Thure Elgåsen. f. 26/6-1910. d. 6/9-1985. Tivedenkännare, konsthantverkare, scoutledare och hembygdsföreningsman. Övrig information se personregister i Västergötlands museum, Skara. Den spånklädda timmerkyrkan från 1400-talets senare del är en av Sveriges få bevarade medeltida träkyrkor. Den förlängdes mot öster med ett tresidigt kor 1684. Sakristian byggdes 1705 och takryttaren 1735. Interiören har takmålningar från 1757. Altaruppsatsen härrör från 1696. Ett triumfkrucifix och ett Mariaskåp härrör från 1200-talet liksom dopfunten av täljsten. Information hämtad i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=351766 Nationalencyklopedin 2002-09-04
Från 299 kr
Interiör av Hycklinge kyrka. Altartavlan av Pehr Hörberg målades 1794 och anses vara ett av hans allra förnämsta verk. Predikstolen är äldre än nuvarande kyrka och var således uppsatt i den gamla, medeltida helgedomen som revs 1778. Bilden visar hur kyrkan tog sig ut efter 1885 års grundliga renovering. Bland annat utbyttes de gamla blyinfattade fönstren och ersattes med de nuvarande. Vad som inte tydligt framgår av bilden ommålades hela kyrkan invändigt, en mindre lyckad åtgärd enligt sagesmän, likväl som man insatte, enligt desamma, den rykande och mindre effektiva kamin som skymtar i bildens högerkant. Någon värme torde den väl ändå åstadkommit, i alla fall i högre grad än tidigare då kyrkans enda värmeanordning bestod av en öppen spisel i sakristian.
Bredestads kyrka vars skyddspatron är Sankt Laurentius har troligen anor från tidig medeltid. Absiden, koret och östra delen av långhuset tillhör byggnadens ursprungliga delar. 1690 utökades långhuset mot väster. Samtidigt uppfördes tornet med en sin karaktäristiska hjälmformad huv och höga spira. Kyrkan är byggd av gråsten medan sakristian på norra sidan och vapenhuset i väster som tillkommit senare har uppförts i tegel. Kyrkorummets innertak är ett plant brädtak försett med målningar från 1700-talet. Bredestads kyrka kallas för "offerkyrka". Det finns inga belägg att den ursprungligen varit det. Troligen har traktens dåvarande sed att kalla den för offerkyrka sin grund i 1600-talet. Då vallfärdade man till Erkestorps källa i Flisby socken. Källans vatten ansågs hjälpa mot sjukdomar. Efter besöket vid källan passerade man Bredestad och offrade till kyrkan för att ytterligare förstärka källvattnets effekt. Altaruppsatsen från 1697 på norra långhusväggen har troligen tillkommit och bekostats av offergåvor till kyrkan. (Hämtat från Wikipedia)
Stenkyrkan i Öjaby uppfördes under 1400-talet. Sakristian tillkom vid 1600-talets mitt och strax därefter ett vapenhus av trä. Det senare ersattes av ett vapenhus i sten år 1779. I mitten av 1800-talet fanns planer på att Öjaby församling tillsammans med grannförsamlingen i Härlöv skulle bygga en ny kyrka, men Öjaby valde att behålla sin gamla kyrka. Den 29 mars 1906 eldhärjades kyrkan. Branden startade i ett uthus till den närbelägna skolan men spreds med vinden även till kyrkan. En hel del inventarier hann räddas, men kvar efter eldsvådan stod bara de medeltida murarna. Det kyrkorum som sedan återskapades fick en prägel av jugend och nationalromantik, men har under senare år omgestaltats. 1942 restaurerades kyrkan under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö.
Norra Rottne och Södra Rottne var församlingar som båda hade små, bristfälliga träkyrkor. Behovet av nybyggnad hade diskuterats sedan mitten av 1700-talet. År 1779 sammanslogs de båda församlingarna under namnet Rottne. Året dessförinnan hade beslut fattats om nybyggnad av gemensam kyrka. Den plats som utsågs för den nya kyrkan låg nordost om den gamla kyrkan i Södra Rottne. Ritningar till kyrkan hade upprättats av Överintendentsämbetet. Kyrkan som fick en gustaviansk prägel uppfördes 1780-1781 . Den är byggd i sten och vitkalkad. Långhuset med brutet tak avslutas med ett halvrunt kor i öster. Sakristian är byggd på norrsidan i nära anslutning till koret. Tornet i väster där huvudingången är belägen är försett med en hjälmformad huv samt tornur i de fyra väderstrecken och krönt av en mindre lanternin. De båda medeltida träkyrkorna revs. År 1825 fick den sammanslagna församlingen namnet Söraby.
OBS! Handkolorerat vykort. Norra Rottne och Södra Rottne var församlingar som båda hade små, bristfälliga träkyrkor. År 1779 sammanslogs de båda församlingarna under namnet Rottne. Året dessförinnan hade beslut fattats om nybyggnad av gemensam kyrka. Den plats som utsågs för den nya kyrkan låg nordost om den gamla kyrkan i Södra Rottne. Ritningar till kyrkan hade upprättats av Överintendentsämbetet. Kyrkan som fick en gustaviansk prägel uppfördes 1780-1781 under ledning av byggmästaren Peter Wiberg från Nottebäck och murmästaren Håkan Krasse. Den är byggd i sten och vitkalkad. Långhuset med brutet tak avslutas med ett halvrunt kor i öster. Sakristian är byggd på norrsidan i nära anslutning till koret. De båda medeltida träkyrkorna revs. År 1825 fick den sammanslagna församlingen namnet Söraby.
Under 1200-talet byggdes en kyrka av liggtimmer i Sjösås. När den nuvarande stenkyrkan byggdes behöll man sakristian som således utgör kyrkans äldsta del. Den sengotiska salkyrkotypen med avsaknad av kor absid , som präglar kyrkan tyder på att den uppförts under 1400-talets senare del. Kyrkan erhöll en brant takresning täckt av spån. Ett vapenhus byggdes 1732 vid nordportalen. Vid det omfattande renoveringsarbetet 1773 - 1775 som gav kyrkan sitt nuvarande utseende, flyttades vapenhuset till den nya ingången på västsidan. När den nya kyrkan stod färdig i Viås by övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943 - 1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.
Vaksala kyrka. U 964, U 966, U 961, U 960, U 963.
Långlöts kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Gärdslösa, Långlöt och Runstens församling. Den ursprungliga klövsadelkyrkan tillkom i etapper under 1100-talet fram till mitten av 1200-talet. Under 1100-talet uppfördes en romansk absidkyrka som försågs med ett västtorn som byggdes i tre etapper. Den stora förändringen av kyrkan ägde rum under 1200-talets första och mittersta del. Byggmästaren Håkan Tanna som verkade på Öland och Gotland byggde om den till en försvarskyrka av klövsadeltyp. Allra först förhöjdes långhusets och korets murar. Senare slogs valv i kyrkorummet och en övervåning med skottgluggar tillkom. Kordelen byggdes om på höjden till ett östtorn. Genom denna ombyggnad blev kyrkan en klövsadelkyrka med den dubbla funktionen att vara gudstjänstrum och försvarsanläggning. Nästa genomgripande ombyggnad genomfördes 1795-96 av Henrik Wermelin då kyrkan fick sitt nuvarande utseende. Västtornen med sina romanska ljudöppningar och sitt medeltida krön bevarades medan övriga delar av kyrkan med sina valv och sitt östtorn raserades. Till det kvarvarande västtornet fogades ett långhus med rakslutande kor av salkyrkotyp med höga fönster och trätunnvalv enligt tidens moderiktning. Sakristian byggdes 1855. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Mortorps första kyrka byggdes av allt att döma i 1200-talets mitt. Under följande århundraden har den förändrats genom renoveringar och tillbyggen, vilket fått till följd att spåren av medeltid är ytterst få. Kanske kan det konsekrationskors som påträffats vid renoveringen 1988-89 på kyrkorummets västra mur, sprida lite ljus över dess medeltida ursprung. Korset som daterats till 1400-talet har med all sannolikhet tillkommit vid en kyrkoinvigning efter en ombyggnad under medeltiden. Enligt medeltida tradition skulle tolv kors, lika med apostlarnas antal, tecknas i kyrkorummet när detta togs i bruk. Om långhusets murar har medeltida anor, så har det rakslutna koret förmodligen tillkommet under 1600-talet. Sakristian som först legat i söder flyttades 1791 till norra sidan. Det nuvarande vapenhuset uppfördes så sent som 1988-89. Interiören präglas av olika stilarter med dominans av rokoko. Taket i kyrkorummet blev vid restaureringen 1988-89 prytt med kopierad 1800-tals dekor. Kyrkans som är tornlös har en klockstapeln belägen sydväst om kyrkan. Den uppfördes 1737 och har två klockor. Äldst är Lilla klockan som göts 1659 och den Stora klockan göts 1710. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.