Enligt vad flera äldre invånare har berättat så har detta hus från 1700-talet under tiden för Göta Kanalbygget huserat von Platen. Huset revs före 1904 av dåvarande ägaren disponenten på Sätrabruk, överjägmästaren Bartelsson. Delar av detta hus, dörrar, innertak mm har återandvänds till ett hus ca 500m norr ut . Det huset byggdes bredvid Halnatorps Herrgård av Bartelsson som samtidigt byggde herrgården.
Från 299 kr
'David Sjölander schellackerar takins stomme under arbetet med monteringen. I rummet arbetsbänk med vask, slang. På golvet träkubb med yxa. Dörrar i bakgrunden. :: :: Gen.kat.nr. 1936-6711. Fynddatum: 1934-10-00. :: :: Färdigmonterade takin finns utställd i däggdjurssalen i monterskåp nr. 47 på Göteborgs Naturhistoriska museum (2007-06-18).'
Magasin av timmer i korsknut. Huset är rödfärgat, dörrar och knutar är svarta. Knutar och följare inklädda. Väggarna bitvis klädda. Bakre långväggens mittparti är nertill iskiftat, har där ursprungligen varit öppet, t ex för genomgång rakt genom huset. Flöjeln har årtalet 1773.
Stuga i vinkel med ladugården. Huset har en smal och låg tillbyggnad åt gården med ingång och två fönster. En katt ligger vid trädrabatten med liljor till höger i bild, och fönstret bakom kläs in av en klätterväxt på fasaden. Uthusets dörrar är försedda med hänglås och en lie är upphängd på ytterväggen.
Av timmer med slätpanel. Gul målning med foder och pilastrar i vitt, dörrar och luckor i svart. Taket täckt med gammalt svart tegel. Flöjel med rikt smidd spira av 1600 talsform, i flöjeln årtalet 1744 (74?). Den gamla inredningen borta (enl. uppgift).
Dansskola, 15 februari 1966 Sex personer dansar i ring varav fem män och en kvinna. På väggen bakom dem syns en mönstrad tapet med en bänk stående på golvet. På och vid denna bänk ligger kläder och handväskor. En person sitter på bänken. Två dörrar syns även på bilden. På golvet syns det ett mönster av kontrasterande ljusare och mörkare kvadratiska rutor.
Station öppnad 27.9.1894. Stationshus med två våningar i trä. Nedlagd 31.10.1959. Stationshuset kvar 1988, men kraftigt ombyggt. När VbÄJ anslöt 1911 uppfördes ett järnvägshotell .Station anlagd 1896. En- och en halvvånings stationshus i trä FJ , Falkenbergs Järnväg Röd, vita knutar, lister, foder balkong och stolpverk. Mossgröna dörrar och fönster, svart tak.
Väsktjuvar, Malmströms, Studenten 2, Väsktjuvar 20 april 1966 I en korridor står en portfölj på en avlång träbänk. I korridoren finns fyra dörrar och mellan dessa finns rader med krokar där människor har hängt sina kappor och rockar. I bakgrunden syns tre personer som står och samtalar. Ovanför dem hänger en tavla på väggen.
Görtz motor (Rep av oil) 6 april 1967 En man som befinner sig i en bilverkstad sitter på huk på golvet i baksätet på en bil som har alla dörrar samt bagageluckan öppen. Han är i färd med att dra loss golvmattan i bilen. Han är klädd i vita arbetskläder samt har en mörk keps på huvudet.
Rött tegel, vit fog. Vita skyltar svart stil. Grå fönsterbräden, röda fönster och dörrar, gammalt rött tegeltak. Ljusbrun taklist och balkongräck samt soffor. Ny röd skorsten. Plåtbeslag på taket. Ställverket har gråvit grund nederst granit. Huset rött med vita lister och fönster. Rött tegeltak, grå trappa.
Övervåningen, sal. Taklisten en hålkäl, däröver en tunn list med utskuren förtunnad pärlstav. Under hålkälen en vulst och en tandsnittslist. I hålkälen är klistrad en tryckt palmettlist i grått och rödbrunt. På vulsten en smal grå bård, pärlstav. Väggpilastrarna målade grå med vit marmorering. Kapitäl och baser påklistrade, tryckta i grått och rödbrunt. Väggfälten målade på papper i marmorering i gult med ådring i rött. Bröstpanelen papper, målat grått med stänk i vitt, rött och svart. Dörröverstycken tre stycken tryckta på papper i grått och rödbrunt, alla tre är varierade, möjligen något skuggade för hand. Allt snickeri målat gråvitt. Dörrar med tre fyllningar. Finskurna listverk över dörrar och fönster liknande taklistens. I taket en tunn trälist, lagd i en kvartscirkel i hörnen. (Anteckning av S. Wallin, augusti 1925)
Maarten van Heemskercks altarskåp i Linköpings domkyrka mäter nära åtta meter i bredd med öppna dörrar. Prydnadens tidiga historia och vägen till Sverige är höljd i dunkel men den skänktes till kyrkan av kung Johan III i början av 1580-talet. Altarskåpet var fram till 1812 placerat i högkoret men flyttades för att erhålla ett bättre ljus i kyrkan. Notera radiatorelementet under skåpet, en rysning i bevarandesynpunkt.
Brahegatan i Gränna sommartid. Oscar Carlson affär närmast i bild. Ett barn står i dörren och en kvinna med hatt står intill. En man och en kvinna står utanför grannhuset i norr vars dörrar står vidöppna. Det är sannolikt herr och fru Wetterhall som äger fastigheten. Det ligger en grus/jordhög på gatan som därintill verkar uppriven. Det är möjligen omläggning på gång, från kullersten till gatsten. Trottoaren har alltjämt dubbla rader med borgmästarsten.
Lappland. Lycksele. Bilden som togs omkring 1910 föreställer Sveriges då största avträde, det s.k. Folkets hus i Lycksele. Denna byggnad som hade 34 dörrar och 68 sittplatser tillkom på de stora marknadernas och kyrkhelgernas tid och att den fick en så imponerande utformning berodde på att dåvarande landshövdingen i Västerbotten, Jesper Crusebjörn tidigare varit fästningskommendant i Boden. Militärisk stil skulle också prägla prevetet tyckte han. Fokets hus revs när Lycksele blev stad.
Dansskola, 15 februari 1966 På bilden dansar elva personer på ett schackrutigt golv. En herre i bakgrunden spelar dragspel. En rislampa hänger i taket. Till höger på bilden finns en mönstrad tapet på väggen. Till vänster hänger ett tjockt draperi. En bänk står på golvet nedanför draperiet. En till bänk står till höger. På och vid denne finns det handväskor och kläder. Två dörrar finns på bilden. På golvet syns det ett mönster av kontrasterande ljusare och mörkare kvadratiska rutor.
Lappland. Lycksele. ”Bilden som togs omkring 1910 föreställer Sveriges då största avträde, det s.k. Folkets hus i Lycksele. Denna byggnad som hade 34 dörrar och 68 sittplatser tillkom på de stora marknadernas och kyrkhelgernas tid och att den fick en så imponerande utformning berodde på att dåvarande landshövdingen i Västerbotten, Jesper Crusebjörn tidigare varit fästningskommendant i Boden. Militärisk stil skulle också prägla ”prevetet” tyckte han. Fokets hus revs när Lycksele blev stad.”
Tortuna sn, Västerås kn. Tortuna kyrka. Dörrpar i vapenhuset, 1980.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.