Träslövsläge
Från 299 kr
Vittskövle
"Min bostad, Klostergatan 12", upplyser kuvertets påskrift för denna tagning. Efter en genomförd adressändring i Linköping hamnar vi på dagen gatunummer 54 och dåtidens kartmaterial upplyser om husets läge in på gården nära Trädgårdsföreningens växtcentrum. Huset var således ett exempel på den utvidgning av staden mot söder som blev möjlig efter Drottninggatans utläggning vid mitten av 1800-talet. Utmed gatans södra sida fylldes tomterna snabbt med ståndsmässiga hus och utvecklingen kom att fortskrida med exempelvis en förlängning av Klostergatan. Vid Klostergatan 54 kom gatuhuset att dröja till några år in på 1900-talet och då var bildens gårdshus sedan en tid redan på plats. Sannolikt som en planerad förtätning av området. Vems "bostad" som påskriften avsåg måste vi dessvärre lämna obesvarad. Foto omkring 1910.
Under sina år i U.S.A. blev Fritz Pettersson bekant med denne pastor Charles Jacob Ledin som kom från Småland och var pastor i Nässjö, tills han flyttade till Amerika. Pastor Ledin kom sen och hälsade på pastor Pettersson här i Sverige, då han även gästade pastor Petterssons barndomshem, Skräddaregården, Törestorp, och då träffade Sara Olsson från Hulan, Daretorp. Tycke uppstod och Sara Olsson reste till U.S.A. och blev fru Sara Ledin. Foto, visitkort, inbjudan till bröllop och en lapp med text i ett litet kuvert. Skräddarmästare Carl G. Petterssons samling, Törestorp, Daretorp. Fotona är från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet. Firman Ad. Lidwall i Tidaholm etablerades 1862. Mivis Lidwall f. 1856 och Adolf Lidwall drev den tillsammans med sin dotter Signe.
Stadsdelen Hejdegårdens östra delar söder om Tannefors sluss har upplevt stora förändringar under 1900-talet. Forshem utmed dåvarande Slussgatan är ett exempel som utraderades under 1960-talet. Vi fototillfället 1961 uppgavs adressen Slussgatan 5. Slussgatan 3 förkommer i andra sammanhang.
Text på baksidan av tavlan: Möllerska gården i Falkenberg, nu riven ( i början av 1900-talet ), åt gårdsidan, numera Storgatan n:r 38. ( förr nr 50) här föddes J A Walerius d. 3 okt. 1858. Dator inläsningen är uppljusad, orig. mörkt.
Foto av traditionell holländsk arkitektur, med sina rad-hus som kantar vattendrag och gränder, en typisk byggnadsstil som dominerade under 1900-talet med en kvinna som sitter vid vattnet, 1924-25.
Uthus till Vistorp som tills det revs låg invid det numera avvecklade Korpvallen i Linköping. I äldre tid hörde hemmanet till en av Vidingsjös gårdar och benämndes även som Trädgårdstorp. Stället friköptes av militären vid början av 1900-talet.
Lövhagen eller Haga kort före rivning sommaren 1983. Ett tidigare civilt bostadshus som efter etableringen av Östgöta Trängkår vid det tidiga 1900-talet inlöstes och hamnade på regementsområdet. En tid inrymde huset regementsmuseum.
Kronprinsens husarregemente (K 7), Malmö, i början av 1900-talet. Några husarer till häst poserar för fotografen vid kasernerna på Regementsgatan. Mannen i mitten kan ev. vara dåv. ryttmästare Bror Cederström (1860-1932).
Fastigheten Repslagaregatan 10 i Linköping var sannolikt inte uttjänt när det likt övriga hus utmed kvarteret badhuset revs under främst 1970-talet. Det jugend-inspirerade huset hade uppförts av byggmästare Oscar Nylander i början av 1900-talet. Foto 1970.
Kvarteret Dolken i Linköping har närmast totalt omdanats under 1900-talet. I området mellan Hamngatan och Stångån har en rad verksamheter påverkat platsens karaktär genom historien. Som vi känner den idag inleddes under 1950-talet med anläggandet av stadens dåvarande elverk.
Utmed Djurgårdsgatan i Linköping och vid sidan av fastighetens egentliga gatuhus låg denna småskaliga stuga som i det lilla väl illustrerar kvarteret Eddans äldre karaktär och i ett större perspektiv landets bostadsstandard långt in på 1900-talet. Foto 1939.
Ljusstake, askkopp samt bägare och askfat från Bo Fajans, formgivna av Eva Jancke-Björk och Allan Ebeling, tidigt till mitten av 1900-talet. Finns i gul, röd, svart, blågrön och grön glasyr.
Askbägare, askfat samt ljusstake och askkopp för dekoration av julbordet från Bo Fajans, formgivna av Allan Ebeling och Eva Jancke-Björk, tidigt till mitten av 1900-talet. Askfat, bägare och ljusstake glaserade i fyra färger; gul, grön, svart och rött.
Före bomullstygernas inträde under 1800-talets andra hälft, var odlingen av lin mycket viktig. Traditionen med lin var stark och på vissa håll fortsatte man ända in på 1900-talet. Här ses ett linstycke, en mindre åker med lin under Hallsarve.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.