Gränna 43:1
Från 299 kr
Skinnskatteberg 43:1
Ekhammar
F6 Karlsborg 1944. Nödlandning med B17 reg.nr. 7240 flottiljnummer 33 i Vättern. Orsak: Motorstopp vid förberedelse för landning, varvid flygföraren hinner fälla in landningsstället och nödlanda i Vättern. Flygsignalisten, som av nervositet spänt loss sej fullständigt, undkom med mindre blessyrer i ansiktet och en lindrigt stukad underarm. Dessa skador erhöll han då han kastades mot bakre sittplatsens främre del. (Flygföraren klarade sej oskadd.) Ca 20 minuter efter landningen, överfördes besättningen till en räddningsbåt. Flygplanet flöt i 45 minuter. Bärgades senare iland vid Gräshult på stenig botten. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
M/F Iris i Vadstena hamn 1949. Samma år hade hon förvärvats av Sven Ivan Holmberg i Örberga för att tjäna som sandsugare i Vättern. Ursprungligen byggdes fartyget i Hägerstad av skeppsbyggmästare Robert Alm och kom att gå på Kinda kanal från sommaren 1922.
Göta kanals betydelse för Motala kan knappast överdrivas. De för kanalens tillkomst så nödvändiga industrisatsningar förlades till orten och här kan sägas att industrins vagga i landet ligger. Här en vy över slussen vid inloppet från Vättern. Odaterad bild från 1900-talets första del.
Fotografi ur en beskrivning av fisket i sjön Vättern sammanställd av Thord Lindell 1935. Denne var lärare vid Lunnevads folkhögskola och senare rektor vid folkhögskolan i Vadstena och bar ett stort historiskt och kulturhistoriskt intresse. Bilden visar två stycken så kallade uttrar av äldre modell. Redskapet släpas efter fiskarens båt och låter denna fiska med flera linor.
Nätgård och så kallad lakakoja hos skepparen Karl Rogsberg i Borghamn. En lakakoja eller lakabus är en liten torrdassliknande byggnad som försetts med medar för att lätt kunna transporteras på isen. Inte sällan var de i äldre tid utrustade med vedkamin. Fotografi ur en beskrivning av fisket i sjön Vättern från 1935.
En okänd kvinna sitter i en hage framför några späda träd och en gärdesgård. Hon håller möjligen ett knippa ris i händerna. Hon bär hatt coh på en ledstång, troligen i trappan till Grännaberget, i kvällsljus över Vättern. Hon bär hatt och möjligen en mörk kappa med stor ljus krage. Det är vår.
Elsie Ljungberg i långbyxor och ärmlös flerfärgad tröja står med ena handen på en minnessten med texten: 'Åt löjtnant herr G. C. Hall är jag rest år 1852 av denna vägbanas arbetare till ett framtida minne.' Stenen står strax norr om Motell Vida Vättern på höger sida.
Järnvägen går utmed Vätterns västra sida i Jönköping förbi bostäder och industrier, bland annat snickerifabriken vid Talavid. Det långa huset på andra sidan järnvägen, mot Vättern, är Bröderna Ljungqvist i Jönköping AB, vanligen kallad för Blecket, då de tillverkade hushållsföremål i bleckplåt.
Motiv över Jönköping och Vättern, tagen från Stadsparken. Bäckalyckan var ett av de områden som togs i bruk av den växande staden vid 1900-talets början. Här byggdes villor på mark som avstyckats från Bäckalycke gård, vars allé (nuvarande Bäckalyckevägen) syns i förgrunden.
Vykort med motiv över Jönköping och Vättern, tagen från Stadsparken. Bäckalyckan var ett av de områden som togs i bruk av den växande staden vid 1900-talets början. Här byggdes villor på mark som avstyckats från Bäckalycke gård, vars allé (nuvarande Bäckalyckevägen) syns i förgrunden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.