Genom 1800-talet diskuterades till och från lämpligheten av bad i Stångåns lopp genom Linköping. Redan år 1808 förbjöd stadens borgmästare allt bad utom i särskilda inhägnader. Sådana uppfördes lite varstans och ett av de mer påkostade var sannolikt det som initierades av stadsläkare Åhman, där man vid sidan av åns vatten erbjöds bastu och ångbad med flera bekvämligheter. Vid 1880-talet anlades bildens stora kallbadhus för herrar med två bassänger, en för välbeställt folk och en för fattigt. I anslutning uppfördes även det mindre badhuset för damer. De låg tills de revs ungefär vid Drottningsbrons fäste på Tanneforssidan. Här dokumenterade några år in på 1900-talet, sannolikt av fritidsfotografen Lars Fredrik Lovén.
Från 299 kr
All mark betades förr och strandbetet var viktigt, det kunde bitvis vara rikligt och det fanns ju vatten till djuren. Men vattenståndet kunde skilja på mer än en meter, vilket gjorde stor skillnad på långgrunda stränder som vid Lausviken. För att djuren inte skulle smita när det var torrlagt, byggde man tunar ut i sjön. För att dessa inte skulle spolas bort vid högvatten, gjorde man en sorts primitiva stenkistor med stumpar av räcktunar emellan. Dessa utstuar kunde någorlunda stå emot storm och is. Här ses en sådan räcka vid Nyen vid Lausvikens södra strand.
Nässjö-Oskarshamns järnväg NOJ Lok 1 "Hultenheim" efter pannexplosion i Eksjö den 8 april 1902 Olyckan berodde på att en ny blypackning utan hål insatts vid manometern .När trycket ej steg över 4/5 kg/cm ? vilket manometern visade på grind av en pora i blypackningen belastades säkerhetsventilerna och eldades tills explosionen intraffade. Maskiningeniören Carl Magnus Sand fick båda benen avslagna en annan befattningshavare bröt båda armarna andra skadades av glasskärvor och hett vatten men ingen dödades.Enligt berttelse av en närvarande putsare år 1946 då denne var 84 år gammal
Gävle - Dala Järnväg, GDJ H3 72. Vid järnvägsspåret mellan Falun och Storvik Tillverkad av: Vagn & Fabriksaktiebolaget i Falun 1918 Tillverkningsnr.: 254 LLängd: 17,41 m. Ångtryck: 12 kg/cm* Mat. vikt: 51 tons Tjänstevikt: 57 tons Tendervikt: 16 tons DrivhjulsØ: 1,72 m. Kol: 5 tons Vatten: 14 m* .Hastighet: 90 km/h Antal: 31 stk. De stora privatbanornas snälltågslok blev den s. k. H3-typen, som från 1910 anskaffades av BJ, SWB och senare även av GDJ, SDJ och HHJ. H3-loket var en sexkopplad tendermaskin med invändiga cylindrar, sth. 90 km/t och uppfyllde privatbanornas fodringer på moderata axeltryck.
Jonstorp "Killingsö", ägare Evald Lundgren. Rest av jordkula, där Johannes Larsson och hans hustru Lotta bodde före 1920. De kallades "Jonte och Lotta". De var troligen födda omkring 1850. Johannes var i yngre dar rallare i Norrland. Båda två dog 1929 och begravdes på samma gång. Han kom på slutet till Askebäcken i Grolanda och hon till Storegården, där de dog. Möjligen är Johannes född i jordkulan. De hade 2 kor, 1 oxe, 1 får, 1 gris och hönor. De hade tre barn som dog före dem, troligen i tuberkulos, mellan åren 1910-15. Stället har tidigare varit kringflutet av vatten. Mossen utdikades omkring 1880. Vägen gick åt Brismene.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Överföringsprincipen vid pigmenttryck. Den översta bilden visar hur de ljuspåverkade och därför garvade (vattenolsliga) delarna av pigmentskiktet ligger överst vid kopiering, medan lösligt gelatin återstår närmast pappersunderlaget. Om själva skiktet överförs till ett nytt papper (mellanbilden), kommer de lösliga delarna ytterst och kan avlägsnas med varmt vatten, varefter en pigmenthaltig gelatinrelief återstår (bilden längst ner). Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 688.
Enligt Bengt Lundins noteringar: "Ljungs Herrgårdspensionat". Text på kortets baksida: "Ljungs Herrgårdspensionat. Inneh. Fru K. Edvardsson född Normell. Ex. Sjuksköterska. Pensionatet med synnerligen vackert läge inom trädgård och park, 1 km. S. om stn, 500m. Ö. om ångbåtsbryggan, 1 min. från busshpl. Öppet juni-aug. Fyra rum med 7 bäddar i annex. Mat: 3 mål 4:50, helpens. pr dag vid minst en veckas vistelse. Tillfälle till dietisk och vegetarisk kost. El. ljus. W. C. Rinnande vatten i 6 rum. Sällskapsrum. Badställe med klippor tillhör pensionatet, 3-5 min. till badhusen i Lyckorna. Eget lantbruk. Tel. Ljungskile 66".
Fotografiet visar två slupar som har lagt till vid Kungsbron. I bildens omedelbara förgrund syns en av dem angjorda till kajen. Sex man ur besättningen är fortfarande ombord och iordningställer den. De får hjälp att lasta ur båten av kamrater som står uppe på kajen. Slupen bakom är delvis skymd av en av dessa, men det går att se att den matros som står i fören har båtshaken i beredskap. Den högra delen av bilden, samt det mesta av förgrunden, utgörs annars av vatten. I bakgrunden ses Matinrättningen, Beklädnadsförrådet (Kronobageriet) samt Beklädnadsverkstaden.
Thure Elgåsen, f. 26/6-1910. d. 6/9-1985. Tivedenkännare, konsthantverkare, scoutledare och hembygdsföreningsman. Övrig information se personarkiv i Väster- götlands museum, Skara. Hydrologi (nylat. hydrologi´a, av hydro- och logi), läran om vattnet på jordens landområden, dess kretslopp, förekomst, fördelning och beskaffenhet. I äldre tid användes även termen hydrografi, vilken i dag endast betecknar kartläggningen av hav, sjöar och vattendrag. I denna artikel presenteras dels hydrologin som ämne, dels hydrologins historia. I separata artiklar behandlas vattnets kretslopp (se vatten) och dess huvudkomponenter avrinning (se även avrinningsbildning), avdunstning och nederbörd. Läs mer om Hydrologi i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=206973 Nationalencyklopedin 2002-08-21
ABF - Norrbysektion, Klänningssömmerskor 21 april 1966 I förgrunden syns en kvinna med knäkort klänning med rund krage, örhängen samt uppsatt hår med rosett. Hon står invid en äldre dam som sitter vid ett bord och som håller sin vänstra hand vid klänningskjolens tyg och nyper åt kring detta. Bredvid henne sitter en ung man med glasögon. På bordet står en vas med vatten och två rosor i. Bakom dem syns ytterligare personer som sitter vid bord samt längre till vänster står en vävstol vid väggen.
"Vatten åt blommarna i sommarvärmen ". "Dagligt liv i Sverige 1930" Dagens Nyheter utlyste en fototävling den 15 juni 1930 för amatörfotografer. Temat var att "i logiskt sammanhängande fotografier ge glimtar av originella eller vardagliga former av svenska folkets liv, i helg och söcken." Förebild för tävlingsbidragen var den kända bildsidan "Fotografen berättar" i Dagens Nyheters söndagsbilaga. Antalet fotografier i varje serie skulle vara minst 10, högst 12. Som prisnämnd fungerade två av tidningens medarbetare samt docent John Herzberg på KTH, tillika känd fotograf. Läkaren och hängivne amatörfotografen E D Schött i Stockholm gick ut på Hötorget en vacker augustidag.
'Terrängen där ägretthäger häckar. :: :: På baksidan av foto står: ''Silverhäger, på grund av förföljelse i anledning av ens dyrbara prydnadsfjädrar numera ytterligt skygg nu försiktig, ej m..are skygg än en trana, t.ex. vågar numera aldrig fiska annat än antingen på fullkomligt fritt vatten i yttersta Dujeperdeltat, i grunden i närheten av sandbankarna eller om det sker i närheten av vegetation får denna ej vara högre än att han när han sträcker halsen har fullt fri utsikt åt alla håll. (de på ungefär 300 meter avstånd liggande vassbankarna är den innersta platsen som dessa fåglar våga ?) :: :: Se fotonr. 159-166.'
'Bo med 2 st ägg av skrattmås, i vatten. :: Text på baksidan: ''Ett skrattmåsbo av den bastanta typ som årets höga vattenstånd nödvändiggjorde. Sjöns ca 75 par skrattmåsar funno i år inget tillräckligt stort område att häcka samlade på. De fingo häcka i småsamhällen på de små öar som buros upp av kaveldunets och kolvassens rotsystem. Bona gungade rätt försvarligt i vågsvallet och flera av dem ramponerades och äggen rullade ut. Samma öde rönte en kull vipägg som placerats i ett på så sätt tömt skrattmåsbo.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 2305-2346.'
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Bilden visar skäggdoppingens bo med 4 ägg, varav de 2 översta äro övertäckta med boet våta ruttna stjälkar samt de 2 nedersta vita. På bilden syns vatten runt reden. :: Det låg på västra sidan av Tysslingen invid en dybank, där jag såg träcken från de många ungsvanorna.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
'Fågelholk i träd sedd ovanifrån med bo av svartvit flugsnappare med 6 st ägg. Se även fotonr. 4540:14 och 23. :: :: Text på baksidan av fotot: ''Bilden är tagen på 60 cm avstånd på svartvit flugsnapparboet med de 6 st ljusblå fullruvade äggen och man ser hur vackert honan vävt samman boet med torra grässtrån. Man ser på fotografiet, dels vatten runt en fantastisk undervegetation, dels solstrålar på boet och äggen. En mängd sångfåglar sjöngo för fullt inklusive tal- och koltrasten.'' :: Ingår i serie med fotonr. 4540:1-24.'
Utgrävning av schakt G på och nedanför den sydvästra sluttningen av borgkullen vid Rumlaborg i Huskvarna är i full gång. Tvärs över schaket syns en rad med pålar. Huskvarna hembygdsförening bedrev utgrävningar vid borgen mellan åren 1931 och 1942 och vid de olika undersökningarna framkom rester efter pålrader på flera platser längs med borgkullens sidor. Pumpen vid schaktets bortre kant behövdes för att pumpa bort inträngande vatten från schaktet. Det var en handdriven diafragmapump inlånad från Huskvarna stad. Närmast till vänster i bild finns projektledaren Georg Sahlströms närmaste man, fil. kand. Gunnar Hellman i studentmössa. Övriga deltagare var elever från Huskvarna samrealskola samt Jönköpings högre allmänna läroverk, samt en arbetare från Huskvarna stad.
Förmodligen bryggeriets personal i någon form av avtackningsseremoni. Fotografens ant: Karlstads Bryggeri. Karlstads Bryggeri AB var ett av de äldsta industriföretagen i staden. Under 1840-talet flyttade en färgare, E. C. Francke, till staden och anlade ett mindre bryggeri för svensköl. Detta bryggeri kom att bilda grundvalen till industrianläggningen. Det dröjde dock till 1896, då direktör Albert Egnell inträtt som bolagets bryggmästare som rörelsen utvecklades till ett företag av större betydenhet. Bryggeriet tillverkade på 1940-talet malt, maltdrycker, vatten och läskedrycker. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Besökare som deltar vid invigningen av Fagereds natur- och kulturstig i Lindome år 2008. Museitekniker Sven-Åke Svensson, klädd i röd jacka och blåjeans, står och bevakar elden där en stor järngryta hänger i en träställning ovanför. På flera ställen står spänner med vatten. Personer i närheten äter ur små skålar och längst ner ses handgjorda dryckeskärl av trä. Fagered bjuder på kommunens bäst bevarade järnåldersmiljö. Här finns rester av en gammal hålväg, spår av äldre jordbruksmark och ett 40-tal gravar. Relaterade motiv: 2024_1300 - 1308.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.