggmästar Arvidsson. 61 Fru Målaremästare Elmgren. 62 Fru Fotograf Sandberg. 64 Överläkare Manfred Berg. 38 Gösta Sandberg. 94 Sonja Sandbäck. 55 Anna Sundberg. 56 Thyra Ek. 57 Sigrid Ström.

Från 299 kr

De första järnvägarna under 1800-talet kom ofta till för att underlätta godsbefordran mellan sjöar och olika sjösystem. Sedan århundraden hade sjöarna varit de huvudsakliga transportvägarna. Mellan Nykroppa och Gammalkroppa i Värmland tillkom en sådan järnväg, som sammanband två sjösystem i mitten av 1800-talet. Dragkraften på Kroppa Järnväg - Kr. J. - utgjordes då av hästar. Genom järnbrukens utveckling ökade trafiken. Hästarna ersattes därför av ett ånglok i maj 1869. Loket byggdes av Kristinehamns Verkstad och kostade 15.000 riksdaler. Konstruktör var Harald Asplund, utexaminerad från Chalmers 1849. Han hade dessförinnan redan hunnit konstruera Sveriges första ånglok - Förstlingen - hos Munktells i Eskilstuna. Loket till Kroppa järnväg var det andra, som tillverkades vid Kristinehamns Verkstad och fick således tillverkningsnummer 2. Det fick, enligt tidens sed, namn efter en konung - Carl IX. Denne konung var på sin tid mycket mån om landskapet Värmland och dess bergshantering och var ännu långt in på 1800-talet levande i folktraditionen. Många människor förstod inte och kunde inte uttala "den nionde" utan loket gick i folkmun under namnet "Carlix" År 1872 köpte Viken-Möckelns järnväg loket för att använda det vid denna järnvägs byggande. Redan året efter, 1873, meddelar Hjo Veckoblad i ett marsnummer, att Hjo-Stenstorps Järnväg - HSJ - köpt loket och givit det numret HSJ 1. Hellekis Cementfabrik köpte år 1892 loket av HSJ för att använda det vid sin fabriksjärnväg. "HSJ nr 1" ändrades då till "Hellekis nr 1". År 1917 skrotades "Carl IX". Bilden är tagen vid byggandet av Kinnekulle-Lidköpings Järnvägar - KiLJ - år 1898 på linjen Hellekis - Forshem.

Från 299 kr

De första järnvägarna under 1800-talet kom ofta till för att underlätta godsbefordran mellan sjöar och olika sjösystem. Sedan århundraden hade sjöarna varit de huvudsakliga transportvägarna. Mellan Nykroppa och Gammalkroppa i Värmland tillkom en sådan järnväg, som sammanband två sjösystem i mitten av 1800-talet. Dragkraften på Kroppa Järnväg - Kr. J. - utgjordes då av hästar. Genom järnbrukens utveckling ökade trafiken. Hästarna ersattes därför av ett ånglok i maj 1869. Loket byggdes av Kristinehamns Verkstad och kostade 15.000 riksdaler. Konstruktör var Harald Asplund, utexaminerad från Chalmers 1849. Han hade dessförinnan redan hunnit konstruera Sveriges första ånglok - Förstlingen - hos Munktells i Eskilstuna. Loket till Kroppa järnväg var det andra, som tillverkades vid Kristinehamns Verkstad och fick således tillverkningsnummer 2. Det fick, enligt tidens sed, namn efter en konung - Carl IX. Denne konung var på sin tid mycket mån om landskapet Värmland och dess bergshantering och var ännu långt in på 1800-talet levande i folktraditionen. Många människor förstod inte och kunde inte uttala "den nionde" utan loket gick i folkmun under namnet "Carlix" År 1872 köpte Viken-Möckelns järnväg loket för att använda det vid denna järnvägs byggande. Redan året efter, 1873, meddelar Hjo Veckoblad i ett marsnummer, att Hjo-Stenstorps Järnväg - HSJ - köpt loket och givit det numret HSJ 1. Hellekis Cementfabrik köpte år 1892 loket av HSJ för att använda det vid sin fabriksjärnväg. "HSJ nr 1" ändrades då till "Hellekis nr 1". År 1917 skrotades "Carl IX". Bilden är tagen vid byggandet av Kinnekulle-Lidköpings Järnvägar - KiLJ - år 1898 på linjen Hellekis - Forshem.

Från 299 kr