Karbenning 27:1
Från 299 kr
Karbenning 26:1-2
Malmvagnar vid Dala Finn hyttans station.
"Hyltan." Ett hus i ett snötäckt landskap.
Stöpsjöhyttan som i 1606 års jordebok uppges vara skattlagd år 1601. Två hammarsmedjor uppfördes, den första på 1630-talet; den andra år 1655. Båda hamrarna blev utdömda 1689. Stöpsjöhyttan var igång till år 1882. Vid det vattenfall där hyttan låg fanns på denna tid även en såg och en kvarn.
Bjurbäckshyttan 1920. Ruin av masugnen. Lungsunds socken blev i början av 1600-talet industrialiserad genom anläggningen av Bjurbäcks bruk. Bruket omfattade både masugn, stångjärnssmedja och manufakturverk. Den första reduceringen av Lungsunds gamla järnindustri skedde redan år 1841 vid Bjurbäck, där hyttan då för sista gången blåstes.
Karbenning, Karbenning by. Järnhyttan år 1907 då den revs av stenkarlarna Morell. Till vänster i förgrunden: grunden till krossen. Till höger därom: vattenintaget med dammlucka och nedströms denna vattenhjulet som drev blåsmaskinspel. På västra stranden av ån, nedströms hyttan: maskinhus med ångmaskin, då vattnet ej räckte.
Greksåsars hytta. Foto från väster. Framför hyttan är råstutaket, vid sidan maskinhuset med lokomobilen. Husen till vänster tillhör gästgivaregården. Längst till höger handelsboden, på före detta posthemmanets plats. Mellan maskinhuset och handelsboden syns norra längan i Sexmansgården, d.v.s. den bodlänga som flyttades till Skansen i Stockholm. Fotot tagen efter år 1895.
Järnväg, fabriksbyggnader. Häst spänd för vagn med en man i. Bilden tagen vid hyttan i Svartå. Spåret i förgrunden gick mellan Svartå station och hyttområdet på en hög bro. De två vita husen till höger på bilden står kvar i dag, smedjorna.
Pershyttan (Gamla Pershyttan) den 17 maj 1937. Hyttan i byn Pershyttan, vilken kallas "Pershytte hytta", är synlig i bakgrunden. Verksamheten (järnframställningen) är fortfarande i drift. (Den lades dock ner år 1953.) I förgrunden syns en välskött trädgård med några nyutslagna lövträd, vilka troligtvis (till största delen) är fruktträd.
Kolhusbranden i maj 1911. Kolhuset stod i närheten av hyttan. Branden började då taket på kolhuset flög i luften pga ett blåsväder. Förutom kolhuset brann Blåsenborg, flera hus i Byn, Storgatan 1 och några byggnader som fanns där Konverten står idag. Branden varade i flera dagar och orsakade också flera skogsbränder, (se Forsbackaboken s 13).
Sandvikens Järnverk omkring 1930. I mitten på bilden ligger martinverk 1 och 2. Martinmetoden var under 1900-talets första årtionden den dominerande metoden för stålframställning. Klensmedjan är placerad i förgrunden till vänster och i bakgrunden till höger skymtar hyttan med rostugnar och masugnsbyggnad.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.