Vy från vattnet över Ekensbergs varv i Gröndal, Stockholm. Vid kaj ligger vedettbåtarna V 71, V 72 och V 73 som byggdes på Ekensbergs varv 1931-32 Vedettbåtarna döptes om år 1941 till Asköfjärd (tidigare V 71), Nämndöfjärd (tidigare V 72) och Baggensfjärd (tidigare V 73).
Från 299 kr
Vy över Tannefors sluss 1902. I slussen ses passagerarfartyget Nya Kinda. Fartyget seglade på kanalen mellan åren 1896 till 1912. Hon var beställd av Ångfartygsbolaget Linköping-Horn och byggd på Mälarvarvet i Stockholm. Till höger ses Linköpings vattenverk. I fonden staden.
Vy över Motala ström från Göta hotells terass. Hotellet stod klart lagom till den stora konst- och industriutställningen 1906, och dess terass blev mycket populär och välbesökt. På strömmens norra sida löper Norra Strömsgatan utmed inre hamnens kaj, som vid tiden bland annat tjänade ångbåtstrafiken mellan Norrköping och Stockholm.
'Vy över Tåkerns sjöbotten som håller på att torka ut år 1933. :: Vykort till Leonard Axel Jägerskiöld. Text: ''Stockholm den 24/10 1933. Högt värderade Broder! Mottag mitt bästa tack för ditt intressanta arbete över Göteborgs Museums hundraårsjubileum, som kom ganska överraskande, då jag ej hört något om saken, och som var roligt att läsa. Jag sänder samtidigt en liten bild från Tåkern, som nu håller på att torka ut, som bilden visar, där växa ännu spridd Alisma och Typha, jämte gräs m.m. från strandområdet. Med hälsning tillgivne vännen Nils Odhner.'''
Vy mot Linköpings hamn. Vid kaj ligger ångaren Linköping (III), levererad av Motala varv i Norrköping så tidigt som 1848, men ombyggd 1869 och från 1883 i trafik på traden Stockholm-Linköping under sitt nya namn. Bakom ångaren ses stadens hamnpaviljong, ursprungligen uppförd vid mitten av 1880-talet men förlängd för större kapacitet 1895. Ovan paviljongen skymtar det 1877 uppförda tullhuset, en nödvändighet sedan Linköping kort före blivit stapelstad med rätt att handla direkt med utlandet. Till vänster rusar ett godståg på Östra stambanan över Stångån. Den ljusa balken på det större fundamentet visar var bron var öppningsbar för trafiken på Kinda kanal.
Vy över Skoghallsverken. Fotografens ant: A.B. Rylander o Asplund, Stockholm tagna i Skoghall 1936. Elektrokemiska fabriken byggdes av Uddeholms AB i Värmland. Uddeholm ägde stora skogar och stålverk under lång tid och under slutet av 1800-talet började man med massaindustri. Till massaindustrin behövdes klorkalk för blekning och en del lut. Anläggningarna i Värmland hade besvärligt med transporter varför idén om egen tillverkning kom upp. 1910-talet. Under denna period byggdes en första anläggning i Stjernsfors för klorkalk, vilken gick under 1916 - 1917. 1918 flyttades delar av anläggningen till Skoghall där massaindustrin precis byggdes upp. Fabriken i Stjernsfors lades ned så fort anläggningarna i Skoghall hade kommit igång. 1920-talet. Konjunkturen var extremt besvärlig 1921 för den svenska kemiindustrin och 50% av arbetarna avskedades. Fabriken på Skoghall utvecklades emellertid och 1924 utökas kapaciteten med nya celler. 1929 utökas kapaciteten ytterligare och man bygger en kondenseringsanläggning för flytande klor. Flytande klor transporteras nu på järnväg. 1950-talet. Ättiksyra behövdes som råvara och en fabrik baserad på sulfitsprit från Skoghall sattes upp. Ammoniak kunde tillverkas 1955 eftersom klorproduktionen ökat tillräckligt för att vätgas skulle bli tillgänglig som råvara. 1958 byggdes den sista kvicksilvercelltypen. Fabrikens grundare Sten Kjellgren avgår med pension 1955 och under 1956 läggs inriktningen om mot färre produkter i större volymer. 1960-talet. Ättiksyratillverkningen läggs ned. Natriummonokloracetat börjar tillverkas 1964. En ny monoklorättiksyrafabrik är klar 1961. Tritillverkningen från acetylen blir omodern och 1969 byggs en ny trifabrik på licens av PPG i USA. Källa: http://www.basechemicals.akzonobel.se
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.