Dagsnäs. Herrgård i Skara kommun, Västergötland (Västra Götalands län), känd sedan 1490-talet. Huvudbyggnaden av sten från 1770-talet fick sitt nuvarande utseende hundra år senare efter Helgo Zettervalls ritningar. Herrgården köptes 1762 av Pehr Tham, inom vars släkt den kvarblev till 1864. Dagsnäs blev byggnadsminne 1980. Information hämtad i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=149562
Från 299 kr
2002-01-18,AS. Dagsnäs, herrgård i Skara kommun, Västergötland (Västra Götalands län), känd sedan 1490-talet. Huvudbyggnaden av sten från 1770-talet fick sitt nu- varande utseende hundra år senare efter Helgo Zettervalls ritningar. Herrgården köptes 1762 av Pehr Tham, inom vars släkt den kvarblev till 1864. D. blev byggnads- minne 1980. Information hämtad i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=149562
Dagsnäs Herrgård i Skara kommun, Västergötland, känd sedan 1490-talet. Huvudbyggnaden av sten från 1770-talet fick sitt nuvarande utseende hundra år senare efter Helgo Zettervalls ritningar. Herrgården köptes 1762 av Pehr Tham, inom vars släkt den kvarblev till 1864. Dagsnäs blev byggnadsminne 1980. Information hämtad i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=149562 Samma bild som B97158. Samma bild som B97158
Frk Ester Brandberg, lärarinna i Vesene 1907, har bott i Skara mittemot Domkyrkan som barn, sedan på Klostergatan. Bröllop mellan Ragnhild, född Anderssson (1914-2000) och Pehr Bonander (1919-2003) utanför Ragnhilds föräldrarhem i Gudmundstorp, Vesene, Ljung, Herrljunga kommun. Bröllopet var den 6 juni 1936.
Trekanten är ett triangelformat område norr om Hindsbogatan och väster om Svens Hofsgatan. Köptes 1881 av Skara Arbetareförening för att bereda arbetare möjlighet att köpa hustomter. Omfattar stadsägorna nr 282 - 298. (se Skara tätort, bebyggelsehistorisk inventering. Skara kommun 1985) Gårdssidan av "Olins-längorna"
Trekanten är ett triangelformat område norr om Hindsbogatan och väster om Svens Hofsgatan. Köptes 1881 av Skara Arbetareförening för att bereda arbetare möjlighet att köpa hustomter. Omfattar stadsägorna nr 282 - 298. (se Skara tätort, bebyggelsehistorisk inventering. Skara kommun 1985) Gaveln på en av de s.k. "Olinslängorna" på Hindsbogatan
Bilden visar Falerum i nuvarande Åtvidabergs kommun. Den är tagen före 1919. Närmast järnvägsövergången vid Börsen, det mörka huset som varit affär. Bakom Börsen ligger Viaholms garvaregård (det ljusa huset) med F.O. Lundbergs läderhandel. Själva garveriet ser man taket på till höger. Den höga skorstenen tillhör Mariedals pappersbruk.
Kungabesök på Gunnebo slott, år 1977. I mitten ses Kung Carl XVI Gustaf hållandes en blombukett. Längst till vänster Jan Ivar Blixt. Till vänster om kungen står rektor Åke Baaz och landshövdingen Erik Huss. Längst åt höger står fil.dr. Nils Dahlbeck och chefrededaktör Jon E. Lisshammar. mannen som sitter på en stol längst ut till höger är Ivan Hagberg. Vykort, förlag: Mölndals Kommun.
Befolkningsutvecklingen i Fässbergs församling och Mölndals stad (kommun) från år 1750. 1894 dog den store industrimannen Francke efter att ha gjort konkurs. Nästa svacka har samband med bristen på råvaror (=arbetslöshet) under 1930-talet. Illustration i Helena Jakobssons bok om Mölndals Kvarnby från 1972.
Hullgrenska gården, vinden. Hullgrenska gården är en gammal byggnadsminnesmärkt köpmansgård som ligger i Pataholm, Mönsterås kommun. Gården byggdes av handlaren C J Hullgren kring 1800-talets mitt. Det stora bostadshuset är i empirkaraktär och byggt i vinkel med inkörsport i undervåningen. Husets interiör förändrades under 1860-1870-talen då dekorativa målningar utfördes av marinmålaren Oscar Hullgren. (Hämtat från Wikipedia)
Järnvägsbron över ån Noret i Äppelbo längs Statsbanan Malung-Vansbro. Namnet Hunån är det namn som numera används i folkmun för det sjö och å-system som rinner från Ladtjärnen i Malungs kommun ner till Västerdalälven söder om Äppelbo. Före Busjön vid Äppelbo heter ån officiellt Hunan och därefter Noren innan den rinner ner i Västerdalälven.
Stationen öppnad 1862.-08-01 Envånings stationshus i trä. Det första stationshuset brann redan 1868, nytt envånings stationshus uppfört i sten samma år. Sålt 1965 till Hässleholms kommun, övertaget 2000 av Hästveda hembygdsförening. Huset kvar 1995. Hästveda - Karpalunds Järnväg, HKJ hade ett tvåports lokstall med vändskiva, uppfört 1896. Ännu kvar på 1960-talet. Rivet i februari 1976. Vändskivan tagen till Kristianstad Järnvägsmuseum.
Kommunalnämnd i Falköpings västra. Ledamöterna i Falköpings västra, sista kommunalnämnd 1934. Övre raden från vänster: trafikbiträdet Albin Åkerhage, inspektor Julius Rydell, lokförare Werner Persson, lokförare Eric Hansén, lantbrukare Rickard Blomgren. Nedre raden: reparatör Theodor Blomén, förrådsmannen Alfred Sjöblom, kontoristen Mårten Jacobsson (nämndens ordförande), nämndemannen Bernhard Gustafsson och kupémästare Robert Falkenskog. Falköpings västra kommun införlivades med Falköpings stad 1/1 1935.
Enligt noteringar: "Mangårdsbyggnaden på Lilla Foss. Den är byggd 1808 och har ägts av kronobefallningsmannen Herman Julius Nordberg. Den Munkedalsfödde filosofen och professorn Pontus Wikner hade under sin studietid en kammare i huset. Delar av fastigheten ägs idag av Munkedals kommun. I huset är nu fritidshem och förskola." (år 2000) (BJ)
Ivar och Anna Segelberg med mormor år 1916
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.