Ellinge slott, Eslöv. Ellinge, gods, är känt sedan 1200-talet. I den nuv. huvudbyggnaden, av sten i två våningar, tidigare östra längan i en kringbyggd borg, ingår delar från1500- och 1600-talen. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=161519
Från 299 kr
Stockholms riksstation 1950-talet, NK-längan U49 i R 10-11. Längan var normal men kompletterad med en överbyggnad (s.k. lostet) med lampor i knappar för 100 ledn, per exp.plats. Telefonisten fällde en EO-omk. I en insats i bordskivan och tryckte på någon av knapparna i "loftet" - vips fanns denna ledning inkopplad i insatsen! Insatsens exp. ledning kopplades till abonnent någonstans i Sverige. R 10-11 användes senare som stativsal för aut. telex.
Skurup 2:1
- Föremål -
fotografi
Svaneholm
Porträtt av kammarjunkare, författare och politikern Leonard Fredrik Rääf. Född 18 september 1786 på gården Tomastorp i Kisa socken som son till häradshövdingen Leonhard Henrik Rääf och Hedvig Charlotta Grönhagen. Gift 1801 med Christina Jacobina (Jacquette) von Heijne, dotter till Georg Leonard von Heijne och Christina Florentina Ulrika von Lingen. I sin ungdom inledde Rääf studier vid Uppsala universitet och fick senare anställning på ett statligt verk i Stockholm. Han tjänstgjorde även i krigsexpeditionen och var där extra ordinarie kanslist 1805-1810. Rääf var även politiker och ledamot av riksdagen vid flera tillfällen under 1800-talets tidigare hälft. Som författare och kulturhistoriker utgav han de så kallade L F Rääfs diplomatarium som var medeltida handskrifter och arbetet Samlingar och anteckningar till en beskrifning öfver Ydre härad i Östergöthland. Rääf bosatte sig vid Forsnäs gård i Sunds socken 1843 och blev där begraven efter sin död den 9 juni 1872.
Bilden visar en vy över Storgatan. Fotografen står nästan uppe vid krönet på Storgatan och fotograferar ned mot Stora Torget. Närmast till höger sida syns ett flertal affärer, cykelaffär, sportaffär, specerier och tryckeri i Baron von Lingens gård: Huset flyttades till Gamla Linköping från Storgatan 58. Byggnaden uppfördes av biskop Andreas Rhyzelius på 1720-talet. Den återspeglar den karolinska strävheten - det nakna rödtjärade timret, de smårutiga fönstren med grågröna foder och det valmade spåntaket. Gårdsidan har en liten annan karaktär, den dubbla fritrappan ger den en öppenhet som gatufasaden saknar. Till gården hör en fristående köksflygel. År 1784 köpte friherre Herman von Lingen gården. År 1958 skänkte Östgöta Stadshypoteksförening gården till Gamla Linköping. Längre ner på höger sida, i hörnet Storgatan- Apotekaregatan ligger en ostaffär, på samma ställe finns Norins Ost idag, 2000-05-24. Nere vid Stora Torget hänger en banderoll tvärs över gatan, som annonserar för en konstutställning
"Parti af nedre fästningen". Bilden ingår i en paketerad serie med fotografens bilder. Vy från mellersta valvet ned mot första. T v fängelsedirektörens bostad, (senare påbyggt med en andra våning), därefter längan som bl a varit infanterikasern, lasarett, kronohäkte samt bostad för fängelsets vaktpersonal. Sista byggnaden på vänsterhand det s k kronobageriet och sedermera Oscar II:s stiftelse för värkbrutna underofficerare (1889). T h längs med backen längan som ursprungligen var verkstad för artilleriet och senare s k befälsbyggnad. Fotot antagligen från åren 1881-1884 eftersom det nya badhuset ännu inte är uppfört.
Vi ser ladugårdsbyggnaderna. Äldst är den högra längan innehållande lada under halmtak bakom det vinkelbyggda tröskhuset med spåntak och med ladportar i vinkeln, sedan två stora fähus under agtak. Längan t v med halmtak är troligen byggd 1893 och 1899 moderniserades den andra ladugården genom att förse den med likadana fönster. På ladugårdens bjälkändar hänger en skrothåv att kara upp saker från förlista fartyg från sjöbotten med. Mot staketet står en räfsa, räivå, och en strandkorg hänger upp och ner för att torka. Grinden är av gängse 1800-talstyp för socknen.
Här ser vi ladugården, som enligt Lauboken skall vara 6 år gammal. Men det är med största sannolikhet en ombyggd ladugård, se Bild 1093. Den bestod av från vänster tröskhus med lada, ladportarna sitter på traditionellt vis i vinkeln vid tröskhuset. Längan i mitten togs upp av dubbla fähus med port emellan, frågan är om det inte fanns grishus och lammhus här också iom att det är två fönster på ena sidan om dörrarna. Vad längan t h innehöll är fn inte känt. Ladugården har stenväggar till fähusdelen och träväggar till foderloftet och många småspröjsade fönster på för tiden traditionellt vis, liksom halmtaket.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.