Övergran 228:1
Från 299 kr
Övergran 9:1
Yttergran 14:1-2
Tanum 255:1
Åsögatan 159 västerut. Nuv. Åsögatan 213.
fotografi
gruppbild, fotografi, photograph@eng
Vykort, "General Peklins fängelse å Fästningen". Det finns en skröna om att generalmajoren Carl Fredrik Pechlin (1720-1796), som dog på Varbergs fästning, skulle ha suttit i källarhålan dit den lilla porten på bilden leder. Sanningen är att hans tid (1792-1796) som "bekännelsefånge" på fästningen var mer bekväm. Han fick bo i Kommendanthuset och ha både betjänt och ett par av sina pigor från sitt gods Ålhult i Småland till att passa upp honom. Han tilläts även gå ner till staden. Långt fram i tiden blev han namngivare till "Pechlins gränd" i södra delen av centralorten Varberg. En minnesplatta på torget söder om kyrkan utmärker hans gravplats, som påträffades invid dåvarande kyrkogårdsmuren först 1858. Pechlin var med all säkerhet en av de främsta konspiratörerna bakom mordet på Gustav III, men detta förnekade han. Han dömdes av Högsta domstolen att insättas på bekännelse, alltså att hållas fängslad till han bekände, först på Karlstens och därefter på Varbergs fästning, där han förblev till sin död.
Norr om kyrkan fanns på medeltiden en kastal, ett försvarstorn, troligen byggt på 1100-talets andra hälft. Dess bas är den största på Gotland och fanns det en proportionalitet mellan ytan på marken och höjden, så har det här varit Gotlands högsta kastal, c:a 6 våningar hög, större än Kruttornet i Visby. Mot kastalen byggdes på 1200-talets mitt en ny prästgårdsbostad i sten, varvid kastalen inkorporerades i prästgården. Under de fattiga tiderna efter medeltiden orkade Lau inte hålla egen präst längre, 1595 slog Lau och När ihop till ett pastorat och prästen flyttade till den större prästgården på När. Lau prästgård användes en tid till klockarbostad, men övergavs på 1700-talet, varvid hela komplexet rasade ihop. På Masses tid var det bara en gräsbevuxen hög kulle med ett uppstickande valv från bottenvåningen kvar av prästgården och kastalen, vilket bilden visar med utsikt över den öppna bygden mot öster. På 1930-talet grävdes ruinen ut.
Ett riktigt gammalt vittnesmål av Storgatan i Linköping. Vy från gatans krön vid Järntorget med blicken vänd österut. Till vänster en skymt av stadens läroverk, sedermera stadshus, som sedan 1860-talets mitt utgjort ett självklart inslag i gatubilden. Huset mitt över gatan, Risellschöldska gården, revs redan omkring år 1880 och bär omvänd kännedom genom att sällan blivit avbildat. Lagmanskan Vendla Risellschöld hade som änka köpt gården 1835 och besatt den till sin död 1851. Därefter utbröt en långvarig arvstvist som hade grund i att hon i förstone testamenterat gården till staden som bostad för dess landskamrer, men ändrat till förmån för stadens borgmästare. Först efter närmare tio år kunde högsta domstolen avkunna dom till landskamrerarnas fördel. Gården benämns därefter Landskamreraregården och sedan 1880-talets första år står där gårdens efterföljande gatuhus i italiensk renässansstil. Odaterad bild som kan beläggas till 1870-talet.
Baltiska utställningen 1914. Bilden visar Kungliga Preussiska statsbanornas (KPEV) försökslokomotiv ES 6 avsett för person- och snälltågstrafik. Loket byggdes 1914 av Borsig och Siemens-SchuckertWerke och var byggt för en högsta hastighet på 100 km/tim. Loket hade en effekt på 1470 kW och vägde 80,7 ton. Det sattes i trafik den 25 mars 1914. Den 18 april beslöts att sända loket till Baltiska utställningen i Malmö där det den 20 april 1914 ersatte KPEV lok ES 2 (systerlok till ES 1 jfr KBAA00379). ES 6 stod kvar på utställningen till oktober 1914, då det återsändes till Bw (Bahnbetriebswerk) Bitterfeld. Loket gjorde sedan sporadisk tjänst fram till 20 april 1922 då det avställdes som följd av maskinskada. Loket slopades 22 januari 1923.
Inga Lill Lindblad visar upp ett plagg från linköpingsfirman Andersson & Beckman. Firman hade årliga modevisningar i Linköping. I slutet av mars år 1953 var det högsta modet tulpansiluetten, man kan se den typiska formen på det nedhasade axelpartiet på dräkten. Andersson och Beckman vid Stora torget i Linköping. Formella namnet på affären var AB Andersson, Beckman & co. Företaget grundades som diversehandel år 1852, senare koncentrerades verksamheten till manufakturaffär. Mode. Kläder. Påskris. Stora torget i Linköping. Handel. Påsk. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.