Under åren runt 1920 genomfördes ett av de större byggnadsprojekt som dittills realiserats i Linköping. Stadens bägge infanteriregementen behövde flyttas från det otillräckliga övningsområdet Malmen till ny och mer lämplig förläggning. Resultatet kom att bli det dubbla kasernområde som i förstone kom att tjäna I 4 (Första livgrenadjärregementet) och I 5 (Andra livgrenadjärregementet). Bilden från 1921 visar del av I 5 kort före färdigställande.
Från 299 kr
Linköpings nya teater under uppförande, som genom arkitekten Axel Anderbergs ritningar gavs en utpräglad jugendstil. Skådeplatsen kom att invigas den 18 december 1903.
Detalj från musei-bygget så långt det kommit 1938. Fastighetens vatten- och värmeinstallationer var till delar rena innovationer med bland annat nyförsök av befuktning. De flesta rör drogs som ingjutna eller utmed lanterninerna.
Linköping 1931, mitt i svåra tider för byggbranschen med sänkta löner och uppsagda avtal. Här och var byggdes det ändå, som här på tomten till den anrika restaurangen Druvans tidigare läge. I sammanhanget breddades även gatuavsnittet. Det färdiga affärs- och bostadshuset fick adressen Bokhållaregatan 1. Något senare revs det gamla hörnhuset och byggnaden under produktion förlängdes till Nygatan.
Nygatan 32 i Linköping under uppförande 1931. Ett av mångtaliga exempel på stadens modernisering. Vy från Stora Badstugatans möte med Klostergatan.
Barnsjukhuset i Linköping under uppförande 1929. Anläggningen var beställd av föreningen Östergötlands barn (FÖB) och i stor utsträckning finansierad genom privata donationer. För byggnadens ritningar stod arkitekt Axel Brunskog, vilka han generöst erbjudit FÖB kostnadsfritt.
Folkskoleseminariet i Linköping under uppförande 1926. Den utlysta arkitekttävlingen hade vunnits av Ture Ryberg från Stockholm och byggnaden gavs tydlig prägel av arkitektens vurm för tjugotalsklassicismens formspråk.
Teatergatan 1, tidigare Artistgatan 2, i Linköping. Villan hade stått klar i början av 1910-talet, beställd av landsfiskal Per Arnander och uppförd efter Axel Brunskogs ritningarna daterade 1911-12. I bildens bakgrund uppförs fastigheten Vasavägen 12.
Museibygget, konstvåningen från S.
Från uppförandet av Östergötlands museum. Foto 1937.
Vallerstad prästgård är av äldre datum än till synes. Uppförd 1765 har bygganden sedan dess grundligt renoverats och ombyggts, bland annat en modernisering 1938. År 1964 var det åter dags för en huslig insats med byte av takpannor.
Ett nytt komministerbostället i Svinhult socken stod klart 1934. Här lägger ortens hantverkare sina sista händer vid bygget.
Sanering i kvarteret Brevduvans inre. Här rivs en utdömd verkstadsbyggnad. Foto 1971.
Platensgatan 10 i Linköping under uppförande 1931. Den färdiga fastigheten sträcker sig även utmed Teatergatan till höger i bild.
Regementet tar form. Genom 1901 års så kallade härordnings byggnadsprogram fastslogs typritningar för hur nyetablerade infanteriregementen i Sverige skulle uppföras. I Linköping blev det en realitet när det gamla övningsområdet Malmen avvecklades till fördel för ny anläggning i stadens omedelbara närhet. Det dubbla kasernområdet kunde officiellt invigas i april månad 1923 och gav i förstone plats för I 4 och I 5. Bilden visar byggets slutskede i delen som inledningsvis kom att inrymma I 4.
Sommaren 1937 hade det nya museets fasader lyft sig ett stycke över marknivån. Vy från Vasavägen mot vad som i fastigheten kom att inrymma hallen för tillfälliga utställningar, i ett senare skede museets restaurang.
Åren runt 1930 förändrades Platensgatans karaktär mellan Ågatan och Kungsgatan i stor skala. Alla äldre hus revs fram mot Kungsgatan och där gammalt stått restes nytt och modernt. År 1931 uppfördes Platensgatan 5, som för många äldre Linköpingsbor förknippas med biografen Röda kvarn i gatuplanet.
I mitten av 1960-talet revs det mesta av den återstående träkåksbebyggelsen inom kvarteret Domaren i Linköping. Lyckligtvis skonades det så kallade Berget till vänster utanför bilden. Fotografiet visar grundläggningsarbetet för det nya affärshus som planeras.
Under 1926 dubblerades som planerat husraden utmed Vasatorgets södra sida, Vasavägen 12 och 14. Vid fototillfället var fastigheten Vasavägen 14 färdigställd medans arbete kvarstod på Vasavägen 12. Bägge husen gjordes lika och gavs stilenliga element hämtade från klassicismens formspråk. För ritningarna stod Axel Brunskog.
Östergötlands museum under uppförande. Bilden visar montaget av glastaket över museets konstavdelning.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.