Tidningen PS´s redaktör Maja Wadner, elev i 1967-1969 års Administrativa kurs, övar praktiskt som brevbärare i Visby juli 1968. Här "ställs" posten - före brevbäringsturen - på postkontoret Visby 1.
Från 299 kr
Villa Granudden, Ekolsundsvägen 21, Ekolsund, Husby-Sjutolfts socken, Uppland. Personerna till höger är sannolikt redaktör August Lundin med fru Laura, och deras tre barn Birgitta (Britta), Nils och Sven.
2000-11-02, AS. Stora Bjurums herrgård är känd sedan 1431. Huvudbyggnaden av sten är byggd vid 1700-talets mitt över en äldre källare och fick sitt nuvarande utseende 1870 efter Helgo Zettervalls ritningar. Redaktör Gustaf Ewald.
Foto taget vi Axel Ebbes konsthalls 25-årsjubileum 9/6 1960. Lillemor Ebbe med handväska. T.h. om henne syns Gunnar Malmkvist, Harald Lindal, okänd, Borgmästare Knut Möller och redaktör Lars Olsson.
Kuglepostvagnen mottages på Skansen den 12 juli 1936. Från vänster: Kuglepostvagnens "postiljoner", postassisten Leo Frostholm, Danmark, expeditionsvakt F. Malmkvist, Postmuseum Stockholm, redaktör Sven Jerring, Sveriges Radio, generaldirektör Anders Örne och initiativtagaren, postmästare J.B. Nikolaisen från Danmark.
TV-aktuellts fotograf, längst t.v. och redaktör Gary Engman (med glasögon) samtalar med postbankschefen Sven Lönnqvist längst t.h. och förste byråsekreterare Thord Hammarberg. I bakgrunden står byrådirektör Harry Wicksell, t.v. och avdel-ningschef Per Åke Törnqvist.
Gustav Danielsson, redaktör på tidningen Folkbladet. Redaktionen låg i hemmet. Kostymklädd man som sitter vid skrivbordet. Han har en penna i handen. På skrivbordet skymtar en telefon och en skrivmaskin. Avfotograferat fotografi.
Redaktör Nils Sigfrid Norling, född 27 juni 1880 i Emislöv, Kristianstads län, död 24 augusti 1956. År 1910-1948 redaktör och utgivare av Arbetarbladet i Gävle. Tillhörde socialdemokratiska partiet, ordförande i arbetarkommun och satt i stadsfullmäktige. Riksdagsman från 1919. Nykterhetsman ledamot i styrelsen för Sveriges storloge I.O.G.T. Har bl.a. skrivit diktsamlingen Under röda fanor (1906), novellsamlingarna Människobarn (1910), Göingar och annat folk (1924) samt översatt Alexsandersen (1924) och Jörgensfästen (1924) av Harald Bergstedt.
Personal på Värmlands Folkblad. Värmlands Folkblad grundades år 1918. Cirka tio år tidigare hade en tidning med samma namn utkommit men den lades ner efter storstrejken år 1909. Alltifrån början har den varit ett språkrör för den socialdemokratiska politiken och i samband med demokratins slutliga genombrott gick tidningen en betydande utveckling till mötes. Från 1936 utkommer den dagligen. Tidningens förste redaktör var överlärare Nils Helger. B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd. 1939.
Manlig personal på Värmlands Folkblad. Värmlands Folkblad grundades år 1918. Cirka tio år tidigare hade en tidning med samma namn utkommit men den lades ner efter storstrejken år 1909. Alltifrån början har den varit ett språkrör för den socialdemokratiska politiken och i samband med demokratins slutliga genombrott gick tidningen en betydande utveckling till mötes. Från 1936 utkommer den dagligen. Tidningens förste redaktör var överlärare Nils Helger. B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd. 1939.
Reklam för Hakonbolagets kaffe. Hakonbolaget som var i kolonialvarubranschen, konstituerades 1917 med huvudkontor i västerås och filialkontor i bland annat Karlstad. Källa. B. wendel (redaktör9, Beskrivning över Värmland med omnejd. 1939.
Reklam för Hakonbolaget, kaffe. Hakonbolaget som var i kolonialvarubranschen, konstituerades 1917 med huvudkontor i västerås och filialkontor i bland annat Karlstad. Källa. B. wendel (redaktör9, Beskrivning över Värmland med omnejd. 1939.
Reklam för Hakonbolaget, havregryn. Hakonbolaget som var i kolonialvarubranschen, konstituerades 1917 med huvudkontor i västerås och filialkontor i bland annat Karlstad. Källa. B. wendel (redaktör9, Beskrivning över Värmland med omnejd. 1939.
Reklam för Hakonbolaget. Hakonbolaget som var i kolonialvarubranschen, konstituerades 1917 med huvudkontor i västerås och filialkontor i bland annat Karlstad. Källa. B. wendel (redaktör9, Beskrivning över Värmland med omnejd. 1939.
fotografi
Konsistorienotarien Johan Friedleiff porträtterad i Köpenhamn, som han frekvent besökte för rekreation i sitt favoritställe Klampenborg. Född i Ödeshög 1809 hade han efter studier i Uppsala tidigt inflyttat till Linköping för tjänst som konsistorieamanuens. Från 1852 ordinarie notarie. Under många år var han även redaktör för Linköpings stifts tidningar. Död i Linköping som ogift 1881. Visitkortets fotograf knyter fototiden till åren 1871-1875.
Parti av yttre hamnen. T.v. Södra sidan av inloppet med ångsågens virkeslastningsupplag och Lastans sjömärke. En ångbåt på ingående. Hamnspåret anlagt till propsgårdarna på västra sidan. Tvåvåningsbyggnaden (sedermera det såkallade kvarnkontoret) var byggt av brädgårdsinspektören Bernhard Boman. Den närmare liggande gården ägdes av målar- mästare Carl Abraham Carlstedt (redaktör C.A.G. Carlstedts hem). (A.S). En kopia i kuvert 00049 C 4.
Redaktör Albert Andersson (Sandklef), senare museichef i Varberg. Här är han i 35-årsåldern och iförd hatt på den ena bilden. Han började arbeta som oavlönad intendent vid dåvarande Varbergs museum 1921 och blev dess chef 10 år senare, en tjänst han behöll fram till sin pensionering 1961.
Norra fästningsplanen. Skulpturen "Flöjtspelaren", även kallad "Gustaf Ullman-statyn", gjord till hans minne av Gustafs svägerska Nanna Johansen-Ullman. Hon var gift med Gustafs bror konstnären Sigfrid Ullman. Karl Fredrik Olsson var redaktör (ca 1935-1965) på Hallandsposten så bilden har troligen ingått i en tidningsartikel. 1950-tal?
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.