Fotoåret 1903 kunde Riksbanken ta sitt kontor i Linköping i besittning. Bakgrund och behov var statens monopolisering av landets sedelutgivning som kom att gälla från 1897. Bankhuset var ritat av den från Stockholm verksamme Fredrik Olaus Lindström och förändrade stort karaktären av gatuavsnittet. Tomten hade tidigare utgjort platsen för stadens teater, Assemblé- och spektakelhuset, ett träslott med ålderdomligt uttryck.
Från 299 kr
Linköpings Elementarläroverk från Vasavägen i Linköping. Fotoåret 1913 var skolans utbyggnad utmed nämnda gata nyligen invigd. Arkitektuppdraget hade gått till Axel Brunskog och ritningarna var godkända redan 1909. Byggstarten lät dröja och konflikter på arbetsmarknaden försenade processen ytterligare. Först en bit in i 1912 kunde byggnadskroppen invigas av biskop John Personne. Under 1940-talet tillkom skolans rådande namn, Elsa Brändströms skola.
Under Östergötlands museums första tid var lokalfrågan ett återkommande gissel. För åren 1886-1897 var man dock någorlunda räddad av den för kyrklig verksamhet utdömda Hospitalskyrkan. Här en undermålig men unik interiör från byggnaden som enligt en påskrift daterar den ursprungliga bilden till 1880-tal, vilket med ovan information begränsar tiden till 1886-1889.
Från sin position i det då nybyggda hörnhuset mot Järnvägsparken, kunde fotografen föreviga sin vy utmed Sankt Larsgatan. Året var omkring 1910 och ännu var tomten till vänster obebyggd. År 1915 skulle här resa sig Johannes Dahls ståtliga hus i nationalromatisk stil. Lite senare kom stadens nya posthuskontor att uppföras i hörnet av Sankt Larsgatan-Kungsgatan.
Mangårdsbyggnaden till Herrberga Västergård, eller Västersödergård som den även benämns, uppfördes i början av 1800-talet under den period gården var ett rusthåll. Vid tiden för bilden, 1952, var den militära epoken sedan länge förbi och det ståtliga bostadshuset hade moderniserats i samband med att ny ägare tillträtt 1946.
Interiör från Villa Gökudden, sannolikt från året sommarbostaden stod klar 1903. Byggherre var direktör Carl Thorngren som investerat för sin familjs trevnad i populära Roxenbaden utmed sjön Roxens norra strand i Stjärnorp. Inredningen var som synes ljus och luftig. Inspirationen är tydlig och på bröstningen till vänster understryks förebilden genom reproduktioner av Carl Larsson.
I Ludvig Åman hade Linköping under dennes tid besittning av en synnerligen kapabel läkare. Som medicine doktor och kirurgie magister var han från 1852 praktiserande läkare i staden, för att 1854 bli regionens lasarettsläkare. Från 1860 fungerade han även som fängelseläkare i staden och tjänstgjorde från 1869 dessutom som kurhusläkare. Från 1856 var han gift med Fanny Nordvall.
Gårdsinteriör från Nygatan 31 i Linköping. Vid tiden ännu känd som Schenlingska gården, uppkallad efter slottsbokhållaren Petter Schenling. Dennes tid var nu sedan länge förbi. Istället var det urmakare Evert Lundberg som länge gav huset sin prägel. Byggnaden kom att rivas 1931. Vy från norr.
Porträtt av kamrer och häradsskrivaren i Aska, Dal och Lysings häraders fögderier, Henric Hagdahl. Född i Linköping 1797 som son till räntmästaren Johan Hagdahl och makan Helena Wendtlandt. Gift 1832 med Emma Snell, bördig från Göteborg. Makarna var bosatta i Fivelstad, Örberga och slutligen Väversunda, där Hagdahl avled i april månad 1859. Henric Hagdahl var äldre bror till läkaren och kokboksförfattaren Charles Emil Hagdahl.
Porträtt av Ingrid Hallin, född i Fivelstad 1847. Dock uppvuxen i Västra Stenby, Allhelgona och Motala, innan hon 1872 gifte med bergsingenjören, sedermera professor, Johan Wiborgh. Paret var genom makens karriär bosatta i bland andra orterna Arboga och Sala innan de från 1884 var hemmavarande i Stockholm.
Modellen tillverkad av Axel Wallin som seglade matros i henne 1909, då William Carriock var kapten. Edenmore hörde först hemma i Svendborg och var portmålad. den förliste vid Orkneyöarna d 4 okt. 1909. (se vidare sjökapten Axel Wallins minnesanteckningar.) Foto i juni 1962. Skåne, Malmöhus län, Jonstorps socken, Svanshall.
ANGUR vid Lungviks kaj 1930. Mycket av person- och godstrafiken till sockarna norr om Lugnvik gick över Lungnvik. ANGUR och NORASTRÖM var de sista båtarna som gick in till Lugnvik. På 1930-talet var det tre dagliga förbindelser Härnösand-Lungvik. Godstrafiken på båtarna började upphöra omkring 1935 och vid II värdskrigets början hade båttrafiken i det närmaste upphört.
TEXT PÅ KORT: Nässjö katastrofkran i arbete efter järnvägsolyckan i Kil, tåg 4872 den 14 januari 1949. Kranen lyfte omedelbart upp ena änden av loket, varefter vagnarna lätt kunde bortföras. Därefter sänktes loket varsamt ned på rälen. Arbetet förlöpte utan missöde. Det var första gången denna kran var använd i effektiv tjänst. Kranens vikt 115,5 ton, lyftförmåga 50 ton, tillverkad i England.
Oxie station, vid Malmö -Ystads Järnväg, MYJ. Verandan med väntsalarna rakt fram. Till höger kontorsingången. Från vänster: Stationsskrivare O. Olsson, Eva Karlsson (iklädd sin fars uniformsrock och mössa för fototillfället), en namnlös besökare, samt Ann-Sofie och Ida Karlsson. De tre systrarna Karlsson var döttrar till Nils Karlsson som var stins i Oxie 1886-1911.
VGJ sjukhuståg, interiör (Västergötland - Göteborg - Järnväg) Begreppet var sjuktransporttåg, man konstaterade mycket snabbt att operationer var inte lämpligt att utföra på ett rullande tåg, utan detta gjordes nog bara i yttersta nödfall. Varje brigad hade ett tilldelat sjuktransporttåg som kunde evakuera skadade till lasarett som inte låg i en krigszon
VGJ sjukhuståg, interiör Begreppet var sjuktransporttåg, man konstaterade mycket snabbt att operationer var inte lämpligt att utföra på ett rullande tåg, utan detta gjordes nog bara i yttersta nödfall. Varje brigad hade ett tilldelat sjuktransporttåg som kunde evakuera skadade till lasarett som inte låg i en krigszon
Malmö -Ystads Järnväg, MYJ. Oxie station, utanför kontorsfönstret. Från vänster: Ann-Sofie Karlsson, fröken Göransson, Fru Karlsson, Eva Karlsson och Stationsskrivare A. Karlsson (ej släkt med Stins Karlsson). De tre systrarna Karlsson var döttrar till Nils Karlsson som var stins i Oxie 1886-1911.
Stins Polycarpus Henrik Fritz Öman. Han var stationsinspektor på Stockholms Central 1871-1875, den förste stinsen på Stockholm Central. Han började som extra bokhållare vid Statens Järnvägar 1862 och han blev t. f. stationsinspektor 1862 vid Stockholm Södra där han var till och med 1871 då han började på Stockholm Central.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.