> turer mellan kuststäder och badorter,och det förekommer därför mindre ofta att ägaren ligger ombord. Det är således i främsta rummet sörjt för trevliga salonger och goda utrymmen på däck. Ritning till båten publicerad i Svensk Motortidning nr 15, 1916. Motorn var en penta på 72 hk och arbetade "anmärkningsvärt" vibrationsfritt, och tankarna som var placerade längst akterut rymde hela 1600 liter." >CG Pettersson konstruerade den köpenhamnske "Grossören" Th Coldings nya 19 meters salongsbåt, utrustad med all den tidens bekvämlighet. Båten finns omnämnd i en artikel av Rolf Söderqvist, publicerad i Veteranbåten Nr 1, 1992. Båten är byggd för ägaren och hans familj och är huvudsakligen avsedd för >> turer mellan kuststäder och badorter,och det förekommer därför mindre ofta att ägaren ligger ombord. Det är således i främsta rummet sörjt för trevliga salonger och goda utrymmen på däck. Ritning till båten publicerad i Svensk Motortidning nr 15, 1916. Motorn var en penta på 72 hk och arbetade "anmärkningsvärt" vibrationsfritt, och tankarna som var placerade längst akterut rymde hela 1600 liter.

Från 299 kr

Tänk om. En utställning på Telemuseet om hur det skulle kunna se ut i framtiden i våra hem. I utställningen ingår en film em en familj som skulle kunna tänkas bo i detta hem. Det är ett kök, vardagsrum, sovrum, badrum, uterum och hall. Möbler och teknik som rummen är utrustade med är utvecklat och designat utifrån ett tänkbart framtidssenario. Detta är bakom utställning där all teknik är placerad. Det är ett antal datorer med special sydd programvara som styr lampor, skärmar mm. Detta är den stora "skärmen" som skall vara fönster, TV och skärm.

Från 299 kr

Kyrkan i Moheda uppfördes i romansk stil vid mitten av 1100-talet och saknade då absid, torn, vapenhus och sakristia. Kort därefter tillkom vid östra sidan en absid med hjälmvalv. Under senmedeltiden byggdes kyrktornet vid västra sidan. 1914 byggdes tornet på till sin nuvarande höjd och kyrkklockorna flyttade från klockstapeln till tornet. Samtidigt tillkom nuvarande vapenhus väster om tornet. En renovering genomfördes 1956 - 1957 då 1600-talets färgdekorationer togs fram på väggar, bänkdörrar och predikstol. En omfattande fasadrenovering genomfördes 1994 då nästan all puts knackades ner och kyrkans byggnadshistoria blottlades

Från 299 kr

Vykort, "Brostugan, Falkenberg". Vinterbild av Tullbrons östra fäste med en kvinna i förgrunden och bakom henne en liten folksamling mellan husen. Brostugan ligger till höger och uppfördes av staden som tullstuga till broarrendatorn, medan bron från 1761 var bekostad av staten. Huset byggdes till av arrendator G. Rylin som gavs tillstånd att driva krog där. Stadens ungdomar kunde anordna dans och andra arrangemang i ett större rum och Falkenbergs första tryckeri inrättades 1875 i ett mindre av redaktör A F Möller. Staden övertog Tullbron 1910 och all brotull upphörde 1913.

Från 299 kr

I samlingssalen på postkontoret Stockholm 12. Einar Stange, rekryterings- och utbildningschef för Stockholms Distrikt, berättade om postens yrken. Här tillsammans med sina medarbetare. De tre sittande damerna är studieledare på heltid i Stockholm. Fr.v. Gun Adolfsson, Berit Bjelkestedt och Ulla Bülow. I bakre raden står fr.v. Åke Klenell, överkontrollör på postkontoret Stockholm 12, som visades under hans sakkunniga ledning, Ruth Jönsson, som introducerar all nyanställd kontorsbiträdespersonal i Stockholm, distriktshandledaren Bengt Lindén, Stockholms Distrikt, Bertil Ejdehage, introduktör och handledare vid brevbärarskolan vid Stockholm 1 och Bo Wernhammar, Stockholms Distrikt, som svarade för dagens arrangemang.

Från 299 kr

Karl Erik Folin i Kållereds centrum, år 1983. "Vad tycks? Vi frågade i Kållered centrum var de brukade göra sina inköp. Karl Erik Folin på väg hem till stugvärmen från en av Kållereds affärer. – Jag handlar faktiskt all här utom sådant som finns i specialaffärer. Idag har jag som exempel varit till Mölndal för att jag behövde något i bokhandeln där. Annars är Kållered billigt och bra, och så bor man ju här, dessutom. Det kostar att dra iväg några kilometer nu för tiden." Fotografi taget av Harry Moum, HUM, för publicering till enkäten "Vad tycks" i Mölndals-Posten, vecka 49, år 1983.

Från 299 kr

Mössebergs Folkets park. År 1908 startade Verdandi gamla folkparken vid Mösseberg. Fr.o.m. 1911 övergick Folkets Park till eget företag. På möte med Folkets husförening beslöts den 25 april 1928 om sammanslagning av de båda föreningarna. Men redan 23 augusti följande år enades man om parkens förflyttning och 7 december samma år undertecknades köpkontrakt med Bernhard Gustafsson om förvärv av området å "Mossen" nära Ällagatan eller nuvarande stadsäga 509. Där startade nya Folkets Park i augusti 1930 och därmed var Mössebergs Folkets park saga all. Denna park låg å Öster Nolgården stadsäga 890, vanligen kallad Nolgårdens äng. Var belägen nedanför bergsluttningen ovanför en lägre årsträckning. Dansbanan i norra hörnet och serveringen i sydvästra delen.

Från 299 kr

Vy från Vartofta med Ålleberg skymtande i bakgrunden. Till vänster den ännu inte helt iordningställda nya skolbyggnaden. De andra husen som syns går under beteckningen "Sandtorp" och längst till höger kan man ana gaveln av den gamla småskolan, ett s.k. "Gjutehus". Mannen som skördar är Karl Svensson Nolgården. Vid denna sida av landsvägen (norra) fanns från infarten från Slöta räknat endast en liten röd stuga "Mariannelund", nu också då skolan. Skolan invigdes februari 1927. Lite längre fram på samma sida 50-talet meter från landsvägen fanns Karl Bergmans mejeri uppfört i början av 20-talet. Fotot är med all sannolikhet taget hösten 1926.

Från 299 kr

Götgatan. En konstapel bevakar en bosättningsaffär vars skyltfönster krossats av sovjetiska bomber som fällts över Stockholm och Strängnäs.

Från 299 kr

När Gotland under 1700-talet blivit allt skogsfattigare, blev man på 1800-talet tvungna till att gå över till hägnader av sten. Hade man tillgång till sten var det inte särskilt besvärligt, men det tog mycket längre tid att lägga en stentun. Fast det fanns också en praktisk sida: hade man en åker som innehöll mycket sten som man ville bli av med, kunde man med fördel nyttiggöra den stenen i en stentun runt hela eller delar av åkern. Det blev vanligt att man baxade och plockade av det material som stod till buds och la en stentun av det, all sten skulle användas. Det här gav upphov till mycket personliga stentunar, dels beroende på hur materialet såg ut, dels på skickligheten och lusten hos den som gjorde arbetet. Här är en gråstenstun av hopplockad sten i olika storlekar hemma hos Fie Jakob Karlsson, där hans väderbitna kvarn som blev reparerad året därpå skymtar.

Från 299 kr

En ankommen vy från Linköping som i sin exklusivitet är väl värd att sprida. Den till synes dubbla dateringen i bildens nedre hörn, 1900 och 1903, stämmer båda väl med vad tidens Linköpingsbor såg från Hospitalstorget med blick vänd mot Bokhållaregatan och vidare Stora torget. Bildens vänstra del upptogs ännu av Westmanska gårdens gytter av trähus. Gårdens huvudbyggnad var av förnämare karaktär och låg med fasad mot Stora torget. En del av byggandens tak och gavel ses bortom huset med brutet takfall. Kort efter bildens tillkomst revs all bebyggelse för att ge plats för Centralpalatset, inflyttningsklart 1909. Till höger ses del av Schenlingska gården, uppkallad efter slottsbokhållaren Petter Schenling. Urmakare Evert Lundbergs långa verksamhet i huset skulle dock med tiden fördunkla det gamla gårdsnamnet.

Från 299 kr

Mössebergs Folkets Park. År 1908 startade Verdandi gamla folkparken vid Mösseberg. Fr. o. m. 1911 övergick Folkets Park till eget företag. På möte med Folkets Husföreningen beslöts den 25 april 1928 om sammanslagning av de båda föreningarna. Men redan 23 aug. följ. år enades man om parkens förflyttning och 7 dec. samma år undertecknades köpekontraktet med Bernh. Gustafsson om förvärv av område på "Mossen" nära Ällagat. eller nuv. stadsäga 509. Där startade nya Folkets Park i aug. 1930 och därmed var Mössebergs Folkets Park saga all. Denna park låg på Öster Nolgårdens stadsäga 890 vanligen kallad Nolgårdens äng. Var belägen nedanför bergssluttningen ovanför en lägre åssträckning. Dansbanan i norra hörnet och serveringen i sydvästra delen.

Från 299 kr

Trädgårdsgatan 5, J.A Forss Hattfabrik. J. A. Forss fabrikspersonal omkring 1935. 1. Ester Silverstrand, 2. Linnea Karlsson, 3 & 4 Systrarna Gustavsson, 5. Elsa Salberg, 6 Anna Persson, 7. Anna Witschman, 8. Edit Bergkvist, 9. Ulla Nordin, 10. Greta Lundström, 11. Anna Johansson, 12. Jenny Johansson, 13. Primus Forss, 14. Gunhild Rane, 15. Ammy Johansson, 16. Eskil All, 17. Allers-Meyer, 18. Josef Karlsson (Jocke), 19. James Forss, 20. Karl Asplund, 21. Karl Nilsson, 22. Valter Fritsche, 23. Åke Hermansson, 24. F. J. Gustafsson, 25. Hjalmar Eriksson, 26. Paul Fritzsche, 27. Axel Karlsson, 28. Karl Norén, 29. Frans Johansson, 30. Erik Johansson, 31. Gustav Wallin, 32. Lars August Johansson, 33. (Rulle) Rudolf Karlsson, 34. Isak Simonsson. Namnuppgifter: Greta Lundström, Högarensgatan, 9 A, Falköping, kontorist i firman.Gunnar Jakobsson, Idrottsgatan 19, lagerchef i firman. Gåva 1972 av köpman Harry Wallin, Storgatan 1, Falköping.

Från 299 kr

Kanonerna på kanonberget. Köpings stad har aldrig köpt dessa kanoner. När Lifdrabantcorpsen 1756 förflyttades till Stockholm togs säkerligen inte Bulverkets (Bålverkets) kanoner med. Första saluterandet fran Galgbergens norra del ägde rum 1766. Det finns därför all anledning misstanka, att Bulverkets kanoner forslats dit. Bergspartiet omdöptes därefter till Kanonberget. Bilden visar att centrumstenen har urtag for kultappen på ett tredje kanonrör. Detta sprängdes endera 1864 eller på 1870-talet. Under innevarande sekel har kanonerna utnyttjas for salut den 1 nov 1905 och den 18 juni 1912. Av kanonrörens beteckningar att döma, så synes dessa ha gjutits 1701 vid Åkers Styckebruk. De båda kanonrören försågs 1923 med trälavetter, som snart ruttnade ned, nya sådana förfärdigades först 1966, varefter de renoverade kanonerna uppställdes på Gammelgården. Sedermera har kanonerna flyttats till Köpings museum, och försågs 2007 med nya lavetter igen.

Från 299 kr

I huset till vänster drev Hedvig Maria Cecilia Wadell, född Wetter, pensionat. Hon var född 22/12 1845 i Tutaryd, Småland, död 21/12 1920 i Vrigstad. Hon var gift med handlanden Albert Wadell, född 14/6 1841 i Gränna, död 14/5 1902 i Vrigstad. Huset flyttades hit från byn Sunnerby i Vrigstad socken i slutet av 1870-talet. Wadell hade handelsbod i huset som låg, och fortfarande ligger, bakom fotografens rygg. Boden bakom gruppen var affärens lager. är numera rivet. Vid fototillfället drevs affären av annan innehavare. Jämsides med pensionatsrörelsen drev Hedvig Wadell hushållsskola i huset på somrarna. Albert och Hedvig ingick äktenskap den 24/6 1873. Hon var dotter till kyrkoherden i Vrigstad Lars Conrad Wetter. I och med fru Wadells bortgång var pensionatets saga all. Huset blev då bostadshus. År 1956 brann byggnade ned till grunden. Som framgår ovan dog Hedvig Wadell i december året då bilden togs.

Från 299 kr

I huset till vänster drev Hedvig Maria Cecilia Wadell, född Wetter, pensionat. Hon var född 22/12 1845 i Tutaryd, Småland, död 21/12 1920 i Vrigstad. Hon var gift med handlanden Albert Wadell, född 14/6 1841 i Gränna, död 14/5 1902 i Vrigstad. Huset flyttades hit från byn Sunnerby i Vrigstad socken i slutet av 1870-talet. Wadell hade handelsbod i huset som låg, och fortfarande ligger, bakom fotografens rygg. Boden bakom gruppen var affärens lager. är numera rivet. Vid fototillfället drevs affären av annan innehavare. Jämsides med pensionatsrörelsen drev Hedvig Wadell hushållsskola i huset på somrarna. Albert och Hedvig ingick äktenskap den 24/6 1873. Hon var dotter till kyrkoherden i Vrigstad Lars Conrad Wetter. I och med fru Wadells bortgång var pensionatets saga all. Huset blev då bostadshus. År 1956 brann byggnade ned till grunden. Som framgår ovan dog Hedvig Wadell i december året då bilden togs.

Från 299 kr

Kanonerna på kanonberget. Köpings stad har aldrig köpt dessa kanoner. När Lifdrabantcorpsen 1756 förflyttades till Stockholm togs säkerligen inte Bulverkets (Bålverkets) kanoner med. Första saluterandet fran Galgbergens norra del ägde rum 1766. Det finns därför all anledning misstanka, att Bulverkets kanoner forslats dit. Bergspartiet omdöptes därefter till Kanonberget. Bilden visar att centrumstenen har urtag for kultappen på ett tredje kanonrör. Detta sprängdes endera 1864 eller på 1870-talet. Under innevarande sekel har kanonerna utnyttjas for salut den 1 nov 1905 och den 18 juni 1912. Av kanonrörens beteckningar att döma, så synes dessa ha gjutits 1701 vid Åkers Styckebruk. De båda kanonrören försågs 1923 med trälavetter, som snart ruttnade ned, nya sådana förfärdigades först 1966, varefter de renoverade kanonerna uppställdes på Gammelgården. Sedermera har kanonerna flyttats till Köpings museum, och försågs 2007 med nya lavetter igen.

Från 299 kr

Trädgårdsgatan 5, J.A Forss Hattfabrik. J. A. Forss fabrikspersonal omkring 1935. 1. Ester Silverstrand, 2. Linnea Karlsson, 3 & 4 Systrarna Gustavsson, 5. Elsa Salberg, 6 Anna Persson, 7. Anna Witschman, 8. Edit Bergkvist, 9. Ulla Nordin, 10. Greta Lundström, 11. Anna Johansson, 12. Jenny Johansson, 13. Primus Forss, 14. Gunhild Rane, 15. Ammy Johansson, 16. Eskil All, 17. Allers-Meyer, 18. Josef Karlsson (Jocke), 19. James Forss, 20. Karl Asplund, 21. Karl Nilsson, 22. Valter Fritsche, 23. Åke Hermansson, 24. F. J. Gustafsson, 25. Hjalmar Eriksson, 26. Paul Fritzsche, 27. Axel Karlsson, 28. Karl Norén, 29. Frans Johansson, 30. Erik Johansson, 31. Gustav Wallin, 32. Lars August Johansson, 33. (Rulle) Rudolf Karlsson, 34. Isak Simonsson. Namnuppgifter: Greta Lundström, Högarensgatan, 9 A, Falköping, kontorist i firman.Gunnar Jakobsson, Idrottsgatan 19, lagerchef i firman. Gåva 1972 av köpman Harry Wallin, Storgatan 1, Falköping.

Från 299 kr

Mössebergs Folkets Park. År 1908 startade Verdandi gamla folkparken vid Mösseberg. Fr. o. m. 1911 övergick Folkets Park till eget företag. På möte med Folkets Husföreningen beslöts den 25 april 1928 om sammanslagning av de båda föreningarna. Men redan 23 aug. följ. år enades man om parkens förflyttning och 7 dec. samma år undertecknades köpekontraktet med Bernh. Gustafsson om förvärv av område på "Mossen" nära Ällagat. eller nuv. stadsäga 509. Där startade nya Folkets Park i aug. 1930 och därmed var Mössebergs Folkets Park saga all. Denna park låg på Öster Nolgårdens stadsäga 890 vanligen kallad Nolgårdens äng. Var belägen nedanför bergssluttningen ovanför en lägre åssträckning. Dansbanan i norra hörnet och serveringen i sydvästra delen.

Från 299 kr

Denna gård ligger ute vid stora vägen, vilken syns i förgrunden bakom bandtunen. Gården tillhörde före skiftet runt år 1900 Annexen: Den var alltså en rest från den forna prästgården i Lau, vilken upphörde 1595 och prästgårdens mark blev annexjord till Närs prästgård. När prästgård brukades som jordbruk till 1800-talets slut. Vid skiftet styckades prästgårdsjorden upp på olika gårdar. Denna gård blev en liten brukningsenhet och beboddes under lång tid av socknens skolmästare, vilka hade lantbruket som viktig bisyssla, lärarlönen var synnerligen usel. Gården fick heta Bjärges eftersom all mark norr om landsvägen tillhörde Bjärges gårdsparter. När denna gård först beboddes är osäkert, men skolmästarsläkten här kan följas från 1770-talet när Johan Ahlströms farfar kom hit. Manbyggnaden i parstugeform är på bilden alldeles nybyggd, uppförd på grunderna av en låg parstuga. Detta hus byggdes med källare 1901, fick moderna höga fönster, spåntak utdraget över gavlarna och snickarglädjeveranda. Intill står en äldre fygel innehållande brygghus och drängkammare samt loft med kölna. Intill flygeln står en ännu äldre byggnad med okänd funktion. Tomten inramas av en modern slantun. På bilden skymtar 7 personer. Två av dessa bör vara Johan Ahlström, 65 år och hans hustru Helena Gertrud född Persdotter från Bönde Pettersson Häglunds part, 66 år. Tre personer kan vara deras döttrar och de övriga två kan vara några av Johans 9 syskon.

Från 299 kr