Fåtölj. Augusti 1945. Möbelproduktion AB. Upphörde 1992, startade 1899 som Gefle Möbelsnickares Produktionsförening u.p.a, med snickarverkstad vid Södra Kungsgatan 27. Firman utökades 1915, den blev aktiebolag på 1930-talet och flyttades till Södra Kungsgatan 3, nästan hela kvarteret med verkstäder, lager, försäljnings- och utställningslokaler. Efter Söders sanering fick MP nya lokaler vid Södra Kungsgatan. Företaget flyttade på 1980-talet till nytt möbelvaruhus i hörnet Södra Kungsvägen-Österbågen i Hemlingby. MP sålde möbler, textilier och hade inredningsarkitekter anställda för uppdrag till bland andra lasaretten i Gävle, Ljusdal och Hudiksvall samt statliga och kommunala verk.
Från 299 kr
Skrivbord. Augusti 1945. Möbelproduktion AB. Upphörde 1992, startade 1899 som Gefle Möbelsnickares Produktionsförening u.p.a, med snickarverkstad vid Södra Kungsgatan 27. Firman utökades 1915, den blev aktiebolag på 1930-talet och flyttades till Södra Kungsgatan 3, nästan hela kvarteret med verkstäder, lager, försäljnings- och utställningslokaler. Efter Söders sanering fick MP nya lokaler vid Södra Kungsgatan. Företaget flyttade på 1980-talet till nytt möbelvaruhus i hörnet Södra Kungsvägen-Österbågen i Hemlingby. MP sålde möbler, textilier och hade inredningsarkitekter anställda för uppdrag till bland andra lasaretten i Gävle, Ljusdal och Hudiksvall samt statliga och kommunala verk.
Tevagn. Augusti 1945. Möbelproduktion AB. Upphörde 1992, startade 1899 som Gefle Möbelsnickares Produktionsförening u.p.a, med snickarverkstad vid Södra Kungsgatan 27. Firman utökades 1915, den blev aktiebolag på 1930-talet och flyttades till Södra Kungsgatan 3, nästan hela kvarteret med verkstäder, lager, försäljnings- och utställningslokaler. Efter Söders sanering fick MP nya lokaler vid Södra Kungsgatan. Företaget flyttade på 1980-talet till nytt möbelvaruhus i hörnet Södra Kungsvägen-Österbågen i Hemlingby. MP sålde möbler, textilier och hade inredningsarkitekter anställda för uppdrag till bland andra lasaretten i Gävle, Ljusdal och Hudiksvall samt statliga och kommunala verk.
Bord. Augusti 1945. Möbelproduktion AB. Upphörde 1992, startade 1899 som Gefle Möbelsnickares Produktionsförening u.p.a, med snickarverkstad vid Södra Kungsgatan 27. Firman utökades 1915, den blev aktiebolag på 1930-talet och flyttades till Södra Kungsgatan 3, nästan hela kvarteret med verkstäder, lager, försäljnings- och utställningslokaler. Efter Söders sanering fick MP nya lokaler vid Södra Kungsgatan. Företaget flyttade på 1980-talet till nytt möbelvaruhus i hörnet Södra Kungsvägen-Österbågen i Hemlingby. MP sålde möbler, textilier och hade inredningsarkitekter anställda för uppdrag till bland andra lasaretten i Gävle, Ljusdal och Hudiksvall samt statliga och kommunala verk.
Heden i Digesgård Strandheden i Digesgård har under långa tider varit betesmark. Då hölls buskar och sly borta. Så försvann korna och heden slyade igen. På 90-talet rensades heden från sly och buskar i kommunal regi och korna kom tillbaka. Det var positivt för heden, men det fanns boende som inte gillade det. En tid av sabotage följde, då elstängslet gång på gång klipptes av. Som en reaktion på trakasserierna försvann korna några år. 2005 dök det upp hästar. Ännu 2011 betade islandshästar varje sommar på heden till glädje för de boende runt om. Bild 1 På 90-talet betade kor igen på strandheden i Digesgård efter många, många års uppehåll. Bild 2 Ett anslag vid alla ingångar till strandheden talade om en ny tid. Nu skulle det vara hästar som betade av heden. Bild 3,4 o 5 Strandheden i Digesgård med vy norrut och en flock fredligt betande hästar. Bild 6 Hästarna betar på heden i Digesgård med Morups Hallar i bakgrunden.
Vinjetterat porträtt av Linköpings stora entreprenör, Jonn O. Nilson. Född under enkla förhållanden på Sturkö i Blekinge kom han till Linköping i september månad 1874 för en tjänst som handelsbetjänt. Han blev snart egen handlare och inledde en anmärkningsvärd levnadsbana med initiativ och ledarskap inom en mängd verksamheter. Hans utbyggnad av vattenkraft ledde till att Linköping kunde elektrifieras från 1902. Hans företag bakom detta, Linköpings Elektriska Kraft & Belysnings AB, kom senare att ombildas till den kommunala energikoncernen Tekniska verken. Linköpings Linnefabrik, Hjulsbro tråddrageri, Hackefors porslin och Nordstjernans knäckebröd är exempel på andra företag han grundade eller satt sin prägel på. Som direktör för järnvägsbolaget Östra Centralbanan var han delaktig i att Linköping spårmässigt kunde knytas till landets sydöstra delar. Slutligen bör nämnas hans bildande av Sydsvenska Banken, där han var direktör till hög ålder. Från 1886 var han gift med Agnes Düring.
Porträtt av Linköpings stora entreprenör, Jonn O Nilson. Född under enkla förhållanden på Sturkö i Blekinge kom han till Linköping i september månad 1874 för en tjänst som handelsbetjänt. Han blev snart egen handlare och inledde en anmärkningsvärd levnadsbana inom en mängd verksamheter. Hans utbyggnad av vattenkraft ledde till att Linköping kunde elektrifieras från 1902. Hans företag bakom detta, Linköpings Elektriska Kraft & Belysnings AB, kom senare att ombildas till den kommunala energikoncernen Tekniska verken. Linköpings Linnefabrik, Hjulsbro tråddrageri, Hackefors porslin och Nordstjernans knäckebröd är exempel på andra företag han grundade eller satt sin prägel på. Som direktör för järnvägsbolaget Östra Centralbanan var han delaktig i att Linköping spårmässigt kunde knytas till landets sydöstra delar. Slutligen bör nämnas hans bildande av Sydsvenska Banken, där han var direktör till hög ålder. Från 1886 var han gift med Agnes Düring.
En bild från sent 1800-tal där nästan allt ännu finns kvar. Dahmska huset i förgrunden står nu nyputsat och fint och hyser bostäder samt ett B&B. Det lilla trähuset därefter är bostad liksom det putsade huset som följer. Trähuset därefter är rivet och ersatt med byggnader för bryggeriet Nordstiernan - även de omgjorda till bostäder. Hörnhuset, "huset med säteritaket", är nu putsat och bostadshus. På bortre sidan Östra Sjögatan har trähusen ersatts av Hotell Witts stora komplex från tidigt 1970-tal. På andra sidan torget ses Kavaljeren, den mäktiga sjöporten i Kalmars stadsmur. Den är nu (2021) renoverad och hyser bl a ett sommarmuseum. Det enda mer framträdande på bilden som är borta är brunnen, en av Kalmars åtta kommunala brunnar. Dessa ersattes i början av 1900-talet av vattenledning. Måhända var det i denna brunn borgarhustrun Maria Burmeister, bosatt i vad som nu är Domprostgården, drunknade?
Teleskolan i Kalmar. Teleskolan, ursprungligen Telegrafverkets undervisningsanstalt, var Televerkets och senare Telias skola för vidareutbildning av de anställda och utomstående inom telekommunikation. I samband med de statliga utlokaliseringar från Stockholm på 1970-talet flyttades Teleskolan, tillsammans med en av Televerkets datacentraler och katalogenheten till Kalmar. De nya byggnaderna i Tallhagen invigdes 1978. Byggnadsstyrelsens arkitekt Sergej Mirelius ritade två ringformade byggnader med tillhörande elevbostäder i separata hus. I Kalmar erbjöds förutom spetsutbildningar inom IT även SIDA-stödda utbildningar inom teleteknik för utvecklingsländer. År 2000 såldes skolan och dess utbildningar av det sedan 1993 bolagiserade Telia till Svenska Teknologföreningens utbildningsföretag, STF. De drev den vidare till 2003 då den försattes i konkurs. Byggnaderna ägs sedan 2001 av det kommunala fastighetsbolaget och har getts namnet Kalmar Nyckel. De rymmer numera studentbostäder, ett hotell samt Ekonomihögskolan och Institutionen för samhällsvetenskaper vid Linnéuniversitetet. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.