Åby
Från 299 kr
Bredfjället
Mariefred
Älvsborg
landskap, berg, fotografi, photograph@eng
Statens Järnvägar, SJ Eltåg med lok Ds 402 i vintermiljö Vid bandelen mellan Järna och Katrineholm D 402 ASEA 1936 Littera Ds, från 1952 Dk, från 1963 Du. Hallsberg 1975. Slopad 1978. Skrotad 1979 i Vislanda. Holbonäs ligger precis vid gränsen mellan Flens- och Katrineholms kommun (tillhör Sköldinge/Katrineholm) strax efter Stenhammars skans. Holbonäs är en herrgård från 1700-talet som ligger vackert vid sjön Valdemaren Holbonäs ligger precis vid gränsen mellan Flens- och Katrineholms kommun (tillhör Sköldinge/Katrineholm) strax efter Stenhammars skans. Holbonäs är en herrgård från 1700-talet som ligger vackert vid sjön Valdemaren
Storgatan sedd från Yttre borggården. Byggnaden närmast till höger är Skolmästaregården: I ett brev daterat 22 maj 1696 betraktas byggnaden som nybyggd. Den har en s k salsplan. Det branta valmade taket var ursprungligen klätt med spån. Skolmästaregården fungerade som skolmästarebostad 1696-1731. Vid sekelskiftet 1900 kom gården till mekanikern Karl August Petterssons (1872-1943) ägo som startade Östergötlands Velocipedfabrik i denna gård. Här grundades även idrottsföreningen BK Derby. Nr två från höger är Kopparslagaregården: Senast 1754 stod byggnaden färdig, då öppnades nämligen kryddkramhandel i gården. I mitten av 1750-talet lades gränden mellan Järntorget (Kryddbodtorget) och S:t Korsgatan (Rådmansgatan) ut över Lönnbergs tomt. Då blev gårdens portlider infart till gränden. Gathusets tredje våning byggdes på av handlare Pihl vid mitten av 1810-talet. Nr tre från höger är E G Beckers handelsbod: Byggnaden stod klar 1757. Byggherre var guldsmeden Samuel Presser (d 1783). Den är en typisk hantverkaregård från andra hälften av 1700-talet, med verkstaden i bottenvåningen och bostaden i ovanvåningen. Ingången vette mot gården. Portlidrets dörrar var låsbara. Affärsingången togs upp 1864 i samband med att handlaren E G Becker (1823-1906) öppnade butiken på Järntorget.
Håtuna 108:1
Här ser vi ladugården skymta från trädgården, Bild 1007 är bättre. Men här ser vi att det fanns en bod under faltak mot gränsen till grannparten, den part som flyttades upp till ett nytt gårdsläge, se Bild 996-1004. Det är svårt att bedöma vad boden innehållit, ved- och redskapsbod är troligt.
Järnvägsbron över vid riksgränsen mot Norge. Sverige till vänster. Dalslands Järnväg. DJ C3 8 med persontåg. Bilden är arrangerad och tåget har stannat för fotografering strax före gränsen till Norge. På loket tittar både förare och eldare på fotografen. I postkupén skymtar postiljonen.
Förste baningenjör Axel Poring (med hunden) arbetsledare för första arbetssträckan från Gällivare vid järnvägsbyggnaden Gällivare-Porjus. Civilingenjör Håkan Bodman arbetsledare vid andra arbetssträckan vid samma bygge. Möte vid gränsen mellan avdelningarna. Porings hund hette "Lasse" därför att han var så liten. Transport av material över kavelbroar. Statsbanebyggnaden Gällivare-Porjus
Bo av Sädgås (Anser Fabalis) Beläget på gränsen mellan öppen tuvig myr och björkbältet längs Haubarjokk i norra delen av Sjaunga-ape på v. sidan av bäcken c:a 1 km från dess utflöde i Sjaumjaädno. Boet innehöll vid foto-tillfället 6 halfruf ägg. 6 maj 1927 ( Fjället som skymtar längst i bakgrunden är tjerrokotjen)
Eda minnesmärke över fred mellan Sverige och Norge. År 1910 beslöt man vid den Nordiska Fredskongressen i Stockholm att samla in medel för att bygga ett fredsmonument på gränsen till Norge 1914, till minne av 100-årig fred mellan länderna. Man samlade in 26 500 riksdaler, marken köptes in av Svenska freds- och skiljedomsföreningen och Norges Fredslag, och ett fredsmonument byggdes i vit granit från Idefjorden.
Cederliknanade tall vid stinsbostaden i Ölme. På bilden syns stationsföreståndare förmodlingen Adolf Svärdström som var verksam under perioden 1917-1927. Ölme station tillhör Nordvästra stambanan. Nordvästra stambanan byggdes från Laxå förbi Kristinehamn, Karlstad och Arvika till norska gränsen vid Charlottenberg under åren 1865-1872.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.