Ark med tre monterade foton och text: "Husen nära kajakhamnen. De är enfamiljshus. De rör som sticker ut på dessa tre hus är avlopp. (Jfr Gotlandshusen.) Bostadsbyggandet är subventionerat på Grönland. Man får lån på hela beloppet och visst är avdragsgillt. I gengäld uppförs husen efter standardtyper. Man eldar med kol i de grönländska kakelugnarna. Man hämtade vatten i spänner i ett grönt tapphus som vi såg på vägen mellan kajakhamnen och kyrkan."
Från 299 kr
Schakt G utvidgas åt väster mot den gamla landsvägen. Foto taget i samband med de arkeologiska undersökningarna vid Rumlaborg i Huskvarna sommaren 1942. Centralt i bilden syns en rad med stolpar. För att få med fortsättningen av denna stolprad fattades beslut om att utvidga schaktet åt väster. I förgrunden syns röret till en diafragmadriven handpump som var nödvändig för att undersökningen av schaktet skulle gå att geomföra med tanke på inträngande vatten från Huskvarnaån.
Den inre vallgraven vid Rumlaborg i Huskvarna är färdigutgrävd i augusti 1932. Vid undersökningen av vallgraven påträffades bl.a. timmerrester och en halv stockbåt med medeltida datering. Fotot togs i samband med arkeologiska undersökningar vid borgen och undersökningen av vallgraven blev möjlig med hjälp av en elektrisk pump som pumpade bort vatten, samt tack vare att en spåntvägg hade uppförts tvärs över vallgraven mot Huskvarnaån. Föregående foto visar samma vy efter att spåntväggen tagits ner och pumpen slutat gå.
Noraskola brinner 18 februari 1966 Det brinner i en skola i Nora en vinterdag. I bildens bakgrund har brandsoldater riktat en brandspruta mot byggnadens tak för att försöka släcka elden med vatten. Grupper med skolelever står i snön på skolområdet och tittar på. Till höger i bakgrunden av bilden syns en kyrka och en lyftkran. I förgrunden av bilden står en bil med ett antal personer i. Till vänster syns en cykel som ligger i snön.
Missionsreportage 8 april 1967 En kvinna sitter i en fåtölj i ett rum. Hon är klädd i en ärmlös ljus blus, ljus kjol och mörka tofflor med hög klack. Till höger om henne sitter tre kostymklädda herrar: två i svarta kostymer och en i ljus kostym. De har även vita skjortor och mörka slipsar på sig. En bär även väst under kostymen. Ett bord med vit duk på står mellan dem. Även en vas med vatten och växtkvistar i står på bordet.
"Slutligen tog vi vägen om Västra Ingsjön för att titta på isfiskare och skridskoåkare. Men folk i trakten hade tydligen bättre vett än denna tidnings reporter. Inga människor syntes till. Isarna är inte säkra ännu, så vi passar på att uppmana till försiktighet. Fågellivet i sjön är emellertid stort så tiden fördrevs med att småprata med de vackra fåglarna som simmade omkring vid utloppets öppna vatten." År 1985. För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Fässberg 1:34, Fässberg Västergården 1, i Fässbergs by, Mölndal, på 1970-talet. Gården var då en av Västsveriges största producenter av isbergssallad. Man odlade sallad fram till 1987. Salladen krävde mycket vatten! Anläggning av bevattningsmagasin för att kunna vattna salladen. I bakgrunden syns Västerberget och ”Lilla Fässbergsdalen” med Fässbergsåsen till höger. Idag är jordbruksmarken utarrenderad och huvudsysslan på gården är uthyrning av glas, porslin, möbler och tält.
Utflykt vid Kungsbackaån. Vuxna och barn sitter på en bro som går över Lindomeån. På den tiden fanns en gångbro över ån och ibland badade man där om det fanns tillräckligt med vatten. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Gävle - Dala Järnväg, GDJ N3 64 På grund av de små vändskivorna vid GDJ levererades dessa massiva lok, som är i dag körbara museilok. Tillverkad av: AB Svenska Järnvägsverkstäderna i Falun 1930. Tillverkningsnr.: 359 Längd: 16,9 m. Ångtryck: 14 kg/cm* Mat. vikt: 58,6 tons Tjänstevikt: 64,8 tons Tendervikt: 13,5 tons DrivhjulsØ: 1,35 m. Kol: 4,7 tons Vatten: 13,8 m* Hastighet: 50 km/h Antal: 6 stk. Gävle - Dala Järnväg. Vid järnvägsspåret mellan Falun och Storvik.
Gårdsinteriör. Längst bort i huset mitt för vagnarna i den öppningen, som syns där, var en brunn. En gång drunknade en man där. Det går en källåder genom alla fastigheterna på denna sidan torget. På Thulinstomten, som är nästa tomt, var också en brunn. På Flygarns, som ligger på andra sidan brandgatan från torget, var även en brunn. Det var gott, men lite vatten i de brunnarna.
Telefonisterna fortsätter sitt arbete vid växelborden trots skadorna efter branden i fastigheten. En presenning är spänd över arbetsplatsen för att inte vatten, från släckningsarbetet, ska skada växeln. Klockorna, som hänger på rad, visar hur många perioder samtalen varat. Kvinnorna har en telefonlur hängande intill örat. Från vänster: okänd, Alice Ståhl och Britt Johansson. Televerket låg på Nygatan. Läs om Telefonen i Arboga och branden på Televerket 1956 i Arboga Minnes årsbok 1993.
Stadsfullmäktige på rundresa i staden. Från vänster: Mannen som pekar med hela handen, är okänd. Mannen i hatt är Folke Pettersson (folkpartist). Mannen i keps är Börje Eriksson, stadsarkitekt. Kvinnan i sjalett är okänd. Mannen bakom henne är okänd. Han med glasögon är Anders Gernant (centerpartist). Intill honom står Bror Gustavsson som är ordförande i skolstyrelsen (socialdemokrat). Längst till höger ses kommunalrådet, Nils Brodin (socialdemokrat) De besöker en byggarbetsplats. En bassäng med vatten. Cementplattor, bräder och grushögar i skogen. Bilar i bakgrunden.
Slåtter i Stensjö by. En man sitter på en slåtterbalk dragen av två hästar. Han bär grova arbetskläder och en ljus skärmmössa. Till höger om ekipaget står två pojkar. Den längre håller en höräfsa. De bär båda grova arbetskläder och mörk skärmmössa. Den längre pojkens byxor ser ut att vara lite stora och den yngres jacka är kort i ärmar och midja. Han bär även någon typ av band eller kedja som fästs i jackan. I bakgrunden syns Aina Stensiö iklädd vit klänning och Erik Stensiö, som sitter i skuggan under träden iklädd mörka kläder med vit skjorta och studentmössa. Till höger syns en damm med vita näckrosor. Gräsytan närmast dammen är nyslagen, och direkt till vänster om slåtterbalken syns högre gräs. Längst till vänster i bilden skymtar ett hus och en tät gärdesgård i trä. vegetationen bortom ängen är tät lövskog.
Vy över baksidan av Drängstugan i Stensjö by. Under taket syns en hängränna i trä. På en trappa i trä sitter en kvinna på knä med händerna i en stor balja. Hon bär huckle, mörk blus och en grov kjol. Bakom henne syns en grov flätad korg och på trappsteget nedanför står en zinkhink. På marken framför trappan syns ytterligare en hink, en tvättbräda och en flätad sil. Bakom trappan syns rabarber inhäfnat med nät. Gärdesgårdar bundna med vidjor skiljer tomten från betesmark. Längsmed gärdesgårdarna syns gärdesgårdsvirke liggande på marken eller lutat mot den. Till höger i bild syns en björk med spår av lövtäkt.
"Kalmar Slott". Två kvinnor poserar vid stenbrunnen på borggården till Kalmar slott. På den inre borggården på Kalmar slott finns slottsbrunnen, vars överbyggnad uppfördes 1579-1581 på uppdrag av kung Johan III. Den ritades av Dominicus Pahr. Invändigt är den klädd med finhuggen öländsk kalksten. En omfattande renovering av slottet påbörjades 1852 då brunnsöverbyggnaden återställdes efter att ha legat nerplockad i slottets källare. Den försågs med Oscar I:s och byggmästaren Theodor Anckarsvärds namn. Inskriften lyder: "Uppförd ånyo under Oscar I:s VII:e regs år". Under 1800-talets senare hälft tog ölbryggerierna sitt vatten ur denna brunn eftersom det ansågs vara det bästa i staden. Källa: Kalmar Lexikon
En grupp om närmare tjugo män samlade ovanpå och intill en koniskt uppbyggd vedstapel, sannolikt en kolmila. Männen är uppställda för fotografering och bär mörka kostymer, arbetskläder, hattar och kepsar typiska för sekelskiftet 1900. Några sitter högst upp på milan medan andra står längs sidorna och vid marken. I förgrunden syns fyra metallhinkar, möjligen avsedda för vatten i samband med kolningen. I bakgrunden framträder en större byggnad samt en kyrkspira, vilket antyder att platsen kan ha legat i anslutning till en bruksmiljö eller by. Bilden förefaller dokumentera ett arbetslag i samband med träkolstillverkning på landsbygden.
Genom 1800-talet diskuterades till och från lämpligheten av bad i Stångåns lopp genom Linköping. Redan år 1808 förbjöd stadens borgmästare allt bad utom i särskilda inhägnader. Sådana uppfördes lite varstans och ett av de mer påkostade var sannolikt det som initierades av stadsläkare Åhman, där man vid sidan av åns vatten erbjöds bastu och ångbad med flera bekvämligheter. Vid 1880-talet anlades bildens stora kallbadhus för herrar med två bassänger, en för välbeställt folk och en för fattigt. I anslutning uppfördes även det mindre badhuset för damer. De låg tills de revs ungefär vid Drottningsbrons fäste på Tanneforssidan. Här dokumenterade några år in på 1900-talet, sannolikt av fritidsfotografen Lars Fredrik Lovén.
All mark betades förr och strandbetet var viktigt, det kunde bitvis vara rikligt och det fanns ju vatten till djuren. Men vattenståndet kunde skilja på mer än en meter, vilket gjorde stor skillnad på långgrunda stränder som vid Lausviken. För att djuren inte skulle smita när det var torrlagt, byggde man tunar ut i sjön. För att dessa inte skulle spolas bort vid högvatten, gjorde man en sorts primitiva stenkistor med stumpar av räcktunar emellan. Dessa utstuar kunde någorlunda stå emot storm och is. Här ses en sådan räcka vid Nyen vid Lausvikens södra strand.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.