Elever från Örebro Praktiska mellanskola. på skolresa till Köpenhamn, 1936
Från 299 kr
Skogiseleverna bodde på Langesö herrgård under sin Danmarksresa sommaren, 1949
Skogiseleven Casper var i gungan, 1947
Tre glada skogiselever tar igen sig, 1947
Skogiseleven Erik vände gitarren fel, 1947
Johan Gripenstedt instruerar övriga skogiselever, 1947
Olav Benedictsen, 1910-tal
V Figgé, 1910-tal
Hembygdsgården, envånings byggnad.
Skioptikonbild med motiv av karta över delar av Europa.
Lyckönskningsskrift på drottning Ulrika Eleonoras kröningsdag 25 nov 1680.[Bild]
Karta öfver Själand med gränsande kuster.[Kartografiskt material]
Ihro Königliche Maijs in Schweden König Caroli XII Descente auf Seeland in Dennemarck den 25 Julii stijlv A. 1700..[Bild]
Plan du Campement de Humblebäck à Tyberupsmarck, où se fit la descente en Seelande l'an 1700.[Kartografiskt material]
fotografi
Gundestrupkitteln är ett offerfynd, en silverkittel med 13 reliefplattor som en gång varit sammanfogade. Kitteln har en diameter av nära en meter och blev hittad i samband med torvtäcktsarbete i Rävmossen vid Gundestrup 1891 i norra Jylland, Danmark. Fyndet är ett av de mest storslagna importföremålen i Skandinavien från det keltiska området under förromersk-, romersk järnålder. På plattorna finns över 100 reliefbilder på olika föremål och djur- och människofigurer. Många av motiven återfinns också på hällristningar i form av bl.a vagnshjul, ormar, lurblåsare och människor i procession. Gundestrupskittelns utsmyckning liknar i mångt och mycket en rad keltiska gudar och gudinnor. Man tycker sig ha kunnat tyda bl.a. gudarna: Cernunnos; den behornade, (figuren bär hjorthorn och håller en halsring i ena handen och en orm i den andra). Dock är inte mycket är känt om Cernunnos, men han finns gestaltad på många konst- och kulturföremål, eftersom han då ofta är omgiven av djur antar man att han kan ha varit en slags djurens konung. Taranis; hjulets gud, som förknippades med föränderlighet och omväxlingar. Utöver kittelns religiösa innehåll framstår den med den tidens klädesdräkter, vapen, smycken och hela föreställningsvärlden för den förromerske eller germanske mannen och kvinnan. Kittelns motiv har även påverkats av den hellenistiska och etruskiska föreställningsvärlden, vilket kan tyda på starka band med de östra medelhavsländerna. Gundestrupkitteln kan dateras till mellan ca 300 f.Kr. - 300 e.Kr., d.v.s. till tiden för förromersk järnålder eller romersk järnålder. Idag står kitteln på det danska nationalmuseet i Köpenhamn.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.