Bredestads kyrka vars skyddspatron är Sankt Laurentius har troligen anor från tidig medeltid. Absiden, koret och östra delen av långhuset tillhör byggnadens ursprungliga delar. 1690 utökades långhuset mot väster. Samtidigt uppfördes tornet med en sin karaktäristiska hjälmformad huv och höga spira. Kyrkan är byggd av gråsten medan sakristian på norra sidan och vapenhuset i väster som tillkommit senare har uppförts i tegel. Kyrkorummets innertak är ett plant brädtak försett med målningar från 1700-talet. Bredestads kyrka kallas för "offerkyrka". Det finns inga belägg att den ursprungligen varit det. Troligen har traktens dåvarande sed att kalla den för offerkyrka sin grund i 1600-talet. Då vallfärdade man till Erkestorps källa i Flisby socken. Källans vatten ansågs hjälpa mot sjukdomar. Efter besöket vid källan passerade man Bredestad och offrade till kyrkan för att ytterligare förstärka källvattnets effekt. Altaruppsatsen från 1697 på norra långhusväggen har troligen tillkommit och bekostats av offergåvor till kyrkan. (Hämtat från Wikipedia)
Från 299 kr
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 001 pumprum 01. Kylvattenpumpar P212. I bortre änden av rummet ligger bergdränagebassängen. Till bergdränagebassängen rinner vatten på utsidan av den täta plåten in till en samlingstank i rum 0020 i reaktordelen.Från denna tank pumpas vattnet vidare till bergdränagebassängen i kontroll och ställverksbyggnaden. Denna installation har gjorts efter stationens avställning. Till bergdränagebassängen rinner dessutom bergvatten från reaktor, kontroll och ställverksbyggnaderna som tidigare. En pump som går på nivåvakt och reservpump som startar vid behov, pumpar vattnet via en ledning i kulvert 105 till en plats utanför reningsbyggnaden och vidare i en ledning som slutar utanför inhängat område i ett dike som leder till sjön Orlången. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Hus/källare som framkommit vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Abborren i centrala Jönköping. På bilden syns syllstenarna tydligt. Vid den bortre kortsidan syns en tröskelsten. Det mörka lagret invändigt har kommit sig av att källaren, kort efter byggandet, verkar ha fått problem med fukt och säkert även periodvis stående vatten. Som en lösning lade man först in flera lager av sand och trägolv men även detta drabbades av fukten. För att råda bot på detta permanent, hämtades använda gjutformar i bränd lera och lades på som ett tjockt golvlager. Lagret som var uppblandat med kol och sot var upp emot 0,3 meter tjockt. Golvnivån höjdes så mycket att en ny ingång måste göras och det är denna som syns vid tröskelstenen.
Utsikt från Alebo pensionat över sjön Unnen, där några stugor ligger längs sjökanten. I förgrunden det lilla åttakantigt brunnshuset i en rundel, vars källa är anledningen till att Alebo hälsobrunn och badanstalt anlades här. Avsett för vykort. Källans med järnhaltigt vatten började användas som hälsobrunn redan i början av 1700-talet. 1889 byggdes här ett badhus och 1897 uppförde man Brunnshotellet invid källan, varifrån bilden tagits. En badläkare gav varje patient ordinationer utifrån åkomma. Brunnsdrickningen ägde rum mellan klockan sju och åtta på morgonen. Gästerna fick då sätta sig två och två på en speciellt avsedd gungbräda och dricka vattnet. Teorin var att vattnet skulle fördelas bättre i kroppen och få mer effekt om man rörde på sig samtidigt som man drack. Badhuset såldes 2021 men såväl källa som pensionat är fortfarande i bruk.
Rått-Mos Ett säkert medel att bli av med alla råttor i husen. ______ moset behandlas på följande sätt: I ett halvkvarter fotvarmt vatten lägges så mycket mos, som innehålles i en ask, tillika med 4 lod talg eller annat fett, varefter alltsammans omröres till en massa. Härmed bestrykes nu råtthålets kanter. då råttan sedemera kryper därigenom, fastnar moset på dess kropp. I likhet med katten är råttan renlig av sig, och då hon nu slickar sig, får hon giftet i sig. Man kan även därmed bestryka brödbitar, ostkanter osv. samt lägga dem på de platser, der råttor pläga uppehålla sig. Är råtthålet stort, bör man fylla igen det lnågot, samt därefter bestryka det med moset. då råttan gnager upp det igen, får hon moset i sig. Priset på detta nya och ofelbara Rått-gift är 16 st. rgs per ask, varå finnes tryckt anvisning för mosets behandling. P. O. Åberg Kalmar
Knysten. Korgmakare Carl Ramm, som har lärt sig yrket av sin far, tillverkar företrädesvis mindre korgar av god kvalitet. Han använder sig uteslutande av vide och sälg. Rötterna kan användas som material, men sådana korgar blir mindre hållbara och får ej så vacker ytfärg. En användes endast till större korgar av lägre kvalitet. Vilket insamlas under förvintern från minst 5 år gamla träd och buskar. Virket delas i fyra delar, varefter vidjan barkas. Denna skäres till, så att de avspjälkade spånen får önskad bredd. Spånens tjocklek beror helt på årsväxtens kraftighet. För att spånen skall bli mjuka och flätbara, läggs de i vatten. Materialet till stommen och varpen tages av virket närmast kärnan. Stommen spikas ihop medan varpen sticks in under flätningens gång och helt hålls ihop av spånflätningen.
Flygkarta över södra delen av Mölndals kommun. Kållered och Lindome. Här ser du södra delen av Mölndals kommun, Kållered och Lindome. Även denna del är rik på sjöar. I mitten på kartan på gränsen mellan Mölndal och Råda syns Hålsjön, och strax söder därom ligger Tulebosjön. Andra sjöar är Sagsjön, Norra och Södra Barnsjön, Råsjön och Sandsjön. I närheten av Sandsjön ligger Sandsjöbacka naturreservat. Längst upp till vänster på gränsen till Askim ligger Sisjön, nära Balltorp. Sisjön är en fin badsjö med klart och rent vatten. Där har kommunen ordnat en omtyckt badplats. Detsamma gäller Tulebosjön i Kållered och Södra Barnsjön i Lindome. Kållereds centrum upptäcker du mitt på kartbilden och Lindome centrala delar söder därom. Den vita linjen är motorvägen till Kungsbacka, och även Västkustbanan och vägen till Hällesåker framträder ganska tydligt.
Statens Järnvägar, SJ Na 1406 vid uppförandet av Fjällbo Verkstad i Göteborg. Tillverkad av: ASJ-F 1918 Tillverkningsnr.: 261 Längd: 9,9 m. Ångtryck: 12 kg/cm* Mat. vikt: 44,6 tons Tjänstevikt: 56,4 tons Tendervikt: DrivhjulsØ: 1,2 m. Kol: 1,5 tons Vatten: 7 m* Hastighet: 45 km/h Antal: 44 stk Av de ursprungliga 64 åttakopplade våtångloken typ N ombyggdes 1922-32 sammanlagt 44 maskiner till överhettning sedan man ansett det ekonomisk motiverat. Loken erhöll vid ombyggnaden littera Na, vilket år 1942 förändrades till typ N i det nya litterasystemet. 7 lok såldes 1934-49 till JLJ, NBJ och SSJ. Fyra lok såltes till de holländska statsgruvorna. År 1948 övertogs från Gävle - Dala Järnväg fyra våtånglok, vilka 1948-49 ombyggdes till överhettningslok. Kvarvarande lok slopades 1973.
Konung Gustaf Vl Adolf är på Eriksgata. Här besöker han det första pensionärshemmet i kvarteret Stabbaren. Den gamle mannen är Oscar Teodor Carlsson, fotograf Reinhold Carlssons farfar (kallad "Bom-Kalle"). Pensionärshemmet räknas som ett av de modernaste i landet. Här finns tolv lägenheter om ett rum och kokvrå för 45 kronor i månaden och sex lägenheter om två rum med kokvrå för 60 kronor i månaden. El och vatten ingår i hyran. För värdskapet svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.
Konung Gustaf Vl Adolf är på Eriksgata. Här besöker han det första pensionärshemmet i kvarteret Stabbaren. Det äldre paret, som får kungligt besök, är Albertina och Oscar Teodor Carlsson ("Bom-Calle"). De är föräldrar till stadsfullmäktiges ordförande, Jonas Carlsson och därmed fotograf Reinhold Carlssons farmor och farfar. Längst till höger ses Gustaf Johansson, ("Murar-Gustaf"). Pensionärshemmet räknas som ett av de modernaste i landet. Här finns tolv lägenheter om ett rum och kokvrå för 45 kronor i månaden och sex lägenheter om två rum med kokvrå för 60 kronor i månaden. El och vatten ingår i hyran. För värdskapet, under konungens besök, svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.
Stadsfullmäktige på rundresa i stan. Från vänster: mannen i keps är stadsarkitekt Börje Eriksson. Kvinnan i sjalett är inte identifierad. Mannen med glasögon är Anders Gernandt, centerpartist. Mannen i hatt är Bror Gustafsson, socialdemokrat. Han är rektor och ordförande i skolstyrelsen. Mannen i profil är Nils Brodin, socialdemokrat och kommunalråd. Han som tittar ner, är Olle Åhlin, ledamot. Den ljusa trenchcoaten bärs av kanslichef Nils Forsberg. Mannen med fluga är chef för tekniska nämnden. Han heter Tollsten, förmodligen Bengt i förnamn. Mannen med det stora leendet är oidentifierad. Kvinnan är Aina Andersson, socialdemokrat och ordförande i socialnämnden. Längst till höger står Gösta Karlsson, ordförande i stadsfullmäktige. De står mitt i en byggarbetsplats. En bassäng med vatten, cementplattor, byggnadsställning, jordhögar och parkerade bilar.
Prosten Christian Stenhammar blickar myndigt mot oss från en helt annan tid. Född 1783 har han levt ett långt liv som nu går mot sitt slut redan före avskaffandet av ståndsriksdagen, vatten och brödstraff, svenska kolonier och annat som känns väldigt avlägset. Han beskrivs varit spränglärd tillika stockkonservativ. Som stöd för hans intellektuella läggning kan listas hans utnämning till teologie doktor och docent i fysik, medlemskap i Vetenskapsakademien, representantskap vid riksdagen och skriftställare inom så skilda ämnen som historia, politik, geografi, fysik, zoologi och botanik. Som exempel på hans samhällsbevarande önskan som politiker kan hans reformkritik mot lika arvsrätt och avskaffandet av kroppsstraff nämnas. Han växte upp i Västra Eds kyrkoherdeboställe som näst yngst av faderns 14 barn. Efter gymnasiestudier i Linköping skrev han i februari månad 1801 in sig vid Uppsala universitet vilket bland annat kom att leda till hans nämnda docentur i fysik. Från 1811 var han anställd som adjunkt och sedermera lektor och rektor vid Linköpings gymnasium. Parallellt var han även så kallad prebendekyrkoherde i Törnevalla. År 1830 bröt han upp från tjänsten i Linköping, som han ansåg ha "förslöat tanke och kraft" för att istället slå sig ned som kyrkoherde i Häradshammar på Vikbolandet. Där kom han vid sidan av rikspolitiken och botaniska resor bli kvar som nitisk församlingspräst livet ut.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 002 pumprum 001. Kylvattenpumpar. I bortre änden av rummet ligger bergdränagebassängen. Den röda gummiledningen innehåller bergdränagevatten pumpat från rum 0020 i reaktordelen.Till bergdränagebassängen rinner vatten på utsidan av den täta plåten in till en samlingstank i rum 0020 i reaktordelen.Från denna tank pumpas vattnet vidare till bergdränagebassängen i kontroll och ställverksbyggnaden. Denna installation har gjorts efter stationens avställning. Till bergdränagebassängen rinner dessutom bergvatten från reaktor, kontroll och ställverksbyggnaderna som tidigare. En pump som går på nivåvakt och reservpump som startar vid behov, pumpar vattnet via en ledning i kulvert 105 till en plats utanför reningsbyggnaden och vidare i en ledning som slutar utanför inhängat område i ett dike som leder till sjön Orlången. Under drifttiden pumpades vattnet in i reningsbyggnaden och vidare till Sjön Orlången. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
'Monterad häger. :: :: Text till bilden: ''Hägern, en lika ståtlig som storväxt vadare, är likasom största antalet af dem en en fogel, som lemnar oss om hösten och först återkommer, då isen smält. Han söker sin föda i vatten af fisk och andra vattenkräk. Der står eller vadar han tidt och ofta upp öfver hälarna och är en särdeles skicklig fiskare. Han bygger sitt bo i skogshult högt upp i trädens kronor, hvarest man då oftast träffar många par t.o.m. i samma träd. Deri liknar han således äfven den s.k. råkan, hvilken ock bildar stora kolonier. Mellantåns klo, som invändigt är kamlikt tandad, utmärker detta slägte, som räknar ett stort antal arter både i gamla och nya verlden. Den starka böjningen på halsen är ock egendomlig, men framförallt är denna fogel i flygten nästan oigenkännelig, emedan den derunder håller halsen så tillbakadragen, att, om ej de långa benen röjde honom, man lätt skulle anse honom för en örn eller dylikt.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
Exteriörbild av Alebo Pensionat i Södra Unnaryd. Byggnadens centrala del har en bred indragen balkong i två våningar där en klätterväxt slingrar sig. Till höger i bild står en blommande syrenbuske. Avsett för vykort. I Alebo finns det en källa vars vatten med hög järnhalt har ansetts vara hälsobringande och äga läkande egenskaper. Källan började användas som hälsobrunn redan i början av 1700-talet. Vattnet blev särskilt känt för sin kraftiga verkan mot anemi ("blodbrist") och reumatism. 1889 byggdes här ett badhus och 1897 uppförde man Brunnshotellet invid källan, inrymd i ett smalt åttakantigt brunnshus. I badhuset fanns fyra rum med badkar, två duschrum och ångbad. Det fanns ett annat rum för massage samt ett litet rum för uppvärmning av vattnet. Av badboken från 1889 och 1890 framgår att här erbjöds karbad, gyttjebad, tallbad, ångskåp, saltbad och dusch och från 1892 erbjöds även ett mineralbad. En badläkare gav varje patient ordinationer utifrån åkomma. Mellan åren 1896 och 1899 kulminerade aktiviteten här på Alebo hälsobrunn och badanstalt. Brunnsdrickningen ägde rum mellan klockan sju och åtta på morgonen. Gästerna fick då sätta sig två och två på en speciellt avsedd gungbräda och dricka vattnet. Teorin var att vattnet skulle fördelas bättre i kroppen och få mer effekt om man rörde på sig samtidigt som man drack. Badhuset såldes 2021 men såväl källa som pensionat är fortfarande i bruk.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.