Förmodligen bryggeriets personal. Fotografens ant: Karlstads Bryggeri. Karlstads Bryggeri AB var ett av de äldsta industriföretagen i staden. Under 1840-talet flyttade en färgare, E. C. Francke, till staden och anlade ett mindre bryggeri för svensköl. Detta bryggeri kom att bilda grundvalen till industrianläggningen. Det dröjde dock till 1896, då direktör Albert Egnell inträtt som bolagets bryggmästare som rörelsen utvecklades till ett företag av större betydenhet. Bryggeriet tillverkade på 1940-talet malt, maltdrycker, vatten och läskedrycker. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Från 299 kr
Interiör från Karlstads Bryggerie AB. Karlstads Bryggeri AB var ett av de äldsta industriföretagen i staden. Under 1840-talet flyttade en färgare, E. C. Francke, till staden och anlade ett mindre bryggeri för svensköl. Detta bryggeri kom att bilda grundvalen till industrianläggningen. Det dröjde dock till 1896, då direktör Albert Egnell inträtt som bolagets bryggmästare som rörelsen utvecklades till ett företag av större betydenhet. Bryggeriet tillverkade på 1940-talet malt, maltdrycker, vatten och läskedrycker. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Interiör från Karlstads Bryggeri AB med stora kärl. Karlstads Bryggeri AB var ett av de äldsta industriföretagen i staden. Under 1840-talet flyttade en färgare, E. C. Francke, till staden och anlade ett mindre bryggeri för svensköl. Detta bryggeri kom att bilda grundvalen till industrianläggningen. Det dröjde dock till 1896, då direktör Albert Egnell inträtt som bolagets bryggmästare som rörelsen utvecklades till ett företag av större betydenhet. Bryggeriet tillverkade på 1940-talet malt, maltdrycker, vatten och läskedrycker. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Verksamheten vid det år 1934 grundade Marieborgs folkhögskola har utvecklats från herrgårdsanläggningen som sedan 1760-talet står invid Bråvikens inre vatten i Norrköping. Den forna herrgården ger skolan prakt men även ett underhållsbehov med särskilt ansvar, i synnerhet efter att gården byggnadsminnesförklarades 1971. Kort före och oberoende av beslutet önskade skolans styrelse utreda kostnaden för en välbehövlig fasadrenovering. Här en bildserie från en första besiktning i mars 1971.
Vidöstern är en sjö i Ljungby kommun och Värnamo kommun i Småland och ingår i Lagans huvudavrinningsområde. Sjön är 44 meter djup, har en yta på 42,6 kvadratkilometer och befinner sig 143 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Lagan (Härån). Vid provfiske har en stor mängd fiskarter fångats, bland annat abborre, braxen, gers och gädda. Vidöstern är en långsmal sjö och ån Lagan rinner igenom sjön. Sjön har ett näringsrikt vatten och har ett bra bestånd med gös, gädda, abborre, och vitfisk.
Nya Teaterhuset byggs upp 1997 - 1998. En bild inomhus på två personer som sitter på knä och arbetar med byggnation. Den ena personen håller en stor bräda i händerna. Framför personerna ligger det många lösa plankor, och på plankorna finns en cirkelsåg. På golvet ser man ett vattenpass, en hammare och en måttstock. På sidan på en bjälke står det fleratalet Coca-cola flaskor som är fyllda med troligtvis vatten.
Ark med tre monterade foton och text: "Husen nära kajakhamnen. De är enfamiljshus. De rör som sticker ut på dessa tre hus är avlopp. (Jfr Gotlandshusen.) Bostadsbyggandet är subventionerat på Grönland. Man får lån på hela beloppet och visst är avdragsgillt. I gengäld uppförs husen efter standardtyper. Man eldar med kol i de grönländska kakelugnarna. Man hämtade vatten i spänner i ett grönt tapphus som vi såg på vägen mellan kajakhamnen och kyrkan."
Schakt G utvidgas åt väster mot den gamla landsvägen. Foto taget i samband med de arkeologiska undersökningarna vid Rumlaborg i Huskvarna sommaren 1942. Centralt i bilden syns en rad med stolpar. För att få med fortsättningen av denna stolprad fattades beslut om att utvidga schaktet åt väster. I förgrunden syns röret till en diafragmadriven handpump som var nödvändig för att undersökningen av schaktet skulle gå att geomföra med tanke på inträngande vatten från Huskvarnaån.
Den inre vallgraven vid Rumlaborg i Huskvarna är färdigutgrävd i augusti 1932. Vid undersökningen av vallgraven påträffades bl.a. timmerrester och en halv stockbåt med medeltida datering. Fotot togs i samband med arkeologiska undersökningar vid borgen och undersökningen av vallgraven blev möjlig med hjälp av en elektrisk pump som pumpade bort vatten, samt tack vare att en spåntvägg hade uppförts tvärs över vallgraven mot Huskvarnaån. Föregående foto visar samma vy efter att spåntväggen tagits ner och pumpen slutat gå.
Noraskola brinner 18 februari 1966 Det brinner i en skola i Nora en vinterdag. I bildens bakgrund har brandsoldater riktat en brandspruta mot byggnadens tak för att försöka släcka elden med vatten. Grupper med skolelever står i snön på skolområdet och tittar på. Till höger i bakgrunden av bilden syns en kyrka och en lyftkran. I förgrunden av bilden står en bil med ett antal personer i. Till vänster syns en cykel som ligger i snön.
Missionsreportage 8 april 1967 En kvinna sitter i en fåtölj i ett rum. Hon är klädd i en ärmlös ljus blus, ljus kjol och mörka tofflor med hög klack. Till höger om henne sitter tre kostymklädda herrar: två i svarta kostymer och en i ljus kostym. De har även vita skjortor och mörka slipsar på sig. En bär även väst under kostymen. Ett bord med vit duk på står mellan dem. Även en vas med vatten och växtkvistar i står på bordet.
"Slutligen tog vi vägen om Västra Ingsjön för att titta på isfiskare och skridskoåkare. Men folk i trakten hade tydligen bättre vett än denna tidnings reporter. Inga människor syntes till. Isarna är inte säkra ännu, så vi passar på att uppmana till försiktighet. Fågellivet i sjön är emellertid stort så tiden fördrevs med att småprata med de vackra fåglarna som simmade omkring vid utloppets öppna vatten." År 1985. För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Fässberg 1:34, Fässberg Västergården 1, i Fässbergs by, Mölndal, på 1970-talet. Gården var då en av Västsveriges största producenter av isbergssallad. Man odlade sallad fram till 1987. Salladen krävde mycket vatten! Anläggning av bevattningsmagasin för att kunna vattna salladen. I bakgrunden syns Västerberget och ”Lilla Fässbergsdalen” med Fässbergsåsen till höger. Idag är jordbruksmarken utarrenderad och huvudsysslan på gården är uthyrning av glas, porslin, möbler och tält.
Utflykt vid Kungsbackaån. Vuxna och barn sitter på en bro som går över Lindomeån. På den tiden fanns en gångbro över ån och ibland badade man där om det fanns tillräckligt med vatten. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Gävle - Dala Järnväg, GDJ N3 64 På grund av de små vändskivorna vid GDJ levererades dessa massiva lok, som är i dag körbara museilok. Tillverkad av: AB Svenska Järnvägsverkstäderna i Falun 1930. Tillverkningsnr.: 359 Längd: 16,9 m. Ångtryck: 14 kg/cm* Mat. vikt: 58,6 tons Tjänstevikt: 64,8 tons Tendervikt: 13,5 tons DrivhjulsØ: 1,35 m. Kol: 4,7 tons Vatten: 13,8 m* Hastighet: 50 km/h Antal: 6 stk. Gävle - Dala Järnväg. Vid järnvägsspåret mellan Falun och Storvik.
Gårdsinteriör. Längst bort i huset mitt för vagnarna i den öppningen, som syns där, var en brunn. En gång drunknade en man där. Det går en källåder genom alla fastigheterna på denna sidan torget. På Thulinstomten, som är nästa tomt, var också en brunn. På Flygarns, som ligger på andra sidan brandgatan från torget, var även en brunn. Det var gott, men lite vatten i de brunnarna.
Telefonisterna fortsätter sitt arbete vid växelborden trots skadorna efter branden i fastigheten. En presenning är spänd över arbetsplatsen för att inte vatten, från släckningsarbetet, ska skada växeln. Klockorna, som hänger på rad, visar hur många perioder samtalen varat. Kvinnorna har en telefonlur hängande intill örat. Från vänster: okänd, Alice Ståhl och Britt Johansson. Televerket låg på Nygatan. Läs om Telefonen i Arboga och branden på Televerket 1956 i Arboga Minnes årsbok 1993.
Stadsfullmäktige på rundresa i staden. Från vänster: Mannen som pekar med hela handen, är okänd. Mannen i hatt är Folke Pettersson (folkpartist). Mannen i keps är Börje Eriksson, stadsarkitekt. Kvinnan i sjalett är okänd. Mannen bakom henne är okänd. Han med glasögon är Anders Gernant (centerpartist). Intill honom står Bror Gustavsson som är ordförande i skolstyrelsen (socialdemokrat). Längst till höger ses kommunalrådet, Nils Brodin (socialdemokrat) De besöker en byggarbetsplats. En bassäng med vatten. Cementplattor, bräder och grushögar i skogen. Bilar i bakgrunden.
En grupp om närmare tjugo män samlade ovanpå och intill en koniskt uppbyggd vedstapel, sannolikt en kolmila. Männen är uppställda för fotografering och bär mörka kostymer, arbetskläder, hattar och kepsar typiska för sekelskiftet 1900. Några sitter högst upp på milan medan andra står längs sidorna och vid marken. I förgrunden syns fyra metallhinkar, möjligen avsedda för vatten i samband med kolningen. I bakgrunden framträder en större byggnad samt en kyrkspira, vilket antyder att platsen kan ha legat i anslutning till en bruksmiljö eller by. Bilden förefaller dokumentera ett arbetslag i samband med träkolstillverkning på landsbygden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.