Bullerö
Från 299 kr
trädgård, blomma, vilohem, byggnad, hus, fotografi, photograph
Kölsvinet ligger placerat ovanpå bottenstockarna och kölen. Fyra genomgående hål för förbindningar (bultar eller trädymlingar) som fäst kölsvinet i kölen syns på timret. Den moderna sponten har drivits igenom i masthålet, till vänster i bild.
Fyra pålar syns högst upp i bilden. Dessa är sekundära. På bilden syns även bottenstockar samt det grova kölsvinet
Kölsvin med våghål
Vykort, Åkers kyrka och skola
På utsidan av skrovet påträffades ett kraftigare timmer fastsatt utanpå den ordinarie bordläggningen. Det kan närmast liknas vid en berghult som är en vanlig detalj på kravellbyggda skepp. Vilken funktion Osmundvrakets ”berghultar” har haft är oklart. Möjligen som en förstärkande avbärarlist. Det kan heller inte uteslutas att det haft en kosmetisk funktion, det vill säga ett försök att efterlikna de modernare kravellbyggda skeppen.
Tunnan var full av ett geléliknande innehåll som kan vara smör. En intressant detalj är att ringarna är intakta på denna tunna. På alla Osmundtunnorna är laggkärlsbanden mycket ömtåliga och håller inte ihop eller är helt borta. Kan de vara tillverkade av olika trädslag?
Jungfrurna ligger löst på botten och har sannolikt suttit i riggen vid förlisningen. Två tunnor med osmundjärn och en tunna med okänt vitt innehåll syns även i bild. Precis intill den lilla jungfrun ligger ett märkligt timmer som är omsorgsfullt bearbetat. Funktionen är än så länge oklar.
Till vänster i bild ser man knät fortfarande i sitt ursprungliga läge. Den övre balken ligger i sitt ursprungliga läge ovanpå balkvägaren, som sitter längsgående i spanten. Även den undra balken har samma konstruktion. På insidan av balkarna sitter även en stinnare fortfarande på plats, och man ser ytterligare en i förgrunden.
De tunnare timren som står lodrätt i bilden bedöms kunna vara delar av skottet till kajutan. Notera urtaget i balken som sannolikt varit till för alpumpen. Tunnan till vänster i bild är provtagen och daterad till 1540-talet.
Bilden visar förstäven med ett trappstegsurtag, som fallit ut en bit samt ankarklyset. Förstäven är rund till sin form. Ankarklysets utformning är i princip identisk med det som finns på Kraveln vid Franska stenarna, ett av Gustav Vasas första fartyg som köptes från Lübeck.
Ytterligare en balk i fören har knoppar. Det är dock oklart om just denna gått genom skrovet. Balken skiljer sig från de övriga genom att inte ha urtag för bordläggningen. Notera osmundtunnorna i bakgrunden. Området som fotograferats återfinns precis innanför förstäven
Balk som ligger precis på utsidan av styrbordssidan är försedd med knoppar. Urtag för bordläggningen syns även i detta fall tydligt. Notera även ett större metallfat som ligger precis under balken. Området i fotografiet är precis utanför byssan.
I det skuggiga partiet i bilden syns några läderfragment, där bland annat stygn kan ses. Det kan vara en sula till en sko, men det kan också vara fragment av kläder.
En mycket fin soppslev påträffades i vraket i aktern. Vad handtaget till vänster i bild kan ha tillhört är än så länge okänt men skulle kunna ha använts som en grytslev.
I byssan, den murade spisen, står fortfarande en koppargryta på plats. Undrar vad man tillagade där? Till vänster i bild, under däck, syns en osmundtunna liggandes utanför kajutan i det öppna lastrummet.
Skeppet har både tvärsgående och längsgående balkar, som stärker upp skrovet och masterna. Den övre balken i bild har fallit ner. Balkvägaren syns ligga snett ner till höger i bild.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.