Ljung
Från 299 kr
Parti av Linköping 1968. Vy mot nordväst från Sankt Larskyrkans torn. I bildens nedre högra del sträcker sig det för Linköpingsbor så välkända Lindsténshuset i hörnet av Klostergatan och Ågatan. I folkmun kom huset att kallas Andrea Doria och hör sedan tillkomsten vid mitten av 1950-talet till en av stadens mest originella byggnader. I bildens övre vänstra del pågår byggnadarbeten att förse domkyrkan med två tornspiror över koret.
Del av köksinredning (se 2024_1485) på ljusblått över- och underskåp med öppna luckor samt en låda, Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. Innerdelen av skåpen är målade i ljusrosa kulör. Till höger ses del av ett annat rum med en vit avlastningshylla. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Del av köksinredning (se 2024_1485) på ett ljusblått öppnat överskåp, Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. Innerdelen av skåpet är målat i ljusrosa kulör. Till höger ses del av ett annat rum med en vit avlastningshylla. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Träförädlings AB i Linköping. Exteriör av de nya fabriks- och kontorsbyggnader som uppfördes efter branden den 1:a augusti 1889. Längst till höger den nya gjuteribyggnaden. Bakom den höga porten skymtar en del av det strax före branden uppförda ångpannehuset med sin höga skorsten. Till vänster härom synes taket och en liten del av väggen till "Lingköpings Ångsåg" med tillhörande skorsten. I förgrunden Statens Järnvägars bangård samt en smal remsa av Järnvägsparken. Foto taget från dåvarande "Järnvägshotellets", numera "Park Hotels", översta altan.
'Bildtext: ''Skogsområde. Riktning 200.'' I förgrunden del av skogspartiet med bl.a. ek och tall. Ev. del av väg synlig. Vy med öppet fält, åker och gård. På avstånd högre parti med trädvegetation. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
Vy västerut från Rallarberget över Göteborgs Jästfabrik "Jästis" och en del av Krokslätt, cirka år 1930. I förgrunden ses "Jästis" (Presentens jästfabrik) utmed Göteborgsvägen. Det stora huset till vänster om Jästis högsta skorsten står kvar än i dag och har adressen Göteborgsvägen 129 (Pumpindustrin i Leoparden 2). Från vänster ses en del av Sörgårdsgatan, nedre delen av Krokslätts Parkgata samt den nu försvunna nedre delen av Torsgatan.
byggnad, hus, Himmelstemplet, Tiantan, fotografi, photograph
byggnad, hus, Tiantan, Himmelstemplet, fotografi, photograph
tempel, byggnad, fotografi, photograph
tempel, trappa, fotografi, photograph
byggnadsverk, pagod, fotografi, photograph
tempel, pagod, fotografi, photograph
tempel, fotografi, photograph
Brevkort adresserat till sjuksköterskan Amanda Palm. Motiv över Östhammar från kyrktornet. Text på framsidan nedre del: " Hj. lyckönskan på Amandadagen -d. 26-10-03 fr. Agnes". Text övre del av kort: "Tack för brefvet! Skall snart sända ett d.o. Befinner mig nu f.n hos S..arssons?".
Västra vallens mellersta del. Till höger vallens inre stödmur med en rundbåbig port "Som man går på slottsvallen" huggen i Roland Modelas verkstad och uppsatt 1567. Stensättningen i förborgen är en del av körvägen upp på vallen. Foto N.L. 1955. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Kristbergs kyrka har tidigmedeltida ursprung men har likt de flesta kyrkor av ålder ombyggts i omgångar. Särskilt omfattande byggnadsarbeten utfördes under det sena 1600-talet och 1700-talets första del då kyrkan avsevärt förstorades. Den senaste mer grundliga restaureringen gjordes 1879 vilket till största del skapade rådande byggnad.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.