Västerås 475:1
Från 299 kr
Teleborg
Väster
Hovskulle
Östra Eneby 91:1
Högstorp
Växjö 48:1
Fyrby
Växjö sett från Staglaberget, ca 1913. Växjösjön, söder och Linnéparken.
Immanuelskyrkan i Gävle är en kyrkobyggnad tillhörig Gävle första baptistförsamling inom Equmeniakyrkan, uppförd 1901 efter ritningar av Erik Alfred Hedin. Byggnaden invigdes 1904. Kyrkan ligger vid nedre delen av Brynäsgatan på stadsdelen Brynäs, är byggd av putsat tegel med hög sockel av kalksten och har ett högt hörntorn med huvudentrén i bottenplan. Kyrksalen är sexsidig, och dekorerades av dekorationsmålaren Edward Berg.
I de äldre delarna av stadsdelen Gottfridsberg i Linköping har åtskilligt förändrats över åren. Bland annat har ursprungliga tomter i viss utsträckning delades eller sammanslagits, vilket tilltvingat en följd av adressändringar. Fotoåret 1961 bar bildens fastighet i hörnet av Västanågatan och Kamplyckegatan den senare gatans nummer 8.
Den så kallade Rotundan under uppförande i Linköping 1927. Den runda byggnaden skulle tjäna Linköpings stadsbibliotek i förening med stadens Stifts- och landsbibliotek. För ritningar stod arkitekt Erik Hahr. Intressant även att lyfta blicken och konstatera läget för utbyggnaden av stadsdelen Vasastaden vid tiden. Repro efter original.
Landala kapell, tidigare Landalakapellet är en kyrkobyggnad i stadsdelen Landala som idag drivs av Evangeliska fosterlandsstiftelsen. Ursprungligen uppfördes kapellet 1885 och är byggt i trä och målat i en faluröd kulör. Kapellet flyttades den 27 oktober 1919 från hörnet av Erik Dahlbergsgatan och Kapellgatan till sin nuvarande plats vid Kapellgången.
Vid det sena 1800-talets expansion nådde Linköpings stad vad tiden kallade Tinnerbäckslyckorna. Ett områdesnamn som tappat sin betydelse men som motsvarade stadsdelen Hejdegårdens norra del mot Tinnerbäcken. Närmast bäcken utmed Gripgatan lät snickaren Nils Fredrik Peterson uppföra ett flerfamiljshus i tidens krav. Några in på 1900-talet tillbyggdes huskroppen och försågs med bildens generösa trapphus mot gården. Foto 1965 inför omfattande rivningar i området.
Stadsdelen Hejdegårdens norra område började bebyggas vid det sena 1800-talet. Linköpings stad hade tills då bebyggelsemässigt gjort halt mot Tinnebäckens flöde men det ökade befolkningstrycket gjorde en expansion söderut nödvändig. Bildens husrader utmed Gripgatan uppfördes på det gamla jordbruksområdet Tinnerbäckslyckorna. I stadens randområden var bostadsstandarden generellt enkel men gav husrum och då främst för den egendomslösa samhällsklassen.
Han kallade det gärna Bjerga, ägaren och byggherren för fastighetens utbyggnad, Anton Ridderstad. Eftervärlden har lagt till benämningen Berga slott, måhända väl storvulet, men ändå en byggnad utöver det vanliga. I senare tid integrerad i stadsdelen Berga söder om centrala Linköping. Här 1928.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.