Fotografiet avbildar en parad som marscherar på Vallgatan i Karlskrona. Marschledet ses till höger i bild och sträcker sig från mellangrund till bakgrund och består huvudsakligen av unga sjömän. Jämsides med dem går också högre befäl, varav samtliga sex stycken hälsar sina betraktande kollegor med honnör. Till vänster i bildens förgrund finns två av dessa: en kommendör som även han gör honnör, samt en kommendörkapten som står snett bakom den förstnämnda. Bakom dessa två ses också medlemmar ur marinens musikkår; bland annat flaggtrumslagaren. I bakgrunden ses en rekryt stå vid en skara med barn som tittar på paraden. I övrigt ses i bakgrunden bebyggelse, träd och delvis Amiralitetsklockstapeln.
Från 299 kr
På bilden syns unga män öva med gevär. De är fjorton till antalet och befinner sig till höger i bild, upprade från förgrund till mellangrund. Alla siktar med sina gevär snett uppåt vänster. Samtliga är klädda i uniform komplett med mössa, bussarong med sjömanskrage, byxor och skor . Till vänster i mellangrunden står ett högre befäl klädd i uniform: skärmmössa, jacka, byxor och skor. Det går inte att avgöra hans tjänstgöringsgrad utifrån bilden. Fonden utgörs av en byggnad som har identifierats som Kasern Jarramas, en av kustartilleriregementets anläggningar.
Fotografiet visar en grupp unga rekryter som går i parad och bär varsitt gevär på högeraxeln. Precis i anslutning till gruppen finns också ett befäl. Gruppen befinner sig centralt i bildens mellangrund och framför dem i förgrunden till höger går också en fanbärare. Han håller fanstången med den högra handen. Fanstången är krönt med Gustav V:s monogram och fanan är en tretungad svensk flagga. Samtliga har sina respektive uniformer på sig, kompletterade med mössor och handskar. I bakgrunden ses ytterligare en grupp med rekryter samt växtlighet och parkmiljö.
Från vänster: plantare från Ljusne, Hans Larsson från Lilltjära i Hanebo. Mannen i ljusa hatten är Skinnar-Pelle (Hansson), kvinnan med ljusa huvudduken är hans fru Marta, omedelbart till höger om henne sitter Ella Olsson som var syster till Skinnar-Pelle, stående näst längst till höger är Lars Olsson från Rengsjö och ytterst Lundeberg från Gävle. Sittande från vänster: Gunnard (befäl), Evert Svedlund med Skinnar-Jonas i knät. Jonas var född 1913. Militärerna som bevakade järnvägsbron bodde i Ol-Ers och åt i Skinnars. I bakgrunden Skinnars "gammelbyggning", som numera är riven. Till höger skymtar nuvarande boningshuset. Bilden troligen från 1916.
Gruppfoto av befäl utanför verkstaden i Liljeholmen augusti 1891. Främre raden 1. Klas Ludvig Santesson, Verkmästare 2. Frans Hjalmar Rundqvist, Verkmästare 3. Carl Gustaf Hellström, Stationsinspektor 4. Johan Henrik Lundberg, Maskindirektör 5. David Oscar Lindblom, Verkmästare 6. Nils Henric Busck, Bokhållare 7. Abraham Gustaf Schugge, Vagnmästare. Bakre raden 8. Carl Josef Brandström, Kontorsskrivare 9. Bernhard Fredrik Burman, Bokhållare 10. Carl Adolf Hugo Toutin, Kontorsskrivare 11. Gustaf Sjövall, Stationsskrivare 12. Claes Johan Vilhelm Roos, Kontorsskrivare 13. Elias Ernst Gottfrid Setterberg, Bokhållare 14. Johan Adolf Lindblad, Kontorsskrivare 15. Lars August Larsson, Bokhållare.
I militärstaden Linköping verkade Eduard Fornell som befäl vid Andra livgrenadjärregementet från 1860 till sin död 1895. Född i Karlskrona hade han redan som barn flyttat med sin familj till Västra Husby och efter en tid till Linköping. Fadern var då löjtnant och Eduard följde sin fars bana med sin egna kadettutbildning från 1855. Året därpå flyttade familjen till en egen stadsgård i Vadstena. Efter faderns bortgång 1861 flyttade modern och Eduards syskon åter till Linköping men själv valde han att stanna i Vadstena en tid. Tiden använde han bland annat med att ingå äktenskap med prästdottern Charlotta Laurentia Kinnander. På detta följde en kortare tid i Hogstad tills paret för en längre tid bodde i Ljung. Från år 1885 och med sex barn var de emellertid bosatta i Linköping. Eduard var då regementsintendent och skulle med åren nå majors grad och utnämnas till så kallad fördelningsintendent. Här porträtterad 1894, således året före sin bortgång.
Grimskär. På 1560-talet anlades på Grimskär en skans, vilken i 1611 års krig under överste Lars Bubbs befäl verksamt hindrade danska flottans rörelser. Skansen byggdes om 1622-23 och förstärktes ytterligare år 1688 samt ingick sedermera som en viktig del i de storartade förslag till Kalmars befästande, som uppgjordes under senare hälften av 1700-talet. På holmen byggdes 1837 en fyr. Fyren byggdes om och förbättrades 1865 och 1879 till en kombinerad fyr och lotsutkik. 1931 lades lotsverksamheten ner och 1940 ersattes fyren av en ny fyr i Kalmarsund. Ett år senare revs det gamla fyrtornet. 1943 anlades en underjordisk minstation under skansen. Stationen hade 11 mans besättning som samsades på 50 m². Minorna var utlagda i Kalmarsund och färjan mellan Kalmar och Färjestaden passerade dagligen, besättningen ovetandes om denna minering, tills den sista färjan avgick den 30 september 1972, samma dag som Ölandsbron invigdes. Bernt Ohlson var chef för minstationen mellan 1965 och 1985. Minstationen avvecklades 1988. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia).
Ett ovanligt montage från O. F. Kuylenstiernas fotateljé i Jönköping. Den porträtterade är Henrik Tisell, född på Medhamra i Östergötland 1835 som son till Henric August Tisell och makan Eva Beata Gustava Vult von Steijern. Under åren 1854 till 1885 var han i tjänst vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Henrik Tisell var en de östgötska befäl som 1864 deltog aktiv i dansk tjänst mot Tyskland, där han bland annat bevistade de för krigets utfall så betydelsefulla striderna vid Dybböl. För detta tilldelades han Dannebrogordern. Från 1869 var han gift med Emma Johanna Sofia Mitander och makarna arrenderade Annelunds gård i Hov. Äktenskapet blev emellertid kort. Redan vid 28 års ålder avled makan och efterlämnade Tisell med parets tre barn. Han drev vidare gården som ogift fram till år 1887, då han bröt upp för ny tillvaro i Nyköping.
Fastskruvning av räls på den nya Kil-Fryksta banan. Text på baksidan: "Minne 1835 24/5 1915 C G Fredholm, Hotellvärd, Kil. Nr 2. Härmed fotografierna ifråga å baksidans högra översta hörn med blåpenna betecknade 1, 2 och 3. Foto 1 och 2 utvisa den gamla och den nya linjen från Fryksta räknat. Gamla linjen dvs den till dåvarande Kil nedre synes till vänster, nya linjen dvs den till nuvarande Kils station till höger å foto 1 och 2; å foto 1 nya linjen således den, å vilket loket befinner sig och å foto 2 den, å vilket flertalet befäl och manskap befinner sig samt grusvagnarna skönjas längst bort till höger. Foto 3 visar det sista tåg som gick på gamla linjen från Kil nedre till Fryksta, vilket skedde omkr kl 1 em den 31 0kt 1906. Påföljande dag nedl Kil Nedre. Kil 25/10 31 Fritz Cuhnsee".
Kronanutställningen på Kalmar slott. Clas Johansson Uggla, född 1614 i Ölseruds socken i Värmland, död 1 juni 1676, var en svensk amiral och friherre. Han deltog som frivillig i danska kriget 1644 i den av riksrådets Klas Fleming kommenderade flottan. 1658 förde han befäl på skeppet Carolus IX under slaget i Öresund. Han befordrades 1660 till amirallöjtnant. Uggla deltog som amiral i slaget vid Ölands södra udde 1 juni 1676. Efter att flaggskeppet Kronan tidigt under slaget kantrat, exploderat och sjunkit med flottamiral Lorentz Creutz, blev Uggla styrkans högste befälhavare. Hans fartyg Svärdet tvingades dock gira undan det flytande vraket av Kronan och skildes efter manövern från den övriga svenska styrkan. Svärdet omringades snabbt av danska och nederländska fartyg och utsattes för kraftig beskjutning under närmare två timmar. Skeppet antändes senare av en nederländsk brännare och sjönk med förlust av nästan samtliga ombord, inklusive Uggla. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia).
Fotografiet visar minst fyra slupar som ligger förtöjda vid Kungsbron. Besättningarna ombord iordningställer båtarna efter segling. I bildens förgrund till vänster ses fem unga män göra just detta; tre koncentrerar sig på seglet och två talar sinsemellan. I båten bakom håller fyra stycken på att hala segel, liksom sina kamrater i de övriga båtarna bakom. En del av kajen syns till höger i bilden och sträcker sig från förgrund till bakgrund. Det går att ana att någon står precis utanför bilden i förgrunden; delen av en sko syns nämligen på stenläggningen. I mellangrunden syns Kungsbrons trappa och längre bort i bakgrunden befäl som står på kajen. Individuella drag eller deras tjänstgöringsgrad går dock inte att avgöra.
Grimskär. På 1560-talet anlades på Grimskär en skans, vilken i 1611 års krig under överste Lars Gubbs befäl verksamt hindrade danska flottans rörelser. Skansen byggdes om 1622-23 och förstärktes ytterligare år 1688 samt ingick sedermera som en viktig del i de storartade förslag till Kalmars befästande, som uppgjordes under senare hälften av 1700-talet. På holmen byggdes 1837 en fyr. Fyren byggdes om och förbättrades 1865 och 1879 till en kombinerad fyr och lotsutkik. 1931 lades lotsverksamheten ner och 1940 ersattes fyren av en ny fyr i Kalmarsund. Ett år senare revs det gamla fyrtornet. 1943 anlades en underjordisk minstation under skansen. Stationen hade 11 mans besättning som samsades på 50 m². Minorna var utlagda i Kalmarsund och färjan mellan Kalmar och Färjestaden passerade dagligen, besättningen ovetandes om denna minering, tills den sista färjan avgick den 30 september 1972, samma dag som Ölandsbron invigdes. Bernt Ohlson var chef för minstationen mellan 1965 och 1985. Minstationen avvecklades 1988. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia).
Octavia, det fartyg med vilket det forssmanska expeditionen avseglade till Sydafrika 1862. Fullriggare, byggd å Värnanäs varv 1857-58- Tillhörig kapten C Mannerskantz på Värnanäs. Förhyrdes av Ing A Forssman för en expedition till Sydafrika 1863, under kapten J M Lagerwalls befäl. Från Sydafrika till Ostindien med last till England, och därifrån hem. Inköptes nu av P E Kreuger & Jennings, förbyggdes 1865 och ändrades till barkskepp. Har förts av kaptenerna A Meissner, A E Palander, JM Lagerwall, A Holmström, J A Nilsson och C J Trägårdh. Originalmålning utförd av M G Oxenstierna (signatur "Nr 179 Oxenstierna".) 1865 i juni: Mårten Gabriel Oxenstierna f 1834, sjöofficer, godsägare, romanförfattare. Tjänstgjorde ombord å Octavia. Tillhör herr Erik Lagerwall, Äppelviken. Foto M H 1941
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.