Den i äldre tider benämnda Neumanska gården i Linköping. Uppkallad efter målarmästaren August Neuman, som år 1886 erhöll tillstånd att uppföra fastigheten. I gatuplanet drev han sin tapet- och färghandel. En granskning av butikens skyltning visar att han vid sidan av mer självfallna varor även sålde fiskeredskap och till och med krocketspel. Huset låg fram tills det revs 1967 utmed Ågatan nära korsningen mot Gråbrödragatan. Till höger skymtar Huitfeltska gården som nedmonterades 1949 för transport till Gamla Linköping. För övrigt friluftsmuseets första byggnad. Bilden har lämnat oss odaterad. Ett rimligt antagande kan vara omkring år 1890.
Från 299 kr
En svunnen miljö i Linköping som sedan länge utraderats. Annonseringen mot brandväggen ger oss ledning och placerar motivet vid korsningen av Apotekaregatans löp mot Ågatan. Bakom väggens budskap finner vi målarmästaren August Neuman, som år 1886 fått tillstånd att uppföra fastigheten. I gatuplanet drev han sin tapet- och färghandel. Vid tiden för bilden rörde man sig nära sekelskiftet 1900 och då hade firman övertagits av sonen Gustaf. Sannolikt är det honom vi ser i butikens dörröppning omgiven av firmans personal. I bildens högerkant skymtar Huitfeltska gården som nedmonterades 1949 för transport till Gamla Linköping.
Vy mot Linköpings hamn. Vid kaj ligger ångaren Linköping (III), levererad av Motala varv i Norrköping så tidigt som 1848, men ombyggd 1869 och från 1883 i trafik på traden Stockholm-Linköping under sitt nya namn. Bakom ångaren ses stadens hamnpaviljong, ursprungligen uppförd vid mitten av 1880-talet men förlängd för större kapacitet 1895. Ovan paviljongen skymtar det 1877 uppförda tullhuset, en nödvändighet sedan Linköping kort före blivit stapelstad med rätt att handla direkt med utlandet. Till vänster rusar ett godståg på Östra stambanan över Stångån. Den ljusa balken på det större fundamentet visar var bron var öppningsbar för trafiken på Kinda kanal.
Sjövalla i Vårdsnäs en sommarsdag 1902. Den till synes pastorala idyllen understryks av det faktum att stugan låg på den jord socknens kyrkoherde disponerade. Oaktat detta var nog slitet på de små tegarna detsamma. Vid tiden för bilden bodde här makarna Emil Ludvig Berglund och Emma Christina Persdotter. Hon var född här och länge hemmadotter som såg ut att ha hamnat på glasberget. 40 år fyllda hade hon mött sin blivande make och nu hade paret två döttrar. I hushållet logerade även före detta småskollärarinnan Kristina Charlotta Bong. Sannolikt är det några av de beskrivna personerna vi skymtar i bilden. Anm: Platsen lokaliserad med hjälp av Vårdnäs hbf.
Efter att Kaserngatan lagts ut i början av 1900-talet, uppfördes raskt en räcka påkostade villor utmed vägstråket. Först ut att bebyggas var området som idag omfattar kvarteret Eken. Kaserngatan 7, ett stycken in på gatan från norr, är ett representativt exempel på villa byggd i tidens nationalromantiska smak. Till vänster skymtar Kaserngatan 5 i en stramare uttolkning av stilen. I bakgrunden, på stadens högsta höjd, ses två generationer av anläggningar för Linköpings vattenförsörjning. Till vänster den äldre anläggningen i form av en öppen vattenreservoar. Till höger stadens nya vattentorn, uppfört efter ritningar av Axel Brunskog och invigt 1910.
En för Linköping sällsynt dokumentation från området av Kanberget. Fotoåret var 1916 men miljön är påfallande sig lik till våra dagar. Vy västerut från det så kallade Lorichska huset med blick över gården till Storgatan 84. I fonden skymtar villorna Kaserngatan 7 och till höger nummer 5. Vad som försvunnit sedan bilden togs är trähusen hitom villorna. De tillhörde Wahlbecks repslageri som vid tiden ännu bedrev sin verksamhet från Kanbergets norra delar. Annat som försvunnit är stadens vattenreservoar som tornar upp sig till vänster i bild. Efter att det intilliggande vattentornet invigts 1910 kom den öppna vattenanläggningen så småningom att tas ur bruk och vidare rivas.
Linköpingsvy som inte nämnvärt förändrats sedan fotograf Didrik von Essen frös den vintern 1902. I blickfånget låg då som nu läroverkets unika gymnastikhus, uppfört 1880-81 efter ritningar av linköpingsingenjören Rudolf Ström med viss bearbetning av den från Stockholm verksamme arkitekten Axel Fredrik Nyström. Resultatet blev en stolt byggnad i en slags tegelrenässans med höga fönster och rik putsdekor. Över portalen ses ett medaljongporträtt av den svenska gymnastikens fader, Pehr Henrik Ling. Till höger skymtar Konsistoriehuset som även det ännu står kvar i oförändrat skick.
Vy mot Hägerstad slott som skymtar på andra sidan av sjön Vindommen. På samma sida antyds till höger även Hannäs kyrkoruin. Markerna i förgrunden tillhör torpet Lövudden men mest intressant i bilden är möjligtvis den så kallade retortugnen som reser sig invid sjökanten. Ugnen visar den vid tiden kvarvarande rest efter den mindre träoljefabrik som dåvarande markägare lät anlägga 1877. Genom beviljandet för fabriken får vi veta att den vid sidan av fabrikshuset även omfattade ett magasin, en kolbod och en bassäng med vattenledning för nödvändig kylning.
Vinterbild från Djurgårdsgatan i Linköping. I blickfånget den vid tiden kallade Lilla stugan på den senare tillkomna adressen Djurgårdsgatan 15 i Linköping. Bakom grenverket skymtar Wallenbergska gården. Den uppfördes som Åmanska gården omkring 1830 och var då placerad precis utanför Linköpings stadsgräns. För att införliva fastigheten med staden flyttade man sonika gränsen något söderut, bortom det vackra tvåvåningshuset, som därmed länge kom att bli stadens sydligaste gård. I sammanhanget bör nämnas den lilla föga uppmärksammade sten som ännu står på platsen invid Djurgårdsgatan med inskften; "Stadens gräns till år 1911". Stenen minner om den påtalade stadsgräns som fram till 1911 löpte mellan Linköpings stad och landsförsamlingen Sankt Lars.
Vy från Kanberget mot Linköpings centrala delar. Bilden är odaterad men kan bestämmas till något av 1900-talets första år. Motivet får betraktas som unikt i den bemärkelsen att det fångat hovmarskalk Carl Adolf Gyllenrams sällan avbildade bostad. Vi skymtar den herrgårdsliknande bostaden inbäddad i grönska närmast till höger. Byggnaden revs 1906 för att ge plats för det så kallade Lorichska huset med entré vid Barnhemsgatans möte med Storgatan. En annan byggnaden i bilden med få dokumentationer är huset med valmat tak -mitt i bilden- som länge fungerade som boställe för stiftets konsistorienotarie. Vägstråket i förgrunden motsvarar Västra vägens löp i Kanbergsområdet.
Ett vintrigt och grått stycke Linköping omkring sekelskiftet 1900. Även om närmast ingen av bildens återgivna bebyggelse kvarstår kan man relativt lätt orientera sig med hjälp av Stångebro i fonden. Utmed Stångåns västra sida var ännu inte Strandgatan utlagd och tomterna sträckte sig ända till strandkanten. Närmast i bilden del av Asklundska gården och längre bort stadens arbets- och fattighus. Båthuset vid åns östra sidan tillhörde roddklubben. I fonden bortom Stångebro skymtar Stångebro-tvätten och stadens klapphus. Längre bort Linköpings tullhus och bostadshuset till Stångs kvarn.
Åttingstugan under Brokind var uppenbarligen ännu bebodd när fotografen passerade en sommardag 1904. Källorna ger dock inga tydliga besked om vem eller vilka som vid tiden drog nytta av det vackra läget. Eggebynäs Lillgård, som var gårdens egentliga namn, var del av godset Brokinds ägor. I mitten av 1800-talet hade egendomens ägare inlett en rationalisering av området. Gårdarnas brukare avhystes eller fick se sig bli drängar när bruket av byns mark lades direkt under herrgården. Vem som kvinnan vi skymtar än var, räknades hon således till godsets arbetsfolk utan rätt att i någon större utsträckning bruka jorden.
Livet vid brädgårdskajerna var livligt under utlastningssäsongen. Foto från ca 1930 taget från Öd och föreställande Kramfors östra brädgård. Hamnkontoret skymtar till höger och kanalens inlopp allra längst till höger i bild. I bakgrunden ligger Kramfors kapell. Tre virkeslastade ångare har ankrat upp framför brädgården, en av dem lastas från spetspråmar, ur vilka just hyvas några "bunschar" virke, var det av prima kvalitet, eller kanske hyvlat, så brukade man använda takpråmar för den händelse ångaren dröjde och lasten fick ligga och vänta. In i bilden från höger ser vi en bogserare med några cementpråmar komma.
I förgrunden syns det gamla officersbostället Finnarp. Närmast i bild paviljongen och huvudbyggnaden. Till vänster arrendators-bostad, ladugård och uthus. Vid viken av sjön syns handels-fastigheten Sjövik, som etablerades 1898. På 1930-talet drevs här mejeri. Mellan Finnarp och Sjövik skymtar Bunns snickeri, som hade ett 10-tal anställda. Första huset till vänster utmed vägen är godsmagasinet till Gripenbergsbanan och därefter till höger ligger Bunn stations stationshus. Bakom magasinet ligger backstugan Sjöaslätt, som byggdes på 1830-talet. Ladugården är ombyggd till samlingslokal. Nästa vita hus är backstugan Sjöbo och nästa större vita hus är Bunnsholm, som hade telefonstation. Sista vita hus är Bunnsdal, som byggdes 1947. Så kortet är taget efter 1947.
Restaurang Pehrssonska trädgården. Det var Börje Pehrsson som 1865 köpte lasarettsläkare Jakob Strömquists då tämligen nybyggda villa och öppnade där ett sommarvärdshus, då benämnt "Börje Pehrssons". Detta blev mycket populärt både bland stadens folk och tillresta kurortsgäster. Bilden är tagen från nuvarande Södra Hamnvägen, huset i fonden är en paviljong kallad "Baden-Baden". Strax framför skymtar musikpaviljongen med spira på taket uppförd 1879. Huset t v är restaurangbyggnaden längs med Västra Vallgatan, med veranda åt väster. Huset t h är danspaviljongen byggd 1882. Bildens beteckning är "Personska trädgården".
Flygbild med Kalmar slott och Gamla staden från öster. Bildens centrum är Kalmar slott från sjösidan. Norr om slottet syns en del av Stadsparken med de dåvarande växthusen. I bildens högerkant skymtar gamla stadsparksserveringen Byttan, vilken byggnad revs 1939. Bortom slottet, nästan rakt över Kuretornet, syns de Schuwertska växthusen i kvarteret Hasseln (Vegagatan/Frejagatan/Stensövägen). Från slottets nordöstra postej går en "förbindelseväg" till den närmaste holmen. Denna konstruktion bör vara en rest från fördämningarna som anlades vid slottsfjärdsutgrävningarna 1932-1934. Märk stenbron som går ut från slottets östra strandkant.
Från vänster: plantare från Ljusne, Hans Larsson från Lilltjära i Hanebo. Mannen i ljusa hatten är Skinnar-Pelle (Hansson), kvinnan med ljusa huvudduken är hans fru Marta, omedelbart till höger om henne sitter Ella Olsson som var syster till Skinnar-Pelle, stående näst längst till höger är Lars Olsson från Rengsjö och ytterst Lundeberg från Gävle. Sittande från vänster: Gunnard (befäl), Evert Svedlund med Skinnar-Jonas i knät. Jonas var född 1913. Militärerna som bevakade järnvägsbron bodde i Ol-Ers och åt i Skinnars. I bakgrunden Skinnars "gammelbyggning", som numera är riven. Till höger skymtar nuvarande boningshuset. Bilden troligen från 1916.
Fordonet, som var en gåva från det danska postverket till det svenska postverket med anledning av dess 300-årsjubileum,kom närmast från Falköping och gör här ett uppehåll framför postkontoret i Stenstorp, före den fortsatta resan mot Skövde. Huset, som förutom postkontor även innehöll ett konditori, skymtar bakom bussen. Personerna är fr.v.: bbb Karl Larsson (Kroka-Kal eller Krogstorps-Kalle eftersom han kom från gården Stora Krogstorp i Ljunghem), postiljon J.A. Pettersson, okänd dansk kusk på kuglepostvagnen, postmästare Johan Skog, överkontrollör Hernevik från postdir. i Göteborg, en dansk landsvägspostiljon, chauffören från Stockholm, som körde postbussen, samt den svenska landsvägspostiljonen.
Missionskonferens, Länets konst, Två fingrar 17 oktober 1966 Två unga män till vänster kommer bärande på en skulptur. Den unge mannen till vänster är klädd i en mörk, långärmad tröja med en ljus tröja inunder, ljusa byxor och ljusa skor. Den unge mannen till höger är klädd i en ljus jacka med vit tröja inunder, mörka byxor och mörka skor. Bakom dem står en tranportkärra. Till höger står en ung man delvis dold bakom en stor tavla. Bara en bit av hans ljusa byxor och skor syns nedtill. Bakom honom skymtar en tavla till.
Pensionärslunchen, 3 mars 1966 På bilden centralt syns det en äldre dam och en äldre herre vid ett matbord på en restaurang. Damen har glasögon på sig och hon är klädd i klänning med en brosch i form av en blomma på. Herren bredvid henne är klädd i en mörk kostym, en ljus skjorta med slips. Han har en borstliknande mustasch. Ytterligare en herre sitter till höger i bild. I bakgrunden skymtar serveringsdisken med glas, koppar och fat i montrar. På bordet ligger en rutig duk. Där finns också tillbringare med mjölk, glas med mjölk i samt tallrikar fyllda med mat, knivar och gafflar. Pensionärerna är i full färd med att äta.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.