Bild 1_ Familjebild. Makarna Johan Berntsson och Hilma Berntsson samt deras barn. Stående fr v Åke Berntsson, Bror Berntsson, Anna Börgeson, Signe Karlsson, Gerd Larsson och Arne Berntsson. Sittande fr v Elin Höök, Linnea Börjesson, makarna Hilma och Johan Berntsson, Arvid Berntsson och Anders Berntsson. Stående i mitten lilla flickan Elvy Mann (dog ung). Bild 2: porträtt av Hilma och Johan. Se även Övrig information (intern).
Från 299 kr
Thure Elgåsen. f. 26/6-1910. d. 6/9-1985. Tivedenkännare, konsthantverkare, scoutledare och hembygdsföreningsman. Övrig information se personarkiv i Väster- götlands museum, Skara. Kjesäters folkhögskola och ledarutbildningsinstitut är beläget i Kjesäters slott (uppfört 1870, ritat av J.F. Åbom), Vingåkers kommun, och startade sin verksamhet 1964. Huvudman är Svenska Scoutförbundets Kjesäterstiftelse. Vid skolan ges allmänna kurser, även för begåvningshandikappade, professionell ledarutbildning och kortare arrangemang, t.ex. konfirmationsläger. K. är centrum för Svenska Scoutförbundets utbildningsverksamhet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=225809
Lappland, Lapporten taget från Njullafjället Foto: juli1903. 2001-03-07 PS. Abisko nationalpark, nationalpark i n.v. Lappland; 7 700 ha, inrättad 1909. A. består av en björkskogsklädd dalgång med rikt blommande fjällängar samt fjället Njulla (1169 m ö.h.). Abiskojokk, som rinner genom dalen, bildar en djupt nedskuren, ca 2 km lång kanjon med en serie vattenfall. Utsikten från Njulla över Torneträsk och fjällpasset Lapporten hör till sevärdheterna. Ett naturum med information om parkens natur finns i Abisko. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=107240
Lappland. Abiskojokk. 2001-03-07 PS. Abisko nationalpark, nationalpark i n.v. Lappland; 7 700 ha, inrättad 1909. A. består av en björkskogsklädd dalgång med rikt blommande fjällängar samt fjället Njulla (1169 m ö.h.). Abiskojokk, som rinner genom dalen, bildar en djupt nedskuren, ca 2 km lång kanjon med en serie vattenfall. Utsikten från Njulla över Torneträsk och fjällpasset Lapporten hör till sevärdheterna. Ett naturum med information om parkens natur finns i Abisko. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=107240
Lappland. Abiskojokk. Foto: juli 1903. 2001-03-07 PS. Abisko nationalpark, nationalpark i n.v. Lappland; 7 700 ha, inrättad 1909. A. består av en björkskogsklädd dalgång med rikt blommande fjällängar samt fjället Njulla (1169 m ö.h.). Abiskojokk, som rinner genom dalen, bildar en djupt nedskuren, ca 2 km lång kanjon med en serie vattenfall. Utsikten från Njulla över Torneträsk och fjällpasset Lapporten hör till sevärdheterna. Ett naturum med information om parkens natur finns i Abisko. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=107240
Lappland, Njullafjället sett från Björkliden hållpl. 2001-03-07 PS. Abisko nationalpark, nationalpark i n.v. Lappland; 7 700 ha, inrättad 1909. A. består av en björkskogsklädd dalgång med rikt blommande fjällängar samt fjället Njulla (1169 m ö.h.). Abiskojokk, som rinner genom dalen, bildar en djupt nedskuren, ca 2 km lång kanjon med en serie vattenfall. Utsikten från Njulla över Torneträsk och fjällpasset Lapporten hör till sevärdheterna. Ett naturum med information om parkens natur finns i Abisko. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=107240
En samling ungdomar tågar förbi huset Kvarnbygatan 43 vid Gamla Torget i Mölndal, 1970-tal. Huset var tidigare Mölndals stadshus, sedermera musikskola. Till vänster ses även del av huset Kvarnbygatan 41, tidigare brandstation och garage för polisbilar, numera Mölndals målarskola. Några av ungdomarna verkar ha glitter i håret och någon bär en tomtedräkt. En gran är placerad på torget. För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Tre estländska textilarbeterskor, systrarna Asta, Saida och Wilma står framför August Werners fabrik i slutet av 1950-talet. I bakgrunden till höger skymtas Wilmas lille son. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Saida och hennes tre estländska väninnor, 1944. I bakgrunden syns August Werners fabrik där de unga kvinnorna fick arbete. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Dans i färgeriet på Luciadagen. Detta var en årlig tradition och en av arbetslokalerna gjordes då om till dansgolv. Slutet av 1940-talet. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Kanalrensning av estländska män år 1955. Kanalen (Lindomeån) rensades från färg och annan smuts en gång om året. Fabriken (August Werner) stängdes under tiden. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Estländska män rensar kanalen i Lindomeån år 1955. Närbild från kanalrensningen utförd av män som i vanliga fall arbetade i färgeriet. Se föregående foto: 2002_0961. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
"Slutligen tog vi vägen om Västra Ingsjön för att titta på isfiskare och skridskoåkare. Men folk i trakten hade tydligen bättre vett än denna tidnings reporter. Inga människor syntes till. Isarna är inte säkra ännu, så vi passar på att uppmana till försiktighet. Fågellivet i sjön är emellertid stort så tiden fördrevs med att småprata med de vackra fåglarna som simmade omkring vid utloppets öppna vatten." År 1985. För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Campare vid Åby camping i Mölndal, år 1984. "Vi är ute med husvagn för första gången, berättar Tommy, Monica och Jimmy Olofsson från Hälsingborg, så något att jämföra med har vi inte, men det känns bra här på Åby. Vi har tänkt stanna några dagar och kommer att besöka Liseberg. Men även Mölndalsbro, simhallen och Gunnebo slott är tänkbara komplement till det stora nöjesäventyret." För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Campare vid Åby camping i Mölndal, år 1984. "Jon Are Santorv och Bjarte Henanger, två killar från Bergen på hemväg från semester i Danmark. - Vi anlände till campingen strax före stängningsdags, säger de. Trötta som vi var passade containerstugan oss som hand i handske. Vi orkade inte med tält och sovpåse just då, tyckte de, medan de gned sömnen ur ögonen." För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Campare vid Åby camping i Mölndal, år 1984. "- Vi håller på att greja med strömtillförsel, gasol och mat, skrattar äktaparen Mortensen från Tromsö och Myrbakk från Fredrikstad. - Och jag har gjort misstaget att kontakta mitt företag på första semesterdagen, säger Torbjörn Myrbakk. Affärsvänner från Japan väntar där hemma, så jag får ta första flyget till Norge och sedan via flyg försöka hinna ifatt de andra i Köpenhamn." För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
"Börje Friberg har ett förflutet som högbåtsman inom Kungliga flottan. - Jag har bott här i Lindome i många år. Jag trivs bra och tycker centrum är bra, säger han. Men det har blivit för jobbigt med hus och trädgård, så jag funderar faktiskt på att flytta till lägenhet i centrala Göteborg. Svårigheten är att hitta något, som passar." År 1984. För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
"Anna Ivarsson från Hällesåker är på snabbvisit i Lindome centrum och tycker visst att det är bra. - Hon poängterar emellertid att när det gäller matvaror handlar hon också hos Enelunds i Hällesåker. Skola, bibliotek, apotek, vårdcentral och alla andra serviceinrättningar är för det mesta koncentrerade till centrum, så det blir allt till att göra ett och annat besök i centrum också." År 1984. För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
En Estländsk pojke står i snön framför textilarbetarnas (August Werners) bostäder i Lindome. Idag är husen rivna. Bilden är tagen på 1950-talet. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Disponentvillan (senare: Baltvillan) gjordes om till bostäder åt de estländska arbetarna och där bodde som mest 5-6 familjer samtidigt. Här leker barnen i sandlådan som står utanför villan, slutet av 1950-talet. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.