Vinter, 1958. "Sista halvan av december var vädret mycket växlande. Dagarna före jul rådde blidväder och all snön försvann. På juldagen kom den dock tillbaka och låg kvar över resten av helgen, men innan året gått till ända var den åter försvunnen"
Från 299 kr
Stående t.v. Johan Axelsson f. 1896-10-27 i Kville d. 1983-10-25 i Vänersborg. Johan utflyttade till Vänersborg 1917, och 1918 till Elinslund 2, Blåsut. Arbetade som cementarbetare vid Trollhätte kanalverk (Brinkebergskulle). Johan var aktiv socialdemokrat och kom bl.a. att bli engagerad i Folkets park och Folkets hus i staden. Johan var gift med Ellen f. 1896-05-04 (född Eriksson).
VGJ sjukhuståg, interiör (Västergötland - Göteborg - Järnväg) Begreppet var sjuktransporttåg, man konstaterade mycket snabbt att operationer var inte lämpligt att utföra på ett rullande tåg, utan detta gjordes nog bara i yttersta nödfall. Varje brigad hade ett tilldelat sjuktransporttåg som kunde evakuera skadade till lasarett som inte låg i en krigszon
Knutby var en av Länna - Norrtälje Järnväg, LNJ största och viktigaste stationer. Till vänster ses stationskarlarna, till höger om damerna står stinsen Joel Karlsson och till höger om honom ser vi stationsskrivaren. En stationsskrivare var placerad i Knutby, man kunde såvis enkelt nå alla banans stationer när någon station behövde assistans med tågklarering och expeditionsgöromål. T ex vid sjukdomsfall.
VGJ sjukhuståg, interiör Begreppet var sjuktransporttåg, man konstaterade mycket snabbt att operationer var inte lämpligt att utföra på ett rullande tåg, utan detta gjordes nog bara i yttersta nödfall. Varje brigad hade ett tilldelat sjuktransporttåg som kunde evakuera skadade till lasarett som inte låg i en krigszon
Lokomotivångaren Svanen var ett ångmaskindrivet fartyg. Det var faktiskt en blandning av ångslup och ånglok. På bilden syns förmodlingen ett 70-tal medlemmar av Teknologföreningen i Borås på färd med Svanen år 1892. Ångaren är på väg upp ur Viskan för att göra en sväng runt vattenfallet vid Ålgården och därpå fortsätta sin vattenfärd till Öresjö. I fören står konstruktören själv, Carl Jacob Magnell.
Stins Paul Gordh Under tiden 1936-1945 var Paul Gordh stins på Västra Stambanan. Paul var även stins i Kattarp och Flen vid olika tidsperioder. Västra stambanan är järnvägslinjen som förbinder Sveriges två största städer, Stockholm (ursprungligen Stockholms södra) och Göteborg. Banan passerar längs sin sträckning följande tätorter: Södertälje, Flen, Katrineholm, Hallsberg, Laxå, Töreboda, Skövde, Falköping, Herrljunga och Alingsås.
VGJ sjukhuståg, interiör (Västergötland - Göteborg Järnväg) Begreppet var sjuktransporttåg, man konstaterade mycket snabbt att operationer var inte lämpligt att utföra på ett rullande tåg, utan detta gjordes nog bara i yttersta nödfall. Varje brigad hade ett tilldelat sjuktransporttåg som kunde evakuera skadade till lasarett som inte låg i en krigszon
Allan Jeansson med familj. Allan var son till Ernst Jeansson, som i sin tur var son till grosshandlare Johan Julius och Emma Jeansson. Allans fru heter Erica och sonen heter Björn. Från vänster: Erica Jeansson, född Pohle. Björn jeansson, född 1916. Allan Jeansson.
Enligt text på fotot: "Michaelsdag den 5 oktober 1924 cykla Clara, Lisa och jag till Tanums kyrka där vi övervar gudstjänsten. Foro sedan vägen om Hede till Grebbestad å Besökte därvid Greby gravfält och kyrkogården i Grebbestad. Vädret var något mulet men ändå godt. Här synes huset där jag bodde när jag var vid folkhögskolan".
Nyårsfirande år 1949-1950 hos Linderberg på Småstugegatan i Jönköping. Utklädda är Lilian och Enar Hansson från Jönköping. Lilian var med i Jönköpings Revysällskap och ledde baletten i Ingvar Fältskogs revyer. Käppen som Enar har i handen var hans stöd efter en olycka vid 28 års ålder.
Herman Hjorton (1869-1923) föddes i Kvillinge, Östergötland. Han studerade medicin i Uppsala och blev legitimerad läkare 1903 och öppnade samma år en praktik i Huskvarna. Dr Hjortons pulver var först och främst var mot värk. Ett pulver som piggade upp och gav nya krafter vid arbetsplatsen i början av 1910-talet. Det kallades för Dr. Hjortons pulver och såldes receptfritt på apotek.
Japansk gentleman på cykel. Denne man var en vän till fabrikör Otto Maresch. När han var på besök i Trelleborg använde Otto Maresch honom i en omfattande reklamkampanj för färgfabriken Gleitsmanns varor. Bilderna sägs föreställa företag i Japan och man ser tydligt på bilderna att färgertunnorna de har investerat i kommer från Gleitsmann. Reklamkampanjen fick mycket uppmärksamhet över hela landet.
Stridsvagn 74 utanför smörjhallen vid Lagnögaragen. 608 Kolam från Virsbo på framskärmen. Overallen vi bar var svart, till skillnad från arméns mekanikeroverall som var blå. Sen bar vi "Pansarbasker", inte stridsvagnsmössa som den egentligen hette. Milregnr: 581 PS: 581 räknar jag som "min" vagn under vpl. /P-O Rosén
113 Ohlsson. Overallen vi bar var svart, till skillnad från arméns mekanikeroverall som var blå. Sen bar vi "Pansarbasker", inte stridsvagnsmössa som den egentligen hette. Här bär vi stridspackning med stridssele, hörlurar och strupmikrofoner. PS: 581 räknar jag som "min" vagn under vpl. /P-O Rosén
Utanför smörjhallen vid Lagnögaragen. Eriksson, 426 Gabrielsson och 804 Eriksson. Overallen vi bar var svart, till skillnad från arméns mekanikeroverall som var blå. Sen bar vi "Pansarbasker", inte stridsvagnsmössa som den egentligen hette. PS: 581 räknar jag som "min" vagn under vpl. /P-O Rosén
Strängnäs 1934 Kapten Pehr Erik Malmström Född: 1888-02-20 Jakob och Johannes, Stockholm Död: 1969-03-29 Hedvig Eleonora, Stockholm M. var utbildad lantmätare och ritade hela vägnätet vid regementets nybyggnad i Strängnäs. Längs vägen mot Lötgärdet står en liten minnessten märkt "Pehr Eriks väg". Dottern Elisabeth Malmström 1925-2010 var sjuksköterska vid regementet fram till pension (några år vid Ing 1 Almnäs).
Utanför smörjhallen vid Lagnögaragen. 804 Eriksson, 426 Gabrielsson och 113 Ohlsson. Overallen vi bar var svart, till skillnad från arméns mekanikeroverall som var blå. Sen bar vi "Pansarbasker", inte stridsvagnsmössa som den egentligen hette. Här bär vi stridspackning med stridssele, hörlurar och strupmikrofoner.
Utsikt över kaserngården från Livkompaniet. I den stora byggnaden (by 009) var vänstra delen matsal, mittendelen kök på nedre våningen och bastu på övervåningen, högra delen gymnastiksal. Eftersom kasernerna saknade varmvatten (utom kasern 4, ombyggd 1963) så var bastun mycket populär. På gaveln står två "valpar" (Pltgb 903) parkerade.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.