Källaren t h är som byggnadstyp mycket gammal. Formen, det flacka taket och dörren mitt på gaveln är typiska uttryck för vikingatidens och tidiga medeltidens bostadshus, fast de var i regel av trä. Vad småhusen t v använts till är inte uppenbert, men den vänstra delen med inåtgående dörr borde ha varit dass. Den högra har utåtgående dörr, men man får ingen vägledning om funktionen. Byggnaderna ser lite övergivna ut på bilden, gräset växer upp framför dörrarna och inga stigar leder dit. De finns nog med på nån annan bild, kolla!
Från 299 kr
Här ses den år 1910 uppförda nya manbyggnadens baksida, framsidan vetter mot vägen, till skillnad mot den gamla manbyggnaden som hade gaveln mot vägen. Det nya huset är byggt i trä med källare i sten, köks- och kammarbakbygge med vardagsingång och under den nedgång till källaren. Detta måste ha varit en stor investering, vilken man klarade av trots att barnen Oskar och Berta löstes ut med sammanlagt 10 hektar av gårdens omkring 40 hektar jord. Sonen Anton och hans fru Elin övertog gården 1917. Personerna är troligen fadern Petter Olofsson, 58 år, styvmodern Sofia Katarina, 51 år och sonen Anton Olsson, 30 år.
Lite längre ner i den gråmålade trappan med de brun/rödlaserade väggarna (se 2024_1450), Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. Snett ner till vänster ses ett grönmålat innefönster samt en gråmålad öppen dörr. Utanför dörren ses vattenskålar, tidningar och ett hundben. Till vänster ses ett gardinförsett fönster och ledstång. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Del av rum med en inbyggd garderob med stängd dörr, Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. Rummets väggar och garderob är klädda i samma tapet. Till vänster ses en dörröppning som leder ut till en hall där det finns sparade saker, bland annat en discokula/spegelboll som hänger i taket. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
'Foton av jättebo av blanksvart trädmyra, närbild på boet. Boet är ett pergamentsbo med storleken, 55 cm högt, bredd 55 cm, längd i horisontalplan 63 cm och vikt 6 kg. Bildtext enligt Årstryck 1964: ''Fig. 1. Boet nedfallet i källaren sedan det lossnat i sina fästen. Pilarna ger en uppfattning om hur boet ursprungligen suttit. I taket och på väggen till höger framträder spår efter boets kittytor. Nedtill till höger ett stycke som brutis loss när boet föll ned.'' :: :: Serie fotonr 4716-4729, se även fotonr. 5086:1-9. Samma motiv som fotonr. 5086:3.'
Huvudbyggnad från 1800-talets början. Undervåningen av kalksten, övervåningen av timmer. Stenväggarna är spritputsade och vita, i övrigt gulgrön oljefärg. Taket är täckt med kittat tegel. Mitt på framsidan finns en ståtlig fritrappa. På gaveln finns en utbyggnad med kökstrappa. Vid sidan av gaveln ett vinkast av kalksten. Källaren har tre välvda rum i husets tvärriktning. Våningens plan har långsmal förstuga och sal i mitten med två rum på vardera sidan. Till höger i förstufan låg länsmannens kontor, till vänster köket. Det inre modernt (1925), ett par kakelugnar i Oskar I:s gotik, det enda ålderdomliga.
Matkällare utgrävd i en slänt till "backe" med kalkstensvalv och gavlar av kalksten. Källaren var täckt med ett jordlager och hade golv av jord. Det var ytter- och innandörr, vilken gjorde den frostsäker. Men vid kalla vintrar måste innandörren isoleras med jutesäckar eller halm. Invändigt var utrymmet delat med en ca en meter hög brädvägg och ett par hyllor utgjorde inredningen. I en sådan källare fick två familjer dela för att förvara sina rotfrukter. Sommartid var den det enda stället, där mjölk och smör kunde förvaras. Så berättar Gunnar Hjerp, Trinnöjegat. 5, Falköping.
Nybyggnation av tre förråd 1986. Under arbetsveckorna på Utö bodde man gärna tillsammans i Örnbo -- det högst belägna huset i lägret. Byggt på 40-talet. Här fanns ett litet kök, gemensam matsal och ett antal enkelrum. Hantverkarna hade tidigare byggt bastu i källaren vilket var mycket uppskattat av befälen vid skjutande förband som gästade lägret. Bild 1: Kortspel i dagrummet. Från v; Kjell Strömkvist, Svante Blomkvist, Kurt Madell och Einar Lantz. Bild 2: Från v; Kurt Madell, Einar Lantz, Staffan Löding och Kjell Strömkvist. Bild 3: Fanjunkare Svante Blomkvist Fortenheten. Bild 4: Hantverkarbasen Kurt Madell.
Vy mot Brattåsberget och nuvarande Streteredsvägen från Johan Börjessons villa "Lugnet 1", Backen 1:7 på Norra Kyrkvägen 1, år 1957. Huset ägdes under många år av boktryckaren Johan Börjesson (1876 - 1951) som hade sitt tryckeri i källaren. Johan, hustrun Berta (1889 - 1967) och dottern Inga bodde i huset. Inga Börjesson (1913 - 2003, gift Eklund) flyttade till Lindome och flyttade då med boktryckeriet dit. Börjessons tryckeri låg ungefär där Lindome centrum ligger idag. Under 1950-talet hyrde änkan ut Lugnet 1 i några år. På övervåningen bodde Einar Lindkvist som har tagit bilden från sitt fönster eller balkong. Lugnet kallades så när det byggdes. Huset finns kvar än idag (2021).
Närmast ses del av ett vardagsrum med medaljongtapet (se 2024_1475), Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. Till höger ses värmerör utmed vägg och golv samt fyra uppsatta porslinstallrikar. Rakt fram, genom ett fyrkantigt rumsvalv, ses ett annat möblerat rum med två fönster. En okänd man skymtas till vänster. Rummet är möblerat med ett träbord samt tre stolar. På bordet ligget en vit ihoprafsad duk. Till höger står en fåtölj med en filt på samt ett mörkbrunt halvhögt träskåp med tillhörande nycklar och dörrar. På väggen sitter tre uppsatta porslinstallrikar samt en tavla. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Hus/källare som framkommit vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Abborren i centrala Jönköping. På bilden syns syllstenarna tydligt. Vid den bortre kortsidan syns en tröskelsten. Det mörka lagret invändigt har kommit sig av att källaren, kort efter byggandet, verkar ha fått problem med fukt och säkert även periodvis stående vatten. Som en lösning lade man först in flera lager av sand och trägolv men även detta drabbades av fukten. För att råda bot på detta permanent, hämtades använda gjutformar i bränd lera och lades på som ett tjockt golvlager. Lagret som var uppblandat med kol och sot var upp emot 0,3 meter tjockt. Golvnivån höjdes så mycket att en ny ingång måste göras och det är denna som syns vid tröskelstenen.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Varbergs stadshus och -hotell uppfört 1902 vid Kungsgatan längs torget under Nilssons ledning utifrån arkitekt Ola Andersons ritningar. Initiativet till byggnaden togs av politikern och organisten Alfred Lundgren som lämnade in en motion till Stadsfullmäktige 1898 om ett stadshotell. Med butiker i gatuplan skulle det kunna bli inkomstbringande, menade han och huset borde även rymma en stor festsal för olika möten och evenemang. Ingenjör Hugo Gerlach, ordförande i Stadsfullmäktige, såg till att stadens första offentliga elverk installerades i källaren. I Varbergsposten den 30 september 1902 återges att särskilt tack riktades ”[…] åt byggmästare Nilsson för det högst förtjänstfulla sätt varpå han fullgjort sitt åtagande, och ej minst för hans omtanke att för specialarbeten anlita de skickligaste fackmän”. Byggnaden benämndes som Stadshus fram till 1954, då stadsförvaltningen flyttade till det gamla Läroverket, och därefter har kallats Stadshotellet.
En tvåvåningsbyggnad med torn och en mindre byggnad på var sida alldeles vid sjökanten. Bakom skogen syns taket av en långsträckt byggnad, med frontespis och takkupor, samt en fladdrande flagga. "Tornvillan Hornsjön" säger bildförteckningen. Men sannolikt är det byggnader vid Helsjön, även kallad Hällesjö, som tillhörde f d Helsjöns gyttjebad och kuranstalt invigd år 1888, numera folkhögskola. Stora Hornsjön ligger ca femhundra meter nordöst om platsen. Tornvillan var ursprungligen ett varmbadhus, vars ångpanna exploderade 1904 och endast tornet blev kvar från den det gamla huset vid återuppbyggnaden. Huset bakom skogsridån är då sannolikt huvudbyggnaden från 1930 med badinrättning i källaren, restaurang och på övervåningen gästrum. Den gamla restaurangen brann 1929. (Läs hänvisning under Information och Referenser Se även bild nr EA1262)
Arboga Mekaniska Verkstad, Meken. Flygbild. Verkstadsområdet ligger mellan Jädersvägen och Arbogaån. Den stora byggnaden, intill Jädersvägen, är kontoret. Till höger om kontoret, utefter Jädersvägen, ligger ett luftbevakningstorn (det användes under andra världskriget). Bakom tornet, intill ån, ligger en stor byggnad med fönster i tre rader. Det var Bombverkstaden. I källaren kunde hylsor till granater tillverkas, verksamheten kunde snabbt dras igång om det skulle behövas. Till vänster om Bombverksta´n syns ett litet vitt hus, nära vattnet. Det är tvättstugan. Villorna i Nästkvarnsområdet syns i bildens övre vänstra hörn. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
På en gård strax intill Olsbacka f. d. järnvägsstation i Aspeboda bodde i början av 1500-talet en av Dalarnas rikaste och mäktigaste män. Det var bergsfogden vid Kopparberget Måns Nilsson av Svinhufvudsätten. Vid den tid då Gustav Vasa kom til Dalarna för att be om skydd och hjälp mot danskarna, samt under Gustavs första tid som kung, lär Måns och han varit goda vänner. Men när Gustav Vasa sedan ville ta Dalarnas kyrkklockor i skatt och vanhelgade tingsfriden i Tuna med en blodig räfst, fick han Måns Nilsson till dödsfiende. Måns blev en av ledarna för de s. k. kockupproret, vilket ledde till att han på våren 1534 avrättades i Stockholm. Minnet av detta och legenderna om Mån Nilsson har fortlevt i Aspeboda genom seklerna. En historieintresserad stins lät 1907 resa en minnessten över Måns vid "Fläskkällaren", platsen där han herresäte en gång låg. På stenen kan man läsa: "Måns Nilsson Svinhufuvd, frihet jag älskat, sanning och rätt". Namnet Fläsk källaren kommer av en uthuggen håla i den klippa som gården vilar på. Legenden berättar att detta var en källare som Måns Nilsson lät bränna ut med hjälp av fettet från 150 svin.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.