Hjärtlanda kyrka
Från 299 kr
Halmstad 2:1
Tävelsås kyrka anses ha medeltida anor. På den plats där den nuvarande kyrkan är belägen uppfördes en kyrkobyggnad i trä under 1500-talet. Denna kyrka användes fram till 1784 då den revs eftersom ett beslut fattats om uppförande av en ny kyrka. Vid samma tid revs även dåvarande grannsocknen Toftas träkyrka. Tofta församling sammanslogs 1785 med Tävelsås församling. Virke från den båda rivna kyrkorna användes vid uppförande av den nya kyrkan 1784-85. Ursprungligen hade kyrkan en fristående klockstapel med fyra klockor. 1797 flyttades denna och infogades i långhusets västra del och fick funktion av kyrktorn. 1880-1882 byggdes kyrkan om och utvidgades med korsarmar och en sakristia i öster.
Bleknat porträtt av Nils Farman, född och död i Ulrika församling och däremellan brukare av Kottebo rusthåll och från 1850 hemmansägare i Kärr. Vid hans sida stod Brita Stina Olofsdotter, vigda 1835. Ålderdomen tillbringade de som boende i Evalund under Amundebo, där Farman avled som nämndeman 1883. Här i ateljé omkring 1870.
Det var sannerligen torkväder den här dagen när personal från Östergötlands museum besökte Gottorp i Ljungs församling sommaren 1950. Mangårdsbygganden till Gottorp 1:3 ansågs vara uppförd omkring år 1830 men var till synes om- och tillbyggd sedan dess. Gårdens ägare, Hugo och Ruth Isaksson, kunde meddela att byggningen restaurerats 1925 och sannolikt var det då den präktiga verandan kom till.
Daguerreotyp som anges föreställande auditören Jacob Leonard Levin. Född på fideikommiset Arbottna i Muskö socken som andra sonen till Fredrik Wilhelm Levin och makan Ulrika Sofia Holmström. Vidare gift med Charlotta Christina Palm och bosatt i Stockholm. Han avled i juli månad 1850 i sviterna av lunginflammation. Makarna var då skrivna i Skeppsholms församling.
Hospitalskyrkan i Linköping låg innan den revs på hospitalsområdet söder om Hospitalstorget. Sjukvårdsanstalten upphörde som egen församling 1785 och när staden lanserade nytt läge för sjukvården ansågs kyrkan överflödig. Mellan åren 1885 tills byggnaden revs 1897 fungerade den som lokal för Östergötlands museum.
Interiör av Sankt Anna gamla kyrkoruin. Annexkapellet i Sankt Anna församling kom att förfalla efter att socknen erhållit ny kyrka 1821. Under kyrkoherde Carl-Lennart Fogelbergs energiska ledning började man vid 1960-talets början arbeta med att restaurera byggnaden. År 1973 kunde kapellet återinvigas av biskop Ragnar Askmark.
Annexkapellet i Sankt Anna församling kom att förfalla efter att socknen erhållit ny kyrka 1821. Under kyrkoherde Carl-Lennart Fogelbergs energiska ledning började man vid 1960-talets början arbeta med att restaurera byggnaden. År 1973 kunde kapellet återinvigas av biskop Ragnar Askmark.
Porträtt av kyrkoherde Sven Hägerstrand. Född i Norrköping 1793 kom han efter studier i Uppsala att prästvigas år 1818. Därefter var han i tjänst som lärare vid fabrikssocitetens skola i Norrköping och vidare vid Ebersteinska skolan i samma stad. Från 1831 komminister i Östra Husby församling och från 1834 kyrkoherde i Björsäter och Yxnerum. Från 1824 gift med Aurora Sophia af Ekenstam.
Ruinen av Sankt Anna gamla kyrka. Kyrkan togs ur bruk på 1820-talet. Annexkapellet i Sankt Anna församling kom att förfalla efter att socknen erhållit ny kyrka 1821. Under kyrkoherde Carl-Lennart Fogelbergs energiska ledning började man vid 1960-talets början arbeta med att restaurera byggnaden. År 1973 kunde kapellet återinvigas av biskop Ragnar Askmark.
Ett hus med många funktioner. Uppfört på 1820-talet som sockenmagasin för Kuddby församling och använd som sådant till den så kallade spannmålsbalkens upphävning 1853. Därefter fick byggnaden ny funktion som socknens fattighus och vidare ålderdomshem. Efter att Åkerlidens ålderdomshem stod klart 1933 användes lokalerna som skola, slöjdsal och skolkök. Från år 1974 disponerar Björkekinds hembygdsförening byggnaden.
Kolorerat vykort föreställande Tyska torget i Norrköping. Torgets namn härrör till Hedvigs kyrka som i folkmun kallas Tyska kyrkan och vars tillkomst bekostats av stadens tyska församling. I fonden syns Enskilda banks bankpalats i jugendstil uppförd 1899-1902 efter Gustaf Wickmans ritningar. Vy mot sydväst.
Porträtt av Theodor Årsén, bördig från Östra Tollstad. Från år 1888 i tjänst som lärare och kantor i Rinna. Året efter sitt påbörjade arbete i Rinna gifte han sig med Ida Lindblom, bördig från Ulrika församling. Makarna bodde kvar i Rinna till maj månad 1923, för att i den tiden flytta till Linköping.
Stjärnorps slott från sjösidan (Roxen). Huvudbyggnaden ödelades i en brand 1789 och kom vidare inte att återuppbyggas. Kraft lades istället på anläggningens flyglar, varav den södra redan före branden inrymde ett slottkapell som från 1810 uppgraderades till sockenkyrka för den då bildade Stjärnorps församling. Den planterade ytan i bildens förgrund har i senare tid utlagts till kyrkogård. Foto från omkring år 1900.
Brukspatron Gustaf Westerblad föddes i Västerås 1806 och var från 1837 gift med Emma Ulrica Godenius, bördig från Gagnef. Makarna inflyttade till Östergötland 1846 och kom i länet att arrendera Ribbingsholms säteri i Kullerstad församling. Här ser vi Westerblad avporträtterad i norrköpingsfotografen Herman Schreoders ateljé 1867.
Porträtt av Anders Gustaf Ritzman. Född i Lofta församling och uppvuxen under knappa förhållande. Föräldrarna var backstugusittare. Efter ett antal drängtjänster flyttade han år 1859 till Linköping. Samma år gifte han sig med Anna Brita Andersdotter, bördig från Vreta Kloster. I Linköping utbildade sig Ritzman till murare. Med åren byggde han upp ett visst välstånd och kom att bli gårdsägare.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.