Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety Matches" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)
Från 299 kr
Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Flaming Light" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)
Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra Tändsticks-fabrik, impregnerade säkerhets-tändstickor" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)
Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets-tändstickor" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)
Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets/tändstickor" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)
Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three stars Safety Matches" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)
Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Two Stars Safety Matches" Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin.. Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder. Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)
'Monterad vit räv. :: :: Text till bilden: ''Hvita räfven eller Fjellrackan är ej känd för att vara så slug som den röda räfven. Den finnes i nordliga länder af både gamla och nya verlden, till och med på Spitsbergen. I Skandinavien förekommer han i synnerhet i fjellbygderna, långt upp vid den ständiga snön, men under vintren stöfvar han ned åt bygden och har till och med ofta skjutits i landets sydligaste delar. Han lefver af fogel och små däggdjur och skall till och med hålla tillgodo med grodor. I så kallade Lemmelår mår han särdeles väl, ty dessa smådjur äro för honom en kär spis. Han blir i sistnämda afseende nyttig för nybyggaren i fjellbygden, men då skinnet af fjellrackan, ej är stort värderat, är ej derpå mycket att förtjena.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
Bild 1 Glommakraft En grupp kreativa människor med anknytning till Glommen har sedan några år haft en återkommande utställning. Den har kunnat ses i Glommens samlingslokal. Konstnärer, fotografer, hantverkare, författare i samarbete med Glommens Samhällsförening. Bild 2 Förberedelser in i det sista. Bengt Johansson och Käte Laurent. Bild 3 Lena Björnquist hänger sina akvareller med strandmotiv. Bild 4 Halsband av klor från egenfångade krabbor såldes av Lars Wikander. Bild 5 Ordföranden i Glommakraft 2009, Bengt Winblad, hälsar välkommen vid vernissagen. Bild 6 Trubaduren Bengt X underhöll med sköna visor vid invigningen av årets Glommakraft. Bild 7 Museichefen Debbie Thompson invigningstalade och öppnade utställningen.
Närbild, fotad från höger, av bostadshusets vitmålade träfasad, två våningsplan med var sitt fönster med roströda karmar, ventiler och två porslins-isolatorer till el-/telekabel (se 2024_1532), Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. Nedanför porslins-isolatorerna sitter/hänger en avklippt kabel. Till höger ses en del av trädgården med buskar och ett fruktträd. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Vänster hörna av ett tapetserat rum med en stängd ljusgrå innerdörr, Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. På dörren samt framför den, står ett bord med diverse saker till försäljning. På väggen till höger sitter A4-bilder av tecknade kvinnor samt en skoaffisch. Nedanför hänger två plagg på en trästång. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Närbild i ett kök (se 2024_1482) på taklampa, köksbord och fönster, Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. På bordet står diverse köksföremål. I fönstret hänger en röd/vit kappa och utanför ses grönskande buskar. På väggen till höger sitter ett väggur av äldre modell. En dörröppning skymtar bredvid. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Höger hörna av ett gråmålat rum, Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. Till vänster ses ett fönster med en halvt neddragen rullgardin. Rakt fram står två vinröda fåtöljer med armstöd av trä. På väggen hänger ett par tavlor, ett par spegellampetter samt ett A4-ark med prisinformation. Framför fåtöljerna står ett uppdukat bord med fika. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
En gråmålad vägg i en hall, med en väggmonterad liten hylla som sitter under en väggspegel (se 2024_1463), Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. På hyllan sitter en nallebjörn. Till vänster om hyllan hänger en plastpåse med EPAs gröna logo tryckt på påsen. Till höger finns en innerdörr. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.