Övedsklosters slott
Från 299 kr
Vykort, "Sannarps gård i Heberg." Godset har medeltida anor. I början av 1400-talet ägdes gården av stormannen Åke Axelsson-Thott på Hjuleberg. Omkring 1570 bildades godset Sanderup, som betyder nybygge på sandig mark utav Cortis Clausen-Thott, sonson till Axelsson. Under åren utvidgades gården och 1580 fick den sätesrättigheter. Efter hans död 1611 drev änkan gården vidare och efter hennes död deras döttrar. Den äldre mangårdsbyggnaden ses till höger och 1902 uppförde dåvarande ägaren Michael Aagaard Treschow flygeln som ses till vänster. Den innehöll 18 rum, två bad och fem wc och revs 1950.
Claes Egnell hade som son till Linköpings borgmästare rimligtvis goda förutsättningar i livet. Likväl visade han på handlingskraft när han ensam och endast nyss fyllda 20 år tog över arrendet av gården Stora Grönhögs 2 mantal i Furingstad. Hösten 1876 tog han nästa steg och blev enskild ägare till gården Eriksberg i Kvillinge. Efter ett kort nedslag i Kuddby köpte han år 1880 den större gården Skäggestad i Törnevalla. Där gift 1883 med Helena Amalia Ottilia Vesslien (1853-1944), bördig från Dagsberg och ägare av Ravnäs säteri i Konungsund. Paret flyttade till säteriet 1895 och framlevde där till respektives död. Här porträtterad i Norrköping omkring 1865.
Vrå gård i Vallda. Bostadshus med glasveranda och ekonomibyggnad till vänster. Vid trådstaketet i förgrunden pågår häckklippning via stege. När fotografiet togs ägdes gården av Arvid och Josefine Källberg. De hade sonen Arnold (f. 1927). Gården var Josefines hem och kvar bodde även Josefines syster Bernhardina Andersson och fosterbror Torsten Andersson. Föräldrarna hette König och Augustina Andersson (f. Pettersson), vilka i sin tur övertagit den efter hennes föräldrar Magnus (f. 1818) och Maja Johanna Pettersson (f. Carlsson 1816). Gården var i släktens ägo fram till 2013. (Se även bild G8369).
Trots att gården var liten, hade man omfattande ekonomibyggnader. Denna ladugård har troligen två kohus och ett stall, samt lada och tröskhus med tillbyggd vedbod. Ladugården kan vara uppförd 1897. Från ungefär 1880 var det brukligt med ett foderloft, vars väggar var i sten likt fähusdelarna under. De korsspröjsade fönstren är typiska för tiden, liksom spåntaken som slog igenom då. Här har man täckt spåntaket med papp i lodstående vådor, vilket var vanligt i början på 1900-talet. Oskar Jakobsson, 45 år detta år, var måg på gården, gift med dottern Maria Lorentina, 46 år och ägare till gården mellan 1899 och 1943.
Hörntomten vid Nygatan-Bokhållaregatan i Linköping var med sitt centrala läge sannolikt bebyggd redan under medeltiden. Några detaljer om detta är dock inte kända, först i slutet av 1600-talet redovisar källor att gården då tillhörde rektorn och sedermera kyrkoherden Botvid Gladhem. Oavsett hur tomten då disponerades brann gården ned vid stadsbranden 1700. Bildens hus ger intryck av att ha uppförts vid 1700-talets mitt och hade därmed troligtvis slottsbokhållare Petter Schenling som byggherre. Under alla omständigheter kom gården länge att benämnas som den Schenlingska. Vid tiden för bilden, 1929, var byggnades bästa tider emellertid förbi och 1931 var den riven.
Gården kan vara "Storåkers" i Hå. Mannen till vänster på bron är son i gården, Anders Ryjtermark. Han reste över till Amerika i unga år. Mannen till höger är troligen en bror till Anders, Jonas och hans familj som blev kvar på gården. En syster till bröderna, Marta, blev gift med Nils Andersson och flyttade till "Kvarnåkers" i Hällbo. De fick några barn tillsammans innan Marta dog i barnsäng när hon fick dottern Elsa, född 1912. När Elsa var 16-17 år fick hon åka till Amerika och stanna hos morbror Anders och moster Lydia eftersom dom var barnlösa. Hon blev sedan kvar i Amerika. Även hon dog i barnsäng, 1937.
Omkring år 1700 skattköptes Araby av landssekreteraren Anders Malmén därefter var medlemmar av släkterna Unge, Silfvander, Hederstierna och Wrede ägare till gården. 1888 köpte grosshandlaren J.E. Berg i Växjö gården och lät uppföra en huvudbyggnad i slottsstil. Huset var i två våningar med tinnar, torn och glasverandor. På taket fanns en kupolliknande lanternin. 1938 lät dåvarande ägaren, Nils Bertil Aschan, skala bort utsmyckningarna och delar av huset. Växjö kommun köpte gården 1959. Ett naturreservat på 14 hektar bildades 1971. Idag ägs herrgården och berörd mark av Växjö Golfklubb
Herrgård, Skeda. Gården Skeda var från början av skattenatur men upphöjdes till frälse 1623, då den förvärvades an Anders Grip-Gyllengrip. Den reducerades till kronan 1691 eller 1692 och skatteköptes sedermera samt innehavdes länge av bönder. Sedan gården 1824 förvärvades av Johan Fredrik Freidenfelt fick den åter herrgårdsstatus. Efter Freidenfelts död 1841 förvärvades gården av hovjunkaren Carl Gustav Theodor Hedenstierna. Tidigare ägare till Sälleberg gård (1836-1842). Bosatt på Skeda 1843-1854. Han var far till den legendariska redaktören för Smålandsposten, Alfred Hedenstierna, "Sigurd". Född på Skeda 12/3 1852 död Stockholm 12/10 1906.
Omkring år 1700 skattköptes Araby av landssekreteraren Anders Malmén därefter var medlemmar av släkterna Unge, Silfvander, Hederstierna och Wrede ägare till gården. 1888 köpte grosshandlaren J.E. Berg i Växjö gården och lät uppföra en huvudbyggnad i riktig slottsstil. 1938 lät änkan efter dåvarande ägaren, fänriken Nils Bertil Aschan, skala bort utsmyckningarna och delar av huset. Den stenfot som syns idag är rester av det stora huset. Växjö kommun köpte gården 1959. Ett naturreservat på 14 hektar bildades 1971. Idag ägs herrgården och berörd mark av Växjö Golfklubb.
Omkring år 1700 skattköptes Araby av landssekreteraren Anders Malmén därefter var medlemmar av släkterna Unge, Silfvander, Hederstierna och Wrede ägare till gården. 1888 köpte grosshandlaren J.E. Berg i Växjö gården och lät uppföra en huvudbyggnad i riktig slottsstil. 1938 lät änkan efter dåvarande ägaren, fänriken Nils Bertil Aschan, skala bort utsmyckningarna och delar av huset. Den stenfot som syns idag är rester av det stora huset. Växjö kommun köpte gården 1959. Ett naturreservat på 14 hektar bildades 1971. Idag ägs herrgården och berörd mark av Växjö Golfklubb
Klasegården (Clasagården) vid Häcklahagsvägen, Onsala. Gården fick sitt namn på 1600-talet efter Nils Classon som bodde där i slutet av seklet (Viken 1:3). Vid 1700-talets mitt ägde skepparen Björn Andersson stället och han tog sig namnet Clase, efter gården, och blev stamfader för släkten Clase som fortfarande finns i Onsala. Det var vid den tiden de förnämsta skepparna i socknen började skapa sådana släktnamn utifrån gården man bebodde för att markera sin särställning ytterligare. Därav kom uttrycket Onsalas "skepparadel". Mangårdsbyggnaden är från 1750 och
Fässberg 1:34, Fässberg Västergården 1, i Fässbergs by, Mölndal, år 1940. Till vänster Ernst Andersson och till höger dennes son Evert Andersson tillsammans med en samling hästar framför det nyligen byggda stallet. Ernst tog över gården 1935 och Evert tog i sin tur över 1966. När Åby travbana var klar 1936 började gården med travhästar och Fässbergs travstuteri byggdes upp. När stuteriet var som störst hade man 24 hästar på gården och 8 hästar i träning på Åby. Hästuppfödningen upphörde 1974. Förutom hästar hade man grönsaksodling med specialodling av ärtor för en konservfabrik samt saltgurkor.
fotografi, sjö [?], vattendrag, flicka, klänning, buske, himmel, skog, man, pojke, damm, landskap, djur, person, barn, sten, växt, stege, väst, får, kvinna, hatt, båt, hus, byggnad, tvätt, kostym, rock, hund, staket, gräs, mur, roddbåt
fotografi
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.