d:o interiörer, bårhus, kök, matsal, korridorer, hallen, salar, lagerrum m.m
Från 299 kr
Enköping, lasarettets panncentral och bårhus före tvättinrättningens uppförande. Selfa i bakgrunden. Vy från Gröngarnsvägen mot väster
Kvinnoporträtt. Äldre kvinna med huckle och paraply på väg in genom en kyrkgrind. Ett bårhus eller liknande syns till höger.
Kyrkstallarna vid Tvärreds kyrka, revs 1970. Hermansson plockar ner teglet. Senare uppfördes bårhus och omklädningsrum för vaktmästaren på platsen.
Schaleska gravkoret, som står sydost om Onsala kyrka och uppfördes på uppdrag av Mariana Schale 1776. Det uppläts till Onsala församling 1846. Gravkoret rymmer (rymde?) fjorton kistor med mumifierade kvarlevor av släkten Schale, med gård vid Gottskär. Gravkoret brukades som bårhus från 1940-talet fram till 1982, då bårhuset flyttades in i den nyuppförda byggnaden för kyrkogårdsexpedition. Interiört har det övre planet vitkalkade väggar och ett vitlimmat tak med en dekormålad taklist. Fönsternischen mot öster är bemålat med ett dekorativt mönster i ockrakulörer.
Vykort, " Lasarettet. Varberg". Länslasarettet invigdes 1901 i den södra delen av nuvarande kv Lasarettet. Den tidigare lasarettsbyggnaden från 1852 i kvarterets nordöstra del fortsatte att användas till köksavdelningen. Kvar stod också en byggnad, delvis av sten, med obduktionssal, bårhus, kurhus och sinnessjukhus. 1904 stod en ekonomibyggnad färdig, även inrymmande kontor, arkiv och personalbostäder. Då byggdes också en grindstuga i sten med bostad för portvakten och två rum för drängarna. Denna ses till vänster i bild och till höger i bild ses läkarvillan från 1883. De ligger utmed Prästgatan.
Gravkapellet på Kustsanatoriet Apelvikens kyrkogård som stod klart 1927, samma år som kustsanatoriets arkitekt Rudolf Lange i Göteborg avled. Han upprättade alla byggnadsritningar till sanatoriet. Kyrkogården är ca 4000 kvm stor, omgärdad av en stenmur och i mitten på östra långsidan står gravkapellet i så kallad 20-talsklassicism (stiliserad, antik stil) med gavelfält (fronton) på fyra kolonner och glest tandsnitt (guttae) runt takfoten. Där finns också ett bårhus där svepning och bisättning skedde; ibland även obduceringar. Patienter som avled och vars anhöriga inte hade råd med liktransporten, som fick ske på järnväg, gravsattes här (tidigare på kyrkogården i Varberg). Även om de anhöriga sällan kunde delta hade man alltid en begravningsgudstjänst som familjen sedan fick ett referat ifrån. Psalmer, bibelord och präst redovisades och man bifogade ett fotografi på kistan och blomstergärden vid graven. Varje grav försågs med ett vitt träkors, men under andra världskriget byttes dessa ut mot små låga gravstenar. Där höggs namn, årtal och hemort in. Märkligt nog blev den förste att gravsättas på kyrkogården grundaren till sanatoriet, dr J S Almer, den 25 augusti 1927 (död den 13 maj samma år). Totalt blev 136 personer begravda här och trots många var vuxna kallas området numera ofta ”Barnens kyrkogård”. (Läs mer i artikeln här på DigitaltMuseum "Kustsanatoriet Apelviken")
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.