Rubrik till negativbilderna: Stormen 3 maj 1966. Geriatrisk avdelning. Överläkare Bo Trydegård framför administrationsbyggnaden, Mellringe sjukhus. Vårdavdelning 1 och 2 är belägna i tvåvåningsbyggnaden till vänster i bilden. Den låga byggnaden till höger inrymmer telefonväxel, klinikföreståndarexpeditioner m.m. I huvudbyggnaden finns bl a. laboratorium, mottagningsexpeditioner för läkare, psykologer och kuratorer, skrivcentral och direktionsrum.
Från 299 kr
C Wilh Svenssons Trävaru AB Etablerad 1910. Avdelnings chef I Isaksson. Trävaruexport , byggnadsmaterial en grossist. Avd kontor Västervik Hamngatan 36. Avd kontor Oskarshamn Villabacken 23, Knut Dacke. Avd kontor Mönsterås.Virkesmästare Wenzel. Avd kontor Bergkvara, N E Nilsson och Fritz Fredin. Foto 1945-08-30.
Persien. Vänstra bilden: "Teheran nov. 1912. En avdelning av Intendenturskolan. Nicolin och jag hava delat upp ämnena mellan oss. Undervisningen meddelas på franska, som av våra mycket intelligenta tolkar översätts till persiska. Många av eleverna förstå emellertid, och några kunna även tala franska. De fatta fort och lära sig lätt, dessa persiska, armeniska eller turkiska ynglingar, men det blir ändå icke mycket av dem de skola stjäla så snart de komma åt." Högra bilden: "Teheran nov. 1912. En avdelning av Intendenturskolan. Den vackra löjtnanten längst fram är överhovstallmästaren hos shahen. Utom andra utmärkelser innehar han en medalj för en avhandling på franska om ämnet 'Franska inflytelser...' ja, jag minnes icke på vad, men ämnet var högst scientifiskt. Han kuggades i intendenturskolan, ty han kunde icke ens de fyra räknesätten." (Anteckningar av Harald Lundberg). Sida ur fotoalbum från Harald Lundbergs vistelse i Persien.
Persien. Vänstra bilden: "Teheran nov. 1912. En avdelning av Intendenturskolan. Nicolin och jag hava delat upp ämnena mellan oss. Undervisningen meddelas på franska, som av våra mycket intelligenta tolkar översätts till persiska. Många av eleverna förstå emellertid, och några kunna även tala franska. De fatta fort och lära sig lätt, dessa persiska, armeniska eller turkiska ynglingar, men det blir ändå icke mycket av dem – de skola stjäla så snart de komma åt." Högra bilden: "Teheran nov. 1912. En avdelning av Intendenturskolan. Den vackra löjtnanten längst fram är överhovstallmästaren hos shahen. Utom andra utmärkelser innehar han en medalj för en avhandling på franska om ämnet 'Franska inflytelser...' ja, jag minnes icke på vad, men ämnet var högst scientifiskt. Han kuggades i intendenturskolan, ty han kunde icke ens de fyra räknesätten." (Anteckningar av Harald Lundberg). Sida ur fotoalbum från Harald Lundbergs vistelse i Persien.
Sagåsens vårdhem och yrkesskola för utvecklingsstörda. Stretered är en stor vård- och skolinrättning, som anlades redan 1894, för utvecklingsstörda och handikappade barn. Skol- och vårdinrättningen äges av Göteborgs stad och Göteborgs- och Bohus Läns Landsting. Sagåsen är en nybyggd avdelning inom Streteredsskolan med vårdhem och yrkesskola, som syns här på bilden. Sagåsen är egentligen en förkortning av namnet Sageredsåsen, som sträcker sig fram mot den gamla kronogården Sagered.
ansiktssmycke, indian, fotografi, photograph@eng
Wallingatan 2, samuraj, utställning, interiör, fotografi, photograph@eng
Gruppbild av den fulltaliga personalen vid Liljeholmens Stubinfabrik 1892, föregångaren till ASEA Kabel i Västberga. Fotot togs som födelsedagspresent till den 27-årige verkmästaren August Jansson.Hans far, John Jansson, hade lett fabriken från dess grundande 1870. Den låg vid Trekanten på Tunnelbanestationens plats.Redan i slutet av 1870-talet inleddes tillverkning av tågvirke vid sidan av stubinfabrikationen.På 80-talet startades den avdelning för elektrisk ledningsmateriel som skulle leva vidare. Vid starten hade John Jansson två medhjälpare: Oskar Falk (mannen nr 2 från höger i andra sittande raden) och verkmästare August Janssons faster Charlotte (kvinnan nr 2 från höger i andra raden).
Modell med baddräkt, förmodligen tillverkad i ylle. Fotografens ant: Trikåfabriken Företaget grundades 1914 och då byggdes en fabrik upp på Herrhagen i Karlstad. I början tillverkades enbart bomullstrikå men efter några år togs även ylle och silke upp i produktionen samtidigt som fabriken utökades med eget färgeri och blekeri. 1937 inköpte bolaget Dala Väveri AB, Tidafors och Molkom som drevs som under namnet AB Värmlands Trikåfabrik avdelning B. Fabrikerna var mycket moderna med bland annat glastak för att tillvarata dagsljuset och högtalaranläggningar för att genom musik ge de anställda stimulans i arbetet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Modell i baddräkt, förmodligen tillverkad i ylle. Fotografens ant: Trikåfabriken Företaget grundades 1914 och då byggdes en fabrik upp på Herrhagen i Karlstad. I början tillverkades enbart bomullstrikå men efter några år togs även ylle och silke upp i produktionen samtidigt som fabriken utökades med eget färgeri och blekeri. 1937 inköpte bolaget Dala Väveri AB, Tidafors och Molkom som drevs som under namnet AB Värmlands Trikåfabrik avdelning B. Fabrikerna var mycket moderna med bland annat glastak för att tillvarata dagsljuset och högtalaranläggningar för att genom musik ge de anställda stimulans i arbetet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Modell i kortärmad skjorta. Fotografens ant: Trikåfabriken Företaget grundades 1914 och då byggdes en fabrik upp på Herrhagen i Karlstad. I början tillverkades enbart bomullstrikå men efter några år togs även ylle och silke upp i produktionen samtidigt som fabriken utökades med eget färgeri och blekeri. 1937 inköpte bolaget Dala Väveri AB, Tidafors och Molkom som drevs som under namnet AB Värmlands Trikåfabrik avdelning B. Fabrikerna var mycket moderna med bland annat glastak för att tillvarata dagsljuset och högtalaranläggningar för att genom musik ge de anställda stimulans i arbetet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Modell i kortärmad blus och väst. Fotografens ant: Trikåfabriken Företaget grundades 1914 och då byggdes en fabrik upp på Herrhagen i Karlstad. I början tillverkades enbart bomullstrikå men efter några år togs även ylle och silke upp i produktionen samtidigt som fabriken utökades med eget färgeri och blekeri. 1937 inköpte bolaget Dala Väveri AB, Tidafors och Molkom som drevs som under namnet AB Värmlands Trikåfabrik avdelning B. Fabrikerna var mycket moderna med bland annat glastak för att tillvarata dagsljuset och högtalaranläggningar för att genom musik ge de anställda stimulans i arbetet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.