Porträtt av grevinnan Louise Posse. Född von Platen som dotter till friherren och grundläggaren av Göta kanal, Baltzar von Platen och dennes maka Hedvig Elisabet, född Ekman. Hon växte omväxlande upp på föräldrarnas egendom Frugården i Västergötland och deras mer stadigvarande hem i Linköping. År 1825 gifte hon sig i Linköpings domkyrka med Axel Mauritz Posse, landshövding i Skaraborgs län. Denne hade tidigare varit vice landshövding över Östergötlands län. Makens vidare utnämningar till justitiestatsminister och riksmarskalk förde paret till Stockholm. Efter mannens död 1850 utnämndes hon till överhovmästarinna hos dåvarande kronprinsessan, sedermera drottning Lovisa. Louise Posse fick ett långt liv, tog sitt sista andetag i hemmet den 22 december 1893. Direkt efter minnesstunden i Östermalms kyrka fördes kistan till Centralstationen för färd till Motala där den nedsänktes i den Platenska graven invid Göta kanal.
Från 299 kr
Riksförbundet Sveriges lottakårer anordnade för första gången kurser för armelottor 1947, och dessa förlades till P3 tiden 9/6 - 3/7. Denna första kurs omfattade tjänstegrenarna expeditionstjänst, förplägnadstjänst, luftvärnssignaltjänst och stabssignaltjänst. Skolchef blev major Malcolm Frithz, biträdande skolchef kapten Åke Höijer och chefslotta fru M. Wikström. Materialredogörare och lärare i stabssignaltjänst furir Evert Wahlberg, befattningar som sedan återkom under 11 kurser i följd. Övriga lärare kom i stor utsträckning från regementet av vilka en del var reservofficerare och inkallades för denna uppgift. Bild 1. Reservlöjtnanten och folkskoleläraren Backman instruerar en elev i hanterandet av pistol m/07. Bild 2. fr v fanjunkare Olle Lindberg och löjtnant Backman båda lärare i sambandstjänst. Bild 3. Lottainvigning 1945 i Strängnäs domkyrka. I mitten nyutnämnda rikslottachefen fru Märta Stenbäck.
Vy över planen framför Linköpings domkyrka med blicken vänd mot nordväst. Till vänster gymnastikhuset till stadens läroverk, uppfört under åren 1880-81. I fonden den så kallade Konsistoriegården med säte för domkapitlet. Husets östra del uppfördes ursprungligen som skolbyggnad, så kallad trivialskola, under 1820-talets senare del. Tidigare skall här legat ett äldre stenhus, vars grundmurar i delar bär upp huset. I sin år 1834 utgivna "beskrifning öfver Linköping", ger oss författaren Jacob Philip Tollstorp en kort karaktärisering av byggnaden, vilken här presenteras i följande utdrag; "På stället stod förut ett gammalt stenhus, der biskop Brask stundom skall hafva bott". Vidare; "Detta hus är med omsorg byggdt, innehåller vackra och glada lärorum. I öfra våningen är en större sal, der skolungdomen emottages och afskedas, äfven begagnas det vid hvarje högtidlighet deri alla classerna kunna deltaga, liksom till sången. Ynglingarnas antal är vanligen omkring 200". Slutligen en intressant uppgift om gymnastikhusets föregångare; "Gymnastiksalen är belägen på vestra sidan om skolhuset och blef färdig till hösten 1824, för en summa af 7000 R:dr b:co". Konsistoriegården förlängdes under 1870-talet för att inrymma stiftsbiblioteket. Odaterad bild från 1890-talet eller kort därom.
Gärdslösa kyrka är en kyrkobyggnad i Gärdslösa på Öland. Den är församlingskyrka i Gärdslösa, Långlöt och Runstens församling i Växjö stift. Kyrkan brukar ses som Ölands bäst bevarade medeltidskyrka och var länge något av Ölands kyrkliga centrum. Prinsessan Margaretha och John Ambler gifte sig i Gärdslösa kyrka 1964. Under sommarmånaderna är kyrkan ett mycket populärt turistmål. Kyrkan består av ett långhus, ett rakslutet kor av ungefär samma bredd i öster, två korsarmar som skjuter ut från långhusets västra del, sakristia vid korets norra sida samt ett torn i väster. Långhusets västparti och det något yngre tornet är från 1100-talet. Kyrkan utvidgades vid mitten av 1200-talet med korsarmar med skulpterade portaler. Kryssvalven från omkring 1240 är slagna av den så kallade Gärdslösamästaren. Längre fram under 1200-talet byggdes ett nytt kor - med den originella trappgaveln - ett stycke öster om det gamla, vilket fick stå kvar tills långhuset under 1300-talets första hälft förlängdes och förenades med det nya koret. Något senare tillkom sakristian. Förändringar som påverkat kyrkans yttre, som det nu ter sig, inskränker sig därefter i stort sett till upptagandet av rundbågiga fönsteröppningar och uppförandet av tornlanterninen 1845, fritt efter de uppgjorda ritningarna. Murarna är sedan 1957-58 års renovering slammade och vitkalkade, med undantag för norra korsarmen, vars färgskiftande murverk är blottat. Även interiören - med kalkmålningar från 1200-talet och senmedeltid på väggar och valv och skulpterade kolonnkapitäl och konsoler - är mycket välbevarad i sitt medeltida skick. Bland de eftermedeltida tillskotten interiört märks, vid sidan av inredning från 1600- och 1700-tal, korets kalkmålningar från 1642. Kyrkorummet domineras av den altaruppsats som, inspirerad av uppsatsen i Kalmar domkyrka, tillkom 1764-1766. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.