Familjen Lars och Maria Granat. Dottern Hilma Josefina längst ner till höger och föräldrarna i mitten.
Från 299 kr
Stellan Granat, konferencier vid modevisning i hörsalen på Bohusläns museum, hälsar publiken välkommen
Text i fotoalbum: "En granat fast i en poppel på Longuyons kyrkogård".
Förlagsredaktör Sven Granat läser en bok och röker en cigarett. Bonniers förlag, Sveavägen 56.
Kopia av den större Jellingestenen på Domplein i Utrecht. Den större Jellingestenen DR 42 är svår att tidsbestämma, men troligen rest mellan 960 och 985 av Gorm och Tyras son Harald Blåtand i Jelling till minne över föräldrarna. Stenens inskription berättar samtidigt om Haralds egna bedrifter. Han enade Danmark och gjorde danskarna till kristna. Stenen har tre olika sidor. Den ena har runor ingraverade och på den andra är ett stort fabeldjur, troligen ett lejon. På tredje sidan är en bild av den korsfäste Jesus. Stenen står ungefär på sin ursprungliga plats mitt emellan de två gravhögarna i Jelling. Det råder dock inget tvivel om att stenarna har flyttats, då det vid utgrävningarna på 1940-talet påvisades att en av gravarna på kyrkogården delvis låg under stenen. Stenen har också rests någon gång efter att den varit omkullvält. Haralds runsten är 2,43 meter hög, väger cirka tio ton, och lär ha tagit över ett år att rista. Senare undersökningar har visat att runorna ristats vid tre olika tillfällen. Så är till exempel delen om Haralds kristnande tillagd efteråt. Stenen är utsmyckad med djurornamentik på ett sätt som kallas Mammenstil, efter gården Mammen på Jylland. Mammenstilen är detsamma som Jellingestilen. Vad gäller tillhuggningen av stenen bär den tecken på västeuropeiska influenser. I motsats till den traditionella nordiska, med djupa inhugg i hård granit, har denna sten huggits loss, så att drakslingan och övriga utsmyckningar har en plan relief. Det är en teknik som man använde till mjukare sandsten i bland annat Tyskland och England. Reliefer i nordisk stil är annars utförda i kalksten eller sandsten. Den enda direkta europeiska parallellen är irländska granitkors. Själva runinskriften är också utförd efter västeuropeisk tradition, istället för den traditionella lodrätta eller bandformade texten har denna sten text i vågrätta linjer. Detta följer latinsk form och efterliknar därmed ett dokument nedskrivet på pergament. Preben Meulengracht Sørensen har påpekat, att detta markerar en förändring beträffande det sätt runstenen användes till. Traditionellt hade inskriftens ändamål varit att beskriva och hålla fast, men denna sten hade ett kommunicerade ändamål; den skulle berätta kungens budskap. Texten lyder på nusvenska "Harald kung lät göra dessa kummel efter Gorm, sin fader, och efter Tyrvi (Thyra), sin moder. Den Harald som lagt under sig hela Danmark och Norge och som kristnade danerna."
Bilden visar innehållet av en granat. Originaltext: "Innehållet av en fransk granat som nedföll i andra tyska arméens område, utan att krevera. Granaten innehöll skrot, nycklar, skruvar etc. och utställes på kejsarens befallning i livrustkammaren i Berlin."
Första boken sätts på plats i nya lokaler. Kungsgatan 15 Vänersborg Antikvarie Wilhelm Ängermark och Antikvarie Stellan Granat.
Styrelse för "Oddevarvet" Ove Stenvärn, Eivor Strömblad, Rune Oskarsson, Hasse Jonasson, Sven Borg, Berit Granat, Ingrid Apelryd, Anders Wikström och Vallentin Franzén.
På bilden syns en kolonn hästdragen fältartilleri som passerar över ett fält. I bakgrunden ser man rökmolnen efter en exploderande granat. Längst till höger kan man urskilja en by.
Text i fotoalbum: "Januari 1917. (då vi hade att uthärda svåra ryska anfall, Winterschlacht am der Aa). Olai ställningen. Tratt af tung rysk granat framför vår skyttegraf."
Granet, Hinneryds socken, Småland. Loftstuga från täppan. Stugans lägre del är täckt med brädor och s k bakar (ytor eller utrännare). Den högre delen är täckt med spån. Troligen har även den lägre delen tidigare varit spåntäckt, men taket har förmodligen tätats med spillvirket från en såg när spånorna tjänat ut.
byggnad, arkeologisk lokal, mönster, människa, fotografi, photograph
Ester Matilda Granat född 1905-02-14 i Ore socken, familjen flyttade till Annefors1908-05-11. Ester flyttade till Långbo, Skog socken 1926-12-13 för en tjänst som piga. Hon gifte sig 1927-03-07 med Erik Olof Manfred Röjd, Härnebo, Skog socken. De fick 4 barn.
Anna Nyblad framför Kyrkskolan 1894. Bakre raden : 1. Ivar Jansson, Smedstorp, född 1886 Mittraden: 3. Alida Lundbeck, Furulid (?) Främre raden: 8. Jonas Lundberg, Prästgården (?) 9. Ivar Granat, Banvaktsstugan (?) Övriga okända. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.